Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation. / Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal.   Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.

Bakgrund: Det finns väl rapporterat kunskap och teoribildningar om sjuksköterskans övergång från utbildningen till det praktiska yrkesutövandet. Den kunskap som saknas är bland annat hur den nyutexaminerade sjuksköterskan upplever sina förmågor i praxis, särskilt i relation till god vård och omvårdnad. Syfte: Studiens syfte var att belysa den nyutexaminerade sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap i relation till kraven på säker vård och omvårdnad. Metod: Studien genomfördes som litteraturöversikt som bygger på nio vetenskapliga artiklar. Analysmetoden var deduktiv innehållsanalys (template analysis; Malterud,1998). Strukturen i analysmetoden byggde på modellen människa, teknik och organisation av Ödegård (2006). Resultat: Analysfynden formades efter kategorierna människa, teknik, organisation enligt Ödegårds modell. Dessa kategorier innehåller åtta subkategorier: fysisk påfrestning, förhindrad koncentration, känslomässig otillräcklighet, oförmåga till kritiskt tänkande inom omvårdnad; stödberoende vid akuta situationer, frustration vid invecklad och krånglande teknik; gäst i den dysfunktionella verkligheten och den svaga punkten – den ojämna bemanningen. Slutsats: Analysen av nio vetenskapliga arbeten med stöd av Ödegårds och Benners teoretiska begrepp har visat att övergången från sjuksköterskestudent till novis och avancerad nybörjare, det vill säga en övergång från teoretisk kunskap till praktisk handling, innefattar upplevelser av en samling av hinder. Hindren manifesteras tydligast i relation till sjuksköterskans upplevelser av sin kunskap enligt kategorin människa och måttligt enligt kategorierna teknik och organisation. Vad gäller den oerfarna sjuksköterskans kunskapsproblem i relation till kraven på säker vård och omvårdnad, visas i arbetet att dessa härrör främst från begreppen människa och organisation och endast sparsamt från begreppet teknik. / Background: A nurse graduate’s transition period in her profession is well illustrated from previous studies and theories. However, what has been overlooked is how the newly graduate perceives her ability in practice, especially in relation to what is actually required in good nursing care. Aim: The aim of this study was to elucidate the newly examined nurse’s experience of her conception of what is demanded of her in relation to a safe care. Method: This study was carried out as a literature review from nine scientific articles. The analysis method was a deductive content analysis (template analysis; Malterud, 1998). The structure of the analysis was based on the model Man -Technique-Organisation of Ödegård (2006). Results: in the analysis, originated from the categories – man– technique – organisation after the model of Ödegård, emerged eight subcategories: physical stress, distraction, emotional inadequacy, inability to objective thinking regarding nursing care; need of support in urgent situations, frustration in dealing with complicated and difficult technology; a guest in a dysfunctional reality, and the weak link – an imbalance in staffing. Conclusion : The analysis of nine scientific articles, with support of Ödegård’s and Benner’s theoretical concepts, has shown that the transition from a student nurse to novice and advanced beginner, i.e. a transition from the theoretical knowledge to the knowledge in practice, subsequently includes experiences of restraining aspects which leads to problem issues. The nurse’s inability in practice is manifested clearly according to the category person and moderately to the categories technology and organisation. Regarding the newly examined nurses’ experience of knowledge issues in relation to the demand in giving a good and safe nursing care, the results originate primarily from the concepts Man and Organisation, and only hardly from the concept, technology.

