• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 211
  • 35
  • Tagged with
  • 246
  • 149
  • 137
  • 115
  • 110
  • 69
  • 31
  • 29
  • 26
  • 25
  • 24
  • 22
  • 20
  • 19
  • 18
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Weightless : eller på kant med verkligheten

Janunger, Erika January 2006 (has links)
På grund av mina tidigare intressen för såväl arkitektur som musik så har jag valt att arbeta med rumslig visualisering av musik. Till ordet rumslig tillkommer i det här fallet även de rörelser som äger rum där. Arkitektur handlar framför allt om att skapa förusättningar för rörelse. Därför har jag valt att likställa de två begreppen. Formatet jag valt att arbeta i är film. Jag skapat en kortfilm med dans och musik genom ett nära samarbete med två dansare, en fotograf, en klippare och en kostymmakare. I dansen och scenografin har jag bearbetat kontrasterande begrepp såsom natt och dag, avskalad och dekorerad, kontrollerad och okontrollerad samt introvert och extrovert. En stark drivkraft i mitt arbete har varit ett behov att få ifrågasätta de gällande regler och lagar som styr vår verklighet och vår tillvaro. Under projektet har jag insett att det är något som ligger djupt rotat i min personlighet. Jag har i denna rapport även redogjort för mitt researcharbete, de skisser samt ideer som lett fram till planering, uppbyggnad av scenografi samt slutligen filmning, klippning och postproduktion av det råa filmmaterialet. / Magisterexamen 2006
22

Det upplevda rummet : Tryggheten i att enkelt hitta rätt

Bjerke, Lovisa January 2015 (has links)
Det upplevda rummet är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att studera vilka rumsliga formelement som kan understödja orienterbarheten och skapa ett bra flöde i ett rum. Arbetet utgår ifrån entréhallen på Tekniska museet i Stockholm där svårigheter i orienteringen leder till stopp i flödet. Arbetet strävar mot att ta fram ett designförslag som minskar dessa stopp, samt öka framkomligheten och orienterbarheten. Målet är att skapa en positiv och trygg upplevelse vid museibesöket.   Under inhämtningen av empirin ifrån notationer av rörelsemönster, observationer, rumsanalyser och intervjuer har det visat sig att rummet skapar stora folksamlingar på grund av svår orienterbarheten. Under inläsningen av teorier kring wayfinding, kognitionspsykologi, upplevelserum, formelement, m.m, har det visat sig att god orienterbarhet, tydliga och distinkta rum och kontrastrikedom är avgörande för att besökaren ska få en positiv upplevelse. Att upplevelsen i sin tur påverkar besökarens rörelse i rummet och att runda former skapar mjukhet men också generera rörelse är något som teorierna belyst.   Utifrån empiri och teori har ett gestaltningsförslag tagits fram som främjar besökarens möjlighet till att få en överblick över rummet. Kontraster och ”popout”-effekter har bidragit till att rummets delar blivit mer distinkta och funktionerna blivit tydligare. Tillsammans med runda linjer och böljande former har rummets framtoning blivit mjukare och den positiva upplevelsen har därmed ökat. Rummet har även förbättrat tillgängligheten för personer med nedsatt orienteringsförmåga som till stor del kräver en kontrastrik miljö för navigering.
23

Hur möter skolan elever med ASD?

Wille, Marc January 2013 (has links)
Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering. Med pedagogisk inkludering menas hur pedagogerna anpassar den rumsliga miljön efter elevens behov och vilka konsekvenser som uppstår i deras val. Det finns två verksamheter som inkluderar elever med ASD i de stora klasserna och tar delvis hjälp av resurspersoner. De har speciella sittplatser, timplaner och är indelade i olika nivågrupperingar. En verksamhet arbetar med en liten undervisningsgrupp av fyra barn som har en egen klassrum som beskrivs som en avskalad miljö med så lite störningar som möjlig runt eleven. Den fjärde verksamheten är en särskild undervisningsgrupp för elever med inlärningssvårigheter och utomstående personer beskriver klassrummen som tråkiga men finns det även tankar kring det. Den sociala inkluderingen handlar däremot om samspelet och kommunikationen mellan eleverna och pedagogen men även med andra elever. Det arbetet ställer pedagogerna inför stora utmaningar och samtal, positiv förstärkning och sociala lekar anses som några av verktygen för att fodra det sociala samspelet. En annan sak som tas upp i studien är hur balansen ska hanteras mellan det sociala arbetet och att nå kunskaperna som är skrivna i läroplanen för grundskolan (Lgr11). Några av verksamheterna beskriver att deras elever med ASD klara kunskapsmålen utan problem medan det finns två fall där elever har stora problem med de kraven som ställs av regeringen.
24

