Landsbygdens framtida utveckling står inför ett antal utmaningar. Staden är norm och individers lika villkor splittras när resurser och framtida satsningar endast sker i tätbebyggda områden. Syftet med denna studie är att genom kvalitativa intervjuer undersöka vad som krävs av invånare på Värmlands landsbygd för att starta och driva en fiberförening. Intervjuerna hölls med tre representanter för tre olika fiberföreningar i Värmland, en anställd på Region Värmland samt två från Länsstyrelsen i Värmland. Frågeställningarna som är genomgående för studien är hur hjälp och stöd från kommun och Länsstyrelse upplevts i arbetet med fiber på landsbygden och vilka krav som ställs på landsbygdens invånare för att driva en fiberförening. Vi har undersökt detta med stöd av teorier gällande segregering, urbant tolkningsföreträde och forskning om byarörelser i Sverige. Resultatet av vår studie är att landsbygdens invånare försätts i ett utanförskap gentemot stadens när de själva, ensamma, får ansvara för utvecklandet av sitt bredbandsnät. Ett urbant tolkningsföreträde syns i hur bristande kommunal närvaro och svåra bidragsprocesser stjälper, istället för hjälper, fiberföreningarna. Slutsatsen av studien visar att fiberföreningsmodellen inte har gynnat landsbygdens invånare i den grad som det var tänk från början. Istället upplever fiberföreningarnas medlemmar modellen som ett sätt för staten att lägga hela ansvaret för landsbygdens utveckling på de enskilda individerna.

Ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. En studie av väntrum i primärvården i Södermanlands län, Eskilstuna, Smedens vårdcentral har genomförts kring hur väntrumsmiljöer påverkar besökaren. Syftet var att studera utformningen av hur ett väntrum kommunicerar information mellan verksamhet och besökare utifrån rumsupplevelse samt att förbättra känslan av trygghet i väntrummet. Arbetet har utförts genom att studera väntrum och målgruppens interaktion med rummet och dess information utifrån ett rumsligt perspektiv. Utifrån designprinciper och kognitionsteorier har rummets brister identifieras och vilka förbättringsmöjligheter som finns har synliggjorts. Utifrån empiri från litteraturstudier, intervjuer, omvärldsanalys, rumslig analys och observation skapades förståelse för besökarens behov. Detta gav ett underlag till ett gestaltningsförslag som skapar en tydligare identitet för rummet och som bidrar till en starkare informationslänk och bättre upplevelse mellan besökare och personal på vårdcentralen. Ett väntrum som kommunicerar information mellan myndighet och besökare utifrån rumsupplevelse i relation till hur det används, samt ökar känslan av trevnad och trygghet i väntrummen. Arbetet har resulterat i att ett gestaltningsförslag har tagits fram i 3D programmet, Sketch Up genom bilder och text som presenteras. Designförslaget bygger på de slutsatser som dragits, vilket är att skapa avskildhet och samhörighet genom valbarhet samt att dölja men även förmedla information mellan besökare och verksamhet.

Syftet med studien är att ur ett genusperspektiv belysa fritidslärares jämställdhetsarbete med traditionella könsmönster. Specifikt fokus riktas mot deras arbete med att motverka rumslig könsuppdelning på fritidshemmet. Det här är en kvalitativ studie där vi intervjuat fem fritidslärare från fem fritidshem. Den tidigare forskningen beskriver att lärare reproducerar traditionella könsmönster och att utförande av jämställdhetsarbete kan vara komplicerat. För att finna svar på vårt syfte tog vi fram tre frågeställningar. Hur arbetar fritidslärarna genusmedvetet med jämställdhet och för att motverka traditionella könsmönster? Hur beskriver fritidslärare verksamhetens rumsliga könsuppdelning samt det genusmedvetna arbetet med att motverka detta? Den tredje och sista frågan belyser vilka jämställdhetsspecifika hinder och möjligheter finns det för att arbeta mot traditionella könsmönster på fritidshemmet? Analysen har genomförts genom att undersöka hur genusmedvetna fritidslärarna är samt hur dem arbetar för att motverka traditionella könsmönster. Resultatet visar på att det finns en god genusmedvetenhet hos samtliga fritidslärare, dock behövs ett vidare arbete för att motverka traditionella könsmönster. Genusmedvetenheten hos fritidslärarna visar sig genom att de ser en könsstruktur och könsuppdelning på fritidshemmet samt att de förstår att det bör arbetas med. Dock fanns det arbetssätt som kan ifrågasättas ur ett genusperspektiv. Fritidslärarna påpekar att jämställdhetsarbetet är en komplex uppgift och att det är många faktorer som påverkar, såväl inom skolan som utanför.