Bakgrund:Kvarliggande kateter [KAD] är en behandling för akut eller kronisk urinretention och används vid sjukdomar eller vissa operationer. Samtidigt ökar KAD risk för urinvägsinfektion, vilket minskar patientsäkerheten, förlänger återhämtningstid och ökar behandlingskostnad. Förebyggande åtgärder för att minska kateterassocierad urinvägsinfektion [UVI] blir därför allt viktigare. Flera länder i Europa, Nord- och Sydamerika har gjort flertalet studier och hittat effektiva evidensbaserade förebyggande åtgärder mot kateterassocierad UVI. Utifrån säker och evidensbaserad vård skulle evidensbaserade förebyggande åtgärder tas reda på och användas för att minska kateterassocierad UVI.  Syfte:Att beskriva förebyggande åtgärder inom omvårdnad mot kateterassocierad UVI. Metod:Litteraturöversiktutifrån Polit och Becks niostegsmodell användes i urval och datainsamling till att 12 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen och analyserades till resultatet med induktiv ansats.  Resultat:Förebyggande åtgärder sammanställdes i tre huvudkategorier. Första huvudkategorin följ riktlinjer med underkategorierna kateterisering endast utifrån läkarordination och lämpliga indikationer, aseptisk teknik med rätt utrustning, fixering av KAD och uppsamlingspåsen samt borttagning av KAD om inga behov föreligger. Andra huvudkategorin utför kontrollrutiner med underkategorierna utför kateteriserings checklista samt kontrollera, rapportera    och dokumentera kateter dagligen. Tredje huvudkategorin etablera ett systematiskt förbättringsarbete med underkategorierna utse en eller två ansvariga personer, erbjud föreläsning och träning om kateterisering samt arrangera workshop. Slutsatser:Kateterassocierad UVI kan förebyggas om sjuksköterska uppfyller sin kompetens med hjälp av workshop, utför kateterisering enligt riktlinjer, samt hanterar och kontrollerar urinkateter enligt kontrollrutiner såsom kateteriserings checklista. / Background:An indwelling catheter is used as a treatment for acute or chronic urinary retention and is commonly used for diseases or some surgeries. At the same time, indwelling catheters increases the risk of urinary tract infections, which reduces patient safety, prolongs patient’s recovery and increases treatment costs. Several countries in Europe, North- and South America have conducted several studies that found evidence-based, effective preventive measures against catheter associated urinary tract infections. Evidence-based preventative measures should be found out and be used to decrease catheter associated urinary tract infections. Aim: To describe preventive measures in nursing against catheter-associated urinary tract infections. Method:Literature overview with Polit and Beck's nine-way model is used in selection and data collection to ensure that the 12 articles selected to the quality review were analyzed for results with an inductive approach. Results:Prevention measures were compiled into three main categories. First main category follows guidelines with subcategories catheterization only based on medical ordinance and appropriate indications, aseptic technique with proper equipment, fixation of catheter and collection bag and removal of catheter if no needs exists. Second main category performs check routines with subcategories perform catheterization checklist as well as check, report and document catheters daily. Third main category establish a systematic improvement work with subcategories appoint one or two responsible persons, offer lecture and training on catheterization and arrange workshop. Conclusions:Catheter associated urinary tract infections can be prevented if the nurse fulfills her/his competency with help of workshop, performs catheterization according to guidelines, manages and controls the urinary catheter according to control routines such as catheterization checklist.

Bakgrund: Ordet kejsarsnitt kommer från latin och innebär att barnets tas ut genom livmoderväggen med ett snitt långt ner på buken. Det föds närmare 200 000 barn om året i Sverige och av dessa är 17,3 procent förlösta genom kejsarsnitt. Tidigare forskning beskriver vikten av en fungerande och tydlig kommunikation i operationsteamet kring patienten, för att patientsäkerheten ska uppfyllas och en säker vård ska kunna bedrivas vid ett akut kejsarsnitt. Syfte: Att beskriva operationsteamets erfarenheter av kommunikation under ett akut kejsarsnitt. Metod: En kvalitativ studie där data inhämtades via 14 stycken frågeformulär utformade enligt critical incident technique. Data analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys och redovisas genom tabell, citat och löpande text. Resultat: Kommunikation är viktigt vid akuta kejsarsnitt, men beroende på vilka som ingår i operationsteamet och vilken erfarenhet de har med sig kan kommunikationen vara mer eller mindre uttalad. Aspekter, förutom yrkeserfarenhet, för en välfungerande kommunikation är tid, samarbete och rutiner. Slutsats: I resultatet framkommer att kommunikationen tar sig olika uttryck i olika team, där rutiner och yrkeserfarenhet påverkar hur man kommunicerar. En fungerande kommunikation behöver operationsteamet arbeta aktivt med, då det medför ett positivt teamarbete, bra stämning på sal och en säker vård. / Background: The word caesarean section is Latin and means that the baby is delivered through the uterine wall with an incision far down on the abdomen. Nearly 200,000 babies are born each year in Sweden and of these, 17.3 per cent are delivered by caesarean section. Previous literature describes the importance of clear and well-established communication in the surgical team responsible for the patient, so that patient safety standards are met, and safe care can be provided in an emergency caesarean section. Aim of the study: To describe the operating team's experiences of communication during an emergency caesarean section. Methodology: A qualitative study where data were collected via 14 questionnaires designed according to the critical incident technique and data were analyzed according to a qualitative content analysis and reported by table, citation and running text. Results: Communication is important in acute caesarean sections, though depending on who is part of the surgical team and what experience they have, the quality of the communication can vary. Elements, besides professional experience, for a well-functioning communication were time, attitude, and clarity. Conclusion: The result shows that the communication patterns varies depending on whom is a part of the team, where routines and professional experience form the communication. The operating team needs to work actively with a functioning communication as it is important for a positive team work, a good atmosphere in the ward and safe care.

Perioperativ överrapportering associeras allt mer till säker vård, kvalitet och effektivitet. Bristande överrapportering medför en ökad risk för fördröjd- och felaktiga åtgärder, komplikationer och förlängd vårdtid för patienten. Fundamentals of Care används som teoretiskt stöd för att förstå och förklara vårdkontexten och dess påverkan på överrapporteringen samt belysa den enskilde anestesisjuksköterskans ansvar.  Syfte Syftet är att belysa anestesisjuksköterskans uppfattning om faktorer som påverkar överrapporteringen under den perioperativa vården.   Metodbeskrivning Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Metoden valdes då den ansågs lämplig för att på ett systematiskt sätt skapa en överblick över publicerad forskning inom området. PEO-modellen användes som stöd vid skapandet av studiens sökstrategier och guidade vilka nyckelord från syftet som var centrala i sökprocessen. Inkluderade artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).    Resultat De faktorer som påverkar överrapportering enligt anestesisjuksköterskors uppfattning utformade tre kategorier med tillhörande subkategorier. Faktorer relaterade till arbetsmiljö, faktorer relaterade till arbetskultur och faktorer relaterade till överrapporteringens innehåll. De faktorer som påverkar överrapporteringsprocessen härleds främst till organisationen och dennes ansvar att skapa en miljö och kultur som främjar utförlig överrapportering och somliga faktorer härleds till den enskilde anestesisjuksköterskan och dennes ansvar.   Slutsats Överrapporteringen är en komplex process där fler faktorer påverkar överrapporteringens kvalitet. Kunskap gällande vilka faktorer som påverkar överrapportering skapar medvetenhet, belyser förbättringsområden inom perioperativ överrapportering vilket bidrar till säker vård. / Background  Handover in perioperative care is increasingly associated with safe care, quality and efficiency.  Lack of handover entails an increased risk of delayed and incorrect measures, complications and extended care time for the patient. Fundamentals of care is used as theoretical support to understand and explain the care context and its impact on the handover as well as highlight the responsibility of the individual nurse anesthetist.    Aim   The purpose is to investigate the anesthesia nurse's perception of factors that influence handovers during perioperative care.     Methods  The study is a systematic review. The method was chosen as it was considered suitable for overview of published research in the field. The PEO model was used to design the study's search strategies and guided keywords was also central to the search process. 18 articles were analyzed using manifest qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).     Results  The factors that influence the handover process according to the perception of anesthesia nurses formed three categories with associated subcategories. Factors related to work environment, factors related to work culture and factors related to the content of the handover. Factors that affect the handover process are mainly derived from the organization and its ability to create an environment that promotes detailed handover. Further some factors are derived from the individual nurse anesthetists and their responsibilities.    Conclusion  Handover is a complex process where several factors might affect the quality of the process. Knowledge regarding which factors that influence the handover process creates awareness, highlights areas for improvement within peri-operative handover and thereby contributes to safe care.

Introduktion: Flertalet studier, organisationer och styrande myndigheter uppmanar vårdgivarna att stärka patientsäkerheten genom att öka möjligheten för patientmedverkan i vården. Det finns dock inte någon vägledning angående hur denna patientmedverkan ska gå till, eller om det föreligger några specifika hinder gällande införandet av patientmedverkan i vården. Föreliggande studie undersöker patientens upplevelse av delaktighet i patientsäkerhetsarbetet avseende handhygieniska rutiner på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelse av delaktighet avseende handhygieniska rutiner utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv. Metod: Kvalitativ metod med datainsamlingen genom djupintervjuer. Deltagarna i studien (n=7) rekryterades genom gate-keeper vid ett större sjukhus i Stockholmsområdet. Insamlad data anlyserades genom innehållsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2004) samt genom health literacy analys utifrån Palumbo (2017). I denna studie har patienter deltagit som informanter och författaren har nyttjat studentundantaget i enlighet med Etikprövningsnämden (2023). Resultat: Informanterna uppgav att bristen på korrekt, motivernade och upplysande information påverkar deras möjlighet till delaktighet i deras vård och behandling samt i deras möjlighet till att följa handhygieniska rutiner. De beskriver en outalad maktbalans mellan vårdpersonal och patienter som de största hindren för att de kunde delta i sin vård och behandling. Resultaten visar också att patienten har goda förkunskaper och en villighet att aktivit delta men att de inte alltid får den möjligheten. Slutsats: Informanterna i studien uppger hinder för att kunna delta, samtidigt som de uppger villighet att delta utifrån sin egen förmåga. Utifrån resultatet kan kliniska åtgärder genomförs som tillgodoser patienterns behov av information och möjlighet till delaktighet. / Introduction: Multiple scientific studies, government agencies and international organization that focus on global- and public health, calls on healthcare providers to strengthen their work on patient safety by increasing patient empowerment and patient participation. There are few to no guidelines, on how this empowerment and participation work should be planned and execute or whether obstacles that should be addressed in the planning period are present. This study will examine the patient’s perspective on empowerment, patient participation and patient safety regarding hand hygiene routines in hospitals. Aim: To describe the patients' view on participation in hygiene routines from a patient safety perspective. Methods: Qualitative method with data collection by in-depth interviews. Participants (n=7) were recruited via gate-keepers at a large hospital in the Stockholm area. Data were analyzed through content analysis according to Graneheim och Lundman (2004), and by using a health literacy analysis with Palumbo´s (2017) terminology. The informants in this study consists of hospital patients, and the author applie the student exemption according to the national Board of Ethics (Etikprövningsnämden, 2023). Results: The informants reported lack of motivation, and useful information as well as the unspoken balance of power between healthcare staff and patient, as the greatest obstacles to being able to participate in own care, treatment and willingness to participate in hand hygiene routines. The result also shows that the patients alredy possess empowerment, know-how and a willingness to actively participate, but they are not always offered the opportunity to participate. Conclusion: The informants in the study state that there are obstacles in presents care. This makes it harder for for them to participate. At the same time, they signal a willingness to participate based on their own ability. Based on the results, clinical measures can be implemented that satisfy the patients' need for information and an opportunity for participation.

Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer.  Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden.  Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. / Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers. Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient. Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model.  Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care. Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.

Bakgrund: 49 miljoner människor runt om i världen drabbas årligen av sepsis samt orsakar 11 miljoner dödsfall. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd där varje timme räknas för att minska dödligheten och därmed krävs en tidig identifiering för en snabb och adekvat behandling samt en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2022. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE samt genom sekundär sökning. Innehållsanalys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis (erfarenhet påverkar tidig identifiering, symtom och varningstecken, klinisk erfarenhet av diffusa symtom). Faktorer som påverkar sjuksköterskornas identifiering av sepsis (kunskap och arbetsstöd, samverkan i team och kommunikation, arbetsbelastningens betydelse).   Slutsats: Sepsis är ett komplext tillstånd som kan vara svårt att identifiera när diffusa symtom och tecken uppvisas. Sjuksköterskornas förmågor att identifiera sepsis påverkas av olika faktorer såsom kunskap, klinisk erfarenhet och arbetsmiljö. / Background: 49 million people around the world suffer from sepsis annually and cause 11 million deaths. It is a serious and life-threatening condition where every hour counts to reduce mortality and thus early identification is required for prompt and adequate treatment for a safe care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of identifying sepsis in patients within the health care. Method: A literature review that included eight scientific articles published between 2003 and 2022. Data were obtained from the databases CINAHL, MEDLINE and by secondary search. Content analysis was performed according to Friberg's five steps. Results: Two main categories and six subcategories were identified. Nurses' clinical experience in identifying sepsis (experience affects early identification, symptoms and warning signs, clinical experience of diffuse symptoms). Factors influencing the nurses' identification of sepsis (knowledge and work support, teamwork and communication, workload importance). Conclusion: Sepsis is a complex condition that can be difficult to identify when diffuse symptoms and signs are present. The nurses' abilities to identify sepsis are affected by various factors such as knowledge, clinical experience and work environment.

Bakgrund: Inom den kommunala äldreomsorgen har sjuksköterskan ett omvårdnadsansvar i vilket det ingår att se till att äldre som bor på särskilda boenden eller har någon form av hemsjukvårdsinsatser erhåller en säker vård. Omvårdnadspersonalen har närmst kontakt med de äldre inom den kommunala omsorgen. För att verksamheten ska fungera delegerar sjuksköterskor medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Dock får delegering endast ske då det är förenligt med en god och säker vård, något som enligt forskning visat sig vara en utmaning för sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av delegering av medicinska arbetsuppgifter inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistruktuerade intervjufrågor där sju sjuksköterskor som arbetade inom kommunal äldreomsorg medverkade (varav en var sjuksköterska och sex var distriktssköterskor). Det material som framkom genom intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans metodbeskrivning. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Villkor från verksamheten för delegering, teamets betydelse för delegering som gemensam uppgift, stå som ansvarig för delegering samt förbättringsförslag utifrån erfarenheter i samband med delegering. Kategorin Villkor från verksamheten för delegering handlar om arbetsmiljö, rutiner och utbildning i samband med delegering. Kategorin Teamets betydelse för delegering som gemensam uppgift handlar om kompetensen och kommunikationen i teamet. Kategorin Stå som ansvarig för delegering handlar om att ansvara för att skapa en säker delegeringsprocess och kategorin Förbättringsförslag utifrån erfarenheter i samband med delegering handlar om förslag på förbättringsarbete. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde känna press från organisationen och på grund av tidspress samt att de kände en kluvenhet mellan att hitta den bästa lösningen för patienten men samtidigt skapa en säker vård i samband med delegering. Resultatet har lett till ökad förståelse och ökade kunskaper kring delegeringsförfarandet. / Background: In municipal elderly care, the nurse has a nursing responsibility which includes ensuring that the elderly who live in special housing or have some form of home care interventions receive safe care. The nursing staff has the closest contact with the elderly in municipal care. In order for the operation to work, nurses delegate medical tasks to the nursing staff, however, delegation may only take place when it is compatible with good and safe care, something which according to research has proven to be a challenge for the nurses. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of delegating medical tasks within municipal elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interview questions in which seven nurses working in municipal elderly care participated (of which one was a nurse and six were district nurses). The material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman's method description. Result: The analysis resulted in four categories: Conditions from the activities for delegation, the team's importance for delegation as a joint task, being responsible for delegation and improvement proposals based on experience in connection with delegation. The category Terms from the activities for delegation deals with the work environment, routines and training in connection with delegation. The category The team's importance for delegation as a common task is about the competence and communication in the team. The category Stand as responsible for delegation is about being responsible for creating a secure delegation process and category Improvement proposals based on experience in connection with delegation is about proposals for improvement work. Conclusion: The results showed that the nurses could feel pressure from the organization and due to time pressure and that they felt a gap between finding the best solution for the patient but at the same time creating a safe care in connection with delegation. The result has led to increased understanding and increased knowledge of the delegation procedure.

Bakgrund: Obesa utgör 10% av befolkningen i Sverige. De riskerar på grund av sin anatomi attdrabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker,evidensbaserad och individanpassad omvårdnad utifrån sina behov för att förebyggariskerna för onödigt lidande och samhällskostnad. Det är anestesisjuksköterskansansvar att leverera anestesiologisk omvårdnad av sådan kvalitet, och medkompetensutveckling utifrån evidens och ett patientsäkert förhållningssätt är detlångt ifrån omöjligt. Syfte: Kartlägga effekter av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder somanestesisjuksköterskor kan tillämpa för förbättrad ventilation hos obesa patientersom genomgår generell anestesi. Metod: Systematisk litteraturstudie, 13 randomiserade kontrollerade studier som presenteratsgenom en narrativ syntes. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier av ventilationsmetoder eller åtgärder som kanförbättra obesa patienters ventilation. Ventilatorinställningar, Alveolär rekryteringoch Applikation av positivt tryck vid spontanandning. Slutsatser: Högt/individanpassat PEEP i kombination med lungrekrytering kan förbättra denintraoperativa ventilationen. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av obesa patienter, PCV, icke-invasiv ventilation med positivt tryck, ochinverterad respirationsratio kan ge bättre intraoperativ syresättning. Ingen kopplingmellan i resultatet förekommande ventilationsmetoder och minskade postoperativakomplikationer kunde påvisas. / Bakgrund: Överviktiga utgör 10% av sveriges befolkning. Av anatomiska skäl riskerar de att drabbas av lungkomplikationer efter generell anestesi. De har rätt till säker, evidensbaserad och individualiserad vård som härrör från deras behov för att förehålla risken för onödigt lidande och börda för den nationella ekonomin. Det är narkosläkarens ansvar att leverera anestesiologisk vård av sådan kvalitet, och med kompetensutveckling som härrör från såväl bevis som en patientsäkerhetsapproach är det långt ifrån omöjligt. Sikta: Att kartlägga effekterna av intraoperativa ventilationsmetoder och åtgärder som dåurs narkosläkare kan ansöka om förbättrad ventilation av överviktiga patienter som utsätts förgenetisk anestesi. Metod: En systematisk litteratur översyn, 13 randomiserade kontrollerade prövningar analyserades och presenterades i en berättande syntes. Resultat: Analysen gav tre kategorier av ventilationsmetoder och åtgärder som kan bidra till ett positivt resultat när det gäller den överviktiga patientens ventilation. Ventilatorsettings, alveolar rekrytering och tillämpning av positivt tryck underspontanig andning. Slutsatser: Hög/individualiserad PEEP i kombination med rekryteringