Den här studien är ett examensarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Arbetet omfattar tio veckor av studier som har resulterat i en rapport samt ett gestaltningsförslag. Fokus i studien har varit på att undersöka vilka funktioner som bör tydliggöras i väntrummet på ungdomshälsan i Uppsala. Efter litteraturstudier och insamling av empirisk data har ett designförslag tagits fram. I designförslaget har väntrumsytan utökats. En ny planlösnings syftar till att skapa förutsättningar för både integritet och öppenhet. Ett färgkoncept i väntrummet bidrar till att ungdomarna lättare kan orientera sig samtidigt som informationen om yrkesgrupperna, på ungdomshälsan, synliggjorts. / This study is a thesis in information design, focusing on spatial design. The thesis includes ten weeks of study, which has resulted in a report and a design proposal. The aim of the thesis has been to study the functions that need to be clearer in the waiting room in the adolescence healthcare center in Uppsala. The design proposal is based on literature studies and the collection of empirical data. In the design proposal the waiting room area in the adolescence healthcare center has been made larger, with a new spatial plan that aims to create opportunities for both privacy and openness. A colour concept makes it both easier for the young people to orientate in the waiting room as well as enhancing visual information about the available professions.

Det här examensarbetet handlar om hur formgivare kan uppdatera en befintlig basutställning i museisammanhang med hjälp av berättandet, där syftet är att följa upp museers mål om engagemang och förmedling. Museer representerar både forntid och samtid och av den orsaken är det av vikt att museer ständigt uppdateras och känns relevant för besökande.Arbetet har skett i samarbete med Nordiska museet i Stockholm och undersökt hur berättelser och designorientering kan bidra till uppdatering av basutställningar och bidra till förmedlingen av ett historiskt innehåll.Som underlag till gestaltningsförslaget har två forskningsrapporter studerats samt teorier inom berättelse och designorientering. Ett urval av metoder har använts, som intervju, plats- och utställningsanalys, referensobjekt samt personlig kommunikation.Projektet har lett till ett designkoncept med förslag till hur utställningen ”Dukade bord” vid Nordiska Museum kan gestaltas. Även två förslag på utställningstillägg har tagits fram, vilket representerar vår nära historia och samtiden. / This thesis explores how designers can renew and update existing museum exhibitions. The aim was to fulfil museums’ goals on engagement and conveyance of information. Museums represent both the past and the present, therefore it is important that museums continuously update exhibitions to remain relevant to visitors.This work was done in cooperation with The Nordic museum in Stockholm and explored how storytelling and design orientation could contribute to updates and conveyance of historic content.The project lead to a design concept with a suggestion on how the exhibition “The Set Table” at the Nordic museum could be renewed. It even presents a suggestion of an exhibition appendix representing our near history and present.The design concept for the renewal is based on two papers and a thesis from within the field of storytelling and design orientation. In addition, a variety of methods such as interviews, spatial- and exhibition analysis, references and personal communication, were used. / <p>Informationsdesign - Rumslig Gestaltning</p>

Från baksida till bakficka är ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt estetisk hållbarhet kan främjas i offentliga utemiljöer samt att ta fram ett gestaltningsförslag som speglar hur estetiskt hållbara stadsrum kan skapas.   Arbetet utgår ifrån Kungsplan i Eskilstuna, som i dag används som en parkeringsyta. Problematiken handlar om att situationen inte motsvarar samtida stadsbyggnadsideal om bilfria centrum och människovänliga stadskärnor. Kungsplan, med sin nuvarande gestaltning lockar inte människor att vistas där och ger få möjligheter till en estetisk, behaglig upplevelse.   Utifrån teorier om kognition och perception, estetisk hållbarhet, estetisk upplevelse samt tidigare forskning och teorier kring stadsplanering har konstaterats att människan har ett intimt samband med sin omgivning och att omgivningens användningsmöjligheter och taktila egenskaper påverkar upplevelsen av omgivningen.   Empirin i detta arbete, från platsanalys och kontextanalys har visat att Eskilstuna centrum saknar en lite mer skyddad plats som kan fungera som bas för olika typer av aktiviteter och att Kunsplan har potential att uppfylla detta behov. Materialanalys och expertintervju har gett konkreta indikationer för designarbetet.   Gestaltningsförslaget, som tagits fram med stöd i teori och empiri, innehåller formelement och materialegenskaper som förmedlar en behaglig upplevelse samt ger Kungsplan flera användningsmöjligheter.     Nyckelord: rumslig gestaltning, informationsdesign, estetisk hållbarhet, stadsrum.

Boendesegregation innebär att personer med olika socioekonomisk bakgrund, etnicitet och demografisk karaktär bor på olika platser. Denna studie har identifierat vilka mekanismer som påverkat segregationen baserat på etnicitet med fokus på bostädernas upplåtelseform. Det erhålls även kunskap om vilka mekanismer som påverkar segregationsprocesserna i svenska städer. En särskild fokusering har skett på Borlänge och övriga kommuner med mellan 40 000 – 70 000 invånare. I studiens kvantitativa undersökning har det genomförts en nationell segregationsanalys av svenska städer i olika storlekar. Det har även genomförts regressionsanalyser som visar hur stor del av personer med utländsk bakgrunds överrepresentation i hyresrätter som korrelerar med andra variabler. Studien visar att fördelningen av bostädernas upplåtelseformer påverkar den rumsliga fördelningen av människor utifrån demografiska, socioekonomiska och etniska faktorer. Med stöd av teorin om rumslig assimilering kunde en betydande del av den etniska segregation som finns i svenska städer förklaras av socioekonomiska och demografiska orsaker. Det återstod emellertid fortfarande en betydande etnisk segregation när bakomliggande skillnader mellan personer med svensk och utländsk bakgrund beaktades. I syfte att utreda orsakerna till detta har teorierna om platsstratifiering och etnisk klustring applicerats.

Miljön – den tredje pedagogen är ett examenarbete på grundnivå i Informationsdesign med inriktning Rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att ge ett konceptuellt gestaltningsförslag på hur man med hjälp av genomtänkt placering på material och föremål, färgkodning och zonindelning kan förstärka ett förskolerums kommunikativa förmåga när det kommer till att informera barnen angående vilka aktiviteter och valmöjligheter ett rum erbjuder, med fokus på aktiviteter inom estetiska skapande så som att måla, teckna, pyssla, pärla med mera. Syftet är också att få fram enkla och genomförbara förslag på hur rummet kan utformas för att förstärka dess roll som pedagog och på så vis fungera som ett hjälpande verktyg i den vardagliga verksamheten. Intervjuer, workshop, rumslig analys, prototyping och test har genomförts för att identifiera behoven och problemet som ligger till grund för arbetet och dess syfte. Dessa metoder har även genomförts med målet att få fram idéer och tankar kring lösningar på det givna problemet. Med hjälp av en designprocess som strävat efter att få målgruppen, som i detta fall är pedagogerna på Dingtuna förskola avdelning Nasse, att vara så delaktiga som möjligt genom hela arbetet har rummet som undersökningen utgått från, Ateljén, i det framtagna gestaltningsförslaget delats in i fyra olika zoner. Zonerna benämns som Materialzonen, Samlingszonen, Inspirationszonen och Vattenzonen och syftar till att tillsammans med färgkodning och ändrade placeringar på material och föremål uppfylla undersökningens syfte.

Syftet i kunskapsöversikten är att undersöka frågeställningen: Hur kan bildläraren utforma den fysiska miljön i klassrummet för att inkludera elever med NPF-diagnoser och deras särskilda behov? Metoden består av ett insamlande av artiklar som bygger på forskning och teorier i ämnesområdet. Resultatet visar på att den fysiska miljön bör utformas utefter ett sammanvägande av sociala och fysiska faktorer, där bildläraren har en stor roll att utforma miljön tillsammans med andra aktörer (arkitekter och skolpersonal med kompetens inom NPF-diagnoser). Det finns inte en generell modell för hur ett inkluderande klassrum kan utformas, utan beror på individens individuella behov. Dock finns generella riktlinjer och rekommendationer kring hur den fysiska miljön bör konstrueras för att inkludera behoven hos elever med autism och ADHD, liksom en teoretisk grund, TEACCH- program, som hänvisar till en strukturerad lärandemiljö som gynnar elever med diagnoserna. Nyckelord: ADHD, arkitektur, autism, bildlärare, klassrumsmiljö, rumslig inkludering.

Detta är ett examenarbete inom informationsdesign med inriktning rumslig gestaltning. Syftet med arbetar har varit att ta fram ett taktilt hjälpmedel för personal och applicera det efter rumsliga element och utformningen på ett nyproducerat demensboende respektive ett äldre byggt demensboende. Arbetet har skett med utgångsläget i två vård och omsorgsboenden tillhörande Hallsbergs kommun, där demensenheterna har varit i centrum. Arbetet grundar sig i teorier inom kognition, wayshowing, rumsliga element, zoner och tidigare forskning inom demens. Tillsammans med genomförda metoder som litteraturstudier, platsanalyser, intervju med personal och användartest har information och användarbehov identifierats. Det insamlade materialet resulterade i ett digitalt tredimensionellt designförslag för att presentera hur ett taktilt wayshowingsystem kan appliceras på olika typer av boenden för att underlätta personalens arbete och skapa gynnande miljö för dementa, oberoende om de befinner sig på ett nyproducerat eller äldre byggt boende.