Lekmiljö för mening : Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn

Cervin, Ruth January 2015 (has links)
Lekmiljö för mening: Ett designförslag med syftet att skapa en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn, koncentrerar sig på problematiken kring lekplatser och rörelsehindrade barn. Syftet med arbetet är att formge en tillgänglig lekplats för rörelsehindrade barn. Teori i uppsatsen innehåller essentiella komponenter inom informationsdesign rumslig gestaltning. Metoderna såsom intervju, lekplatsobservationer och skisser har bidragit till strävan att uppnå examensarbetets mål. Uppsatsens slutsats påpekar att ingen av de observerade lekplatserna är helt tillgängliga för rörelsehindrade barn. Med helt tillgänglig menas att lekplatsen dels går att tas sig in i, exempelvis med sin rullstol och dels att lekredskapen är tillgängliga lekmässigt för de rörelsehindrade barnen. Designförslaget som är framlagt i uppsatsen visar en lekplats med flera lekmöjligheter till rörelsehindrade barn. Det är en utveckling av bland annat rumsliga funktioner för att skapa en mötesplats där barn som har rörelsehinder ges möjligheter att leka med alla andra barn som inte har något funktionshinder.
25

Mötesrum i förändring : Hur ett mötesrum kan förändras som ett led i att stimulera innovation och kreativitet.

Graff, Sara January 2014 (has links)
Detta arbete är en studie i hur ett mötesrum kan utformas som ett led i att stimulera innovativa och kreativa processer. Rummet ska även bidra till att bryta invanda mötesvanor. Arbetet har utgått ifrån ett mötesrum i ledningskansliets lokaler på Torshälla stads förvaltning som är i behov av en förändring. För att ledningskansliet ska kunna utveckla sina arbetssätt och sträva mot att komma fram till nytänkande lösningar är en ny utformning av ett mötesrum i lokalerna av stor betydelse. Genom metoder såsom intervju, enkätundersökning och rumsanalys har användarnas behov och det befintliga rummet studerats. I nuläget uppfyller inte rummet användarnas behov av lämpliga funktioner vid möten, arbetsmiljön är bristfällig och rummet upplevs som ostimulerande. Med stöd av litteratur och metodresultat har ett designförslag skapats. Genom nya funktioner som är anpassade efter användarna samt bättre ljud- och ljusförhållanden undanröjs hinder i rummet. Detta för att underlätta användarnas arbete och ge bättre möjlighet att fokusera på nytänkande idéer. Att rummets utformning bidrar till att stimulera ett flertal sinnen tros även främja innovation och kreativitet. För att bryta invanda mötesvanor på ledningskansliet har förutsättningar för fysisk aktivitet och rörlighet eftersträvats i designförslaget.
26

Nytt flöde i gammalt hus : Att skapa tydlig rumslig kommunikation utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärkt byggnad.

Stenberg, Moa January 2016 (has links)
Det här är en studie i hur man utifrån förutsättningarna i en kulturminnesmärktoch blåklassad byggnad kan använda rumslig kommunikation för att främjaorienterbarhet och stödja ett önskat rörelsemönster. Att arbeta med ettkulturminnesmärkt och blåklassat hus innebär snäva ramar och kräver en storförsiktighet och respekt för byggnadens ursprungliga utformning. Arbetet utgårfrån Strindbergsmuseets verksamhet och syftar till att skapa ett bättre flöde utanoönskade stopp, samt att förenkla för museets besökare att hitta till och ibyggnaden.Museets lokaler är små och passagerna smala. Detta gör att det snabbt bildasstopp i rörelseflödet. Vad gäller orienterande skyltning är den ofta svårupptäcktoch svårläst. Inte heller finns ett genomgående formspråk i museets grafiskamaterial.Utifrån teoristudier och inhämtad empiri har ett designförslag tagits fram.Förslaget innefattar rumslig kommunikation i form av både explicitkommunikation så som skyltning, samt implicit kommunikation så som ljus ochformelement. Genom att ta ett helhetsgrepp från entrén fram till utställningarnahar orienterbarheten förbättrats och ett rörelseflöde utan större stoppmöjliggjorts. / This is a study on how spatial communication can be used to promoteorientability and support desired movement patterns, this in relation to thecircumstances in a heritage listed building. Working with a heritage listedbuilding means a narrow frame for the work that requires special care andrespect for the building's original design. The work is based on the Strindberg’smuseums (Strindbersmuseet) goal to create a better flow without unwantedstops that will make it easier for visitors to orientate both to and inside thebuilding.The rooms in Strindberg’s Museum are small with narrow passages in-between.This physical conditions are leading to stops in the flow. In addition to that thecurrent orientation signage is often difficult to detect and to read, and there areno consistency in the current graphic material.Based on both theoretical studies and empirical data, a new design has beendeveloped. The proposal includes spatial communication in the form of bothexplicit communication such as signage, as well as implicit communicationsuch as light and form elements. By taking a holistic approach from theentrance to the exhibitions, the orientability has been improved and there is nowa flow in the movement patterns, without major stops.
27

37 kvadratmeter smartare : Utifrån förutsättningarna av ett mindre enplanshus skapa ett funktionellt och välutrustat studentboende.

Thernell, Alexandra January 2017 (has links)
In this work, the execution of student housing studies to find out if it meets the needs that students have around their accommodation. The methods have been used to gain a broader insight into the target group's living situation and to find out how the features look and function, both according to the students themselves and through space analyzes.
28

Navigering i blandtrafik : En studie om främjandet av wayshowing och visuell läsbarhet för cyklister i blandtrafik.

Armeryd, Emelie January 2024 (has links)
Denna studie är ett examensarbete inom Informationsdesign inriktning Rumslig Gestaltning. Syftet med denna studie är att undersöka cyklisters navigationsupplevelse i blandtrafik och utveckla ett gestaltningsförslag för ett wayshowingsystem som förbättrar platsens visuella läsbarhet genom grafisk form. Studien fokuserar på att observera och inkludera förstagångsanvändare i designprocessen för att identifiera hur den visuella och rumsliga informationen kan kommuniceras effektivt till cyklister. Genom en kombination av metodresultat från användarna och teorier om kognition, wayshowing, mentala kartor samt visuell och rumslig kommunikation har ett förslag utvecklats som syftar till att informera och guida cyklister. Målet var att skapa en läsbar och informativ miljö som underlättar för cyklister men som även kom att informera chaufförer i linjetrafik om deras delade väg och väjningsplikt mot cyklister. En viktig upptäckt är att det finns lite tidigare forskning om cyklisters uppfattning av wayshowing i urbana miljöer, vilket visade sig vara en utmaning. Den användarinvolverade metoden, som inkluderade observationer och dokumentation av känslor, visade sig vara mycket värdefull för att styra arbetets framfart och säkerställa att designen möter användarnas behov.
29

Sjukhuset och staden : ett rumsligt integreringsperspektiv på Akademiska sjukhuset i Uppsala

Johansson, Michael January 2016 (has links)
Sjukhuset är en offentlig plats som präglas av utformning och bebyggelse skapad för att bedriva vård. Därmed upplevs platsen ofta annorlunda sett till andra offentliga platser. Teorier om terapeutiska landskap och evidensbaserad design syftar till ett mer holistiskt perspektiv på vården. Enligt dessa är utomhusmiljön viktig för såväl patienter som personal. Med Akademiska sjukhuset som fallstudie behandlas i denna uppsats de problem som kan uppstå i och med en vilja att integrera ett sjukhusområde med resten av staden. Det ställs krav på att området inte bör fungera som en barriär och samtidigt finns en strävan efter god utomhusmiljö i ett vårdande syfte. Intervjuer med tjänstemän i den offentliga sektorn och analyserande av offentliga dokument har utförts i studien. Resultatet visar att ett större flöde genom sjukhusområdet delvis eftersträvas vilket är en motsättning för en läkande miljö, för vissa. En stärkt integration kan samtidigt öka tillgängligheten såväl ut från sjukhuset som in till sjukhuset.
30

Skyltar i verkstadsmiljö : Informationsdesign och Rumslig Gestaltning i ett förslag på utformning och placering av ett representativt skyltsystem

Zetterberg, Anna January 2008 (has links)
<p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Under våren 2008 utförde jag mitt examensarbete på Utvecklingsverkstaden, inom Volvo Construction Equipment i Eskilstuna. Uppdraget bestod i att presentera förslag på ett skyltsystem som skulle vara <em style="mso-bidi-font-style: normal;">modernt, professionellt utformat</em> och ha ett <em style="mso-bidi-font-style: normal;">enhetligt utseende</em>. Den befintliga skyltparken var kraftigt eftersatt och föråldrad. </span></span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small; font-family: Times New Roman;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">Syftet formulerades till att utforma förslag på ett tydligt skyltsystem som skulle representera aktuell avdelning och dess verksamhet. Syftet innefattade även att ta fram övergripande riktlinjer om placering, för varje kategori av skyltar. Hänsyn skulle tas till lagar, regler, åsikter, samt till redan påbörjad uppfräschning av avdelningen. </span></span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Uppdraget var i hög grad verklighetsbaserat med många diskussioner runt förverkligande. </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;">Jag har inventerat och klassificerat befintliga skyltar. Fakta har inhämtats i litteratur, genom intervju, genom diskussion med anställda på avdelningen och andra på företaget. Flera fältstudier har utförts. Idéarbetet och skissandet genomfördes med hjälp av olika datorprogram. Det som visades upp för uppdragsgivaren och andra medarbetare mottogs väl. De åsikter som kom fram har lett till ett omarbetat och bättre förslag. Som resultat kan jag redovisa förslag på ett skyltsystem med god Informationsdesign. Riktlinjer om placering är också framtaget. </span></span></p><p class="Default" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="color: windowtext; font-family: "><span style="font-size: small;"> </span></span></p><p class="MsoNormal" style="margin: 0cm 0cm 0pt;"><span style="mso-fareast-font-family: Batang;"><span style="font-size: small;"><span style="font-family: Times New Roman;">I sent skede av examensarbetet uppdagades det, av en händelse, att inga skyltförslag som skilde sig från företagets standardiserade skyltsystem kunde komma i fråga att förverkligas. I samråd med min handledare och ex-jobbskoordinatorn ändrade jag då planeringen för avslutningen av arbetet. I stället för en avslutande utvärdering hos de anställda togs beslut om att istället beskriva i text och bild hur jag angrep och resonerade kring den ändrade situationen. </span></span></span></p>

Page generated in 0.0367 seconds