Stiftelsen Expo arbetar med journalistik och utbildning för visionen ett samhälle där rasistiska idéer saknar inflytande. Expo ska ställa ut på Bokmässan 2019 med budskapet vi utmanar rasismen genom granskande journalistik och kunskapsspridning. Genom detta budskap förmedlar man dels vad Expo gör men också hur de jobbar, för att motverka oönskade uppfattningar om att de ägnar sig åt aktivistisk kamp och vänsterextremism. Det råder också uppfattningar om att Expo har en attityd som är macho, vilket inte stämmer överens med den egna bilden och därför är något man önskar motverka. I det här arbetet har jag studerat mässans rumsliga kontext och de förutsättningar den skapar för besökaren i den informationsintensiva miljön, samt fördjupat mig i vad som bidrar till att en mässmonter kan uppfattas som maskulin eller feminin, för att hitta ett formspråk som inte uttrycker den oönskade macho-attityden. Rumsliga analyser, observationer och frågeformulär har tillämpats som metoder för att besvara frågeställningen. Studien har resulterat i ett designförslag för Expos monter till Bokmässan 2019, med en rumslig gestaltning av budskapet som är anpassat för den specifika mässmiljön. En ljus och inbjudande monter som innehåller organiska former och material skapar ett uttryck som motverkar macho-attityden, samtidigt som allvaret i temat tydligt framträder genom logotypen och texten ”vi utmanar rasismen” i kombination med den rumsliga gestaltningen av granskning och kunskapsspridning.

This work is a thesis in Information Design with a focus on Spatial Design. The purpose of the work is to investigate the needs and functions that a larger food store’s foyer boutique has to fill, with increasing digitalization and the changing habits of shoppers using more online services instead of shopping in physical stores. Digitalization means that people do not have to shop at a physical location, with a result in people no longer meeting face-to-face in the same manner as before. The work also examines how the store’s foyer area spatially can make visible and communicate a solution to meet these needs and functions. Questionnaires have been developed to find out what needs and functions a food store’s foyer boutique needs to fill. A focus group has been carried out with participants who are knowledgeable in the area of shop fittings. Also, a site analysis of ICA Maxi Eurostop in Örebro has been carried out in order to be able to communicate and make visible a solution to the needs and functions to be found in a grocery store's foyer boutique.  Based on theory and empirical evidence, a design proposal has been developed that shows how larger food stores' foyer boutiques can be used as meeting places. Instead of only placing a bench, this work has produced a modular booth with several types of seating possibilities. The module booth also has electrical outlets to be able to charge digital devices and has ceilings and fabric-covered walls to reduce the transition of sound, thus forming a kind of sound-damping room within the room. By placing out different types of seating opportunities, more people can stop and meet, which can facilitate social interactions between people (Gehl 2011).  Keywords: Digitization, shop fittings, meeting place, spatial design, public spaces. / Det här arbetetär ett examensarbete inom Informationsdesign med inriktning mot Rumslig gestaltning.Syftet med arbetet är att undersökavilka behov och funktioner som en större matbutiks förbutik har anledningatt fylla,i och med den ökade digitaliseringen och de förändrade handelsvanorna med att handla onlineistället för i fysiska butiker, där resultatet att människor som är olik varandra inte möts på samma sätt som tidigare. Arbetet undersöker även hur förbutiksområdet rumsligt kan kommunicera och synliggöra en lösning för att mötadessabehov och funktioner. Frågeenkäter har tagits fram för att ta reda på vilka behov och funktioner som en matbutiks förbutik behöver fylla. En fokusgrupp har utförts med kunniga inom butiksinredningoch en platsanalys av ICA Maxi Eurostop i Örebro har utförts för att kunna kommunicera och synliggöra en lösning på de behov och funktioner som kan finnas i en matbutiks förbutik. Utifrån teori och empiri har ett designförslag tagits fram som visar hur större matbutikers förbutiksområden kan användas som mötesplatser. Istället för att endast placera ut en bänk på ytan så har det i detta arbete tagits fram ett modulbås med flera typer av sittmöjligheter. Modulbåsen har äveneluttag för att kunna ladda digitala enheter, och har tak och tygbeklädda väggar för att minska övergången av ljud, vilket därmed bildar ett slags ljuddämpande rum i rummet. Genom att placera ut flertyper avsittmöjligheter kan fler människor stanna upp ochmötas, vilket kan underlätta för sociala interaktioner olika människor emellan(Gehl 2011).