I den här uppsatsen undersöks pedagogiskt drama som del av Språkintroduktionsprogrammet ur ett elevperspektiv. Målet med undersökningen är att bidra till mer empirisk kunskap om användandet av drama i andraspråksundervisning. Studien har en etnografisk ansats och bygger på deltagande observationer samt intervjuer med elever. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt och multimodalt perspektiv (Cope &amp; Kalantzis, 2009) på andraspråksinlärning. Vidare appliceras transformativ multilitteracitetspedagogik (Cummins 2009) med fokus på begreppet identitetstext vilket rör möjligheter för elever att använda sina egna erfarenheter i undervisning (Cummins 2006; 2009). Slutligen anläggs ett rumsligt perspektiv (Sheehy &amp; Leander, 2004), och teatern, där dramaundervisningen sker, ses utifrån rumslig teori som ett materiellt, socialt och symboliskt rum. Resultaten visar att det finns elever som upplever en ökad möjlighet till kommunikation under dramaundervisningen, att eleverna kan stötta varandra och att stora möjligheter till situerat och multimodalt lärande finns på teatern. Dessa elever upplever också större möjligheter till att kunna uttrycka sig själva, bli lyssnade på och slappna av. Vissa elever upplever dock dramaundervisningen som för lekfull och oseriös samt ser tiden på teatern som slöseri med tid. De upplever att tiden bättre hade kunnat användas till klassrumsundervisning. Det framkommer genom intervjuerna att teatern materiellt och socialt utgör ett friare rum för eleverna, men att eleverna attribuerar olika symboliska värden till denna frihet och teatern, vilket kan kopplas till hur de upplever dramaundervisningen.

Arkitektens uppgift är att gestalta den fysiska miljö som utgör fonden för vårt vardagsliv, där samhällets sociala strukturer formas och omformas. Mot bakgrund av den kritik som i samhällsdebatten riktats mot arkitekter – som antas stå bakom ’själlösa’ byggnader, ’fyrkantiga lådor’ eller miljonprogrammets höghus som antas påverka brukare negativt – ämnar den här uppsatsen undersöka arkitekters egen uppfattning av sin roll i att påverka samhällsstrukturer. Den ämnar också undersöka vilka verktyg de upplever att de har till sitt förfogande och hur det tar sig uttryck i den fysiska miljön. Det empiriska underlaget består av fyra semi-strukturerade intervjuer med arkitekter från Sveriges största arkitektkontor. Utgångspunkten har varit två teoretiska ramverk av Pierre Bourdieu och Henri Lefebvre som erkänner en dominerande samhällsklass respektive superstruktur vilkas makt och inflytande dominerar utformningen av den fysiska miljön – och i förlängningen samhällets sociala strukturer. Fyra återkommande teman har identifierats i intervjuerna i relation till arkitektens sociala funktion; diskussionen om det estetiska, ekonomi, relationen till andra aktörer (kund, politiker och byggherre), samt arkitektens agens. Resultatet pekar på att arkitektrollen är starkt knuten till andra aktörer vars inflytande är avgörande för bebyggelsens effekt på sociala strukturer, även om resultatet skiljer sig åt i fråga om effekten av den byggda miljön upplevs ha på samhället. Resultatet visar att framför allt ekonomiska och politiska förutsättningar sätter agendan för projekten som arkitekten sedan måste underordna sig. Trots det pekar resultatet också på ett starkt socialt engagemang hos yrkeskåren och en tro på arkitektens ansvar att arbeta för och lyfta fram samhällsnyttan i sina projekt. Trots uppfattningen att det huvudgripande ansvaret ligger på politiska och ekonomiska faktorer och att problem som segregation inte kan byggas bort, menar arkitekterna att de ändå bör arbeta aktivt för samhällsnytta och bidra med de medel som går, genom att utmana de villkor som getts eller genom små medel som att skapa trygga, trivsamma vardagsmiljöer.

Barns rätt till en lekfull miljö: Ett designförslag på en lekplats med syfte att skapa tillgänglighet för barn som använder rullstol koncentrerar sig på problematiken kring utformandet av lekplatser och barn med rörelsenedsättning. Syftet med arbetet är att utforma ett designförslag på en lekplats som är tillgänglig för barn som använder rullstol. Utifrån metoder som intervjuer, platsobservationer och skisser skapades en helhetsbild över de fysiska problem målgruppen har angående tillgänglighet på lekplatser. Detta gav förståelse för vilka behov och förutsättningar målgruppen har, och eventuella lösningar på problemen. Med hjälp av studien har ett gestaltningsförslag på en lekplats för barn som använder rullstol skapats, för att förbättra och kommunicera tillgänglighet.  Gestaltningsförslaget visar fler lekmöjligheter där barn som använder rullstol har möjlighet att leka tillsammans med barn som inte har någon typ av rörelsenedsättning. Detta för att skapa inkludering och ett socialt sammanhang.