Here, all fans are welcome is an examination paper in Information Design, specializing in spatial design. This paper is based on a case study of a sports bar and restaurant in Eskilstuna called O’Learys. Using an inclusive design approach and a participatory design process, a new and improved design proposal was developed. Throughout this study, a series of design theories and methods were implemented in order to identify and study flaws within the  current restaurant environment. The new design proposal paid close attention to the visitors needs in order to ensure that they would be met. The aim of the study is to identify what different spatial elements communicate an including or an excluding environment. In order to identify this, several methods were utilized such as observation, spatial analysis and conversation with the user. All of these points were taken into account so as to better understand the users experience within the environment. The findings made resulted in a new design proposal. The proposal was developed in the 3Dmodelling program Sketch-Up and rendered in Shader-Light. This method of illustration was chosen because of its ability to communicate a realistic feeling within the room. The final design is of an inclusive multi-functional environment that contributes and encourages social interaction between visitors.

Detta arbete undersöker hur färg och form kan användas för att understödja orienteringen i och upplevelsen av en shoppingmiljö. Hur färg kan appliceras i en galleria för att vägleda besökaren, identifiera olika delar av miljön och förändra uppfattningen om dess rumsliga form och långa avstånd. Arbetet har sin utgångspunkt i återbruksgallerian ReTunas blivande lokaler som under byggprocessen visat sig ha en del brister. Något som förutses sänka den positiva upplevelsen av shoppingmiljön, genom långa avstånd och en otydlig struktur som försvårar orienteringen. Platsansvariga efterfrågar därmed en formgivning som kompenserar för dessa brister. Genom litteraturstudier, platsanalys, utprovning av färger och skisser, har ett designförslag till ReTuna tagit form. Detta med fokus på hur färg i kombination med form skapar identitet, struktur och vägledning, samt färgers förmåga att påverka upplevelsen av den rumsliga formen. Resultatet av detta arbete är ett färgbaserat vägledningskoncept, där viktiga punkter i lokalen identifierats, kategoriserats och tilldelats en identitetsfärg. Med en utprovad färgkombination och en färgsättning som är formgiven utifrån pilformens egenskaper och dess förmåga att vägleda.

<p>Grafiskt Centrum i Tumba är ett center för utbildningar och verksamheter inom media, IT, 3D-animation och grafisk verksamhet. I byggnaden bedrivs gymnasie-utbildningar och kvalificerade vuxenutbildningar. Man har även lokaler för konfe-renser, konsultverksamheter och en lunchrestaurang. Examensarbetets syfte var att utforma ett förslag till en ny miljö i Grafiskt Centrums entréhall. Miljön ska vara informativ och kommunicera de resurser och den kreativa verksamhet som bedrivs i byggnaden. Entréhallen är en tre våningar hög ljusgård som sträcker sig genom hela byggnaden. Den upplevs idag ofta som mörk och ödslig och den utnyttjas inte tillräckligt för att sprida information om vad man gör i byggnaden. Huvudfrågan som besvaras i arbete är: Hur kan miljön i Grafiskt Centrums entréhall förändras så att den kommunicerar den verksamhet som bedrivs där?</p>

<p>Den här rapporten avhandlar arbetet med att ta fram ett förslag som förlänger Volvos kärnvärden - kvalitet, säkerhet och miljöhänsyn, ut i Utvecklingsverkstaden på Volvo Construction Equipment, Hauler Loader Business Line, i Eskilstuna. Förslaget är utformat som ett koncept, som ska kunna överföras till andra verkstadsmiljöer på Volvo, om så önskas. Idéförslaget har baserats på en studie av den befintliga Utvecklingsversktaden. En modell av verkstaden i skala 1:50 utformades som presentationsmedium.</p><p>Vid examensarbetets slut har förslaget presenterats och utvärderats av målgruppen. Den primära målgruppen har varit de anställda på avdelningen.</p><p>Slutsatserna av arbetet är att en informationsbärande interiör kan formges för att representera ett företags kärnvärden och visa på innovation och framtidstänk. De visar också på att en fysisk modell är ett bra medium för en presentation av ett förslag till en informativ estetisk utformning.</p>

No description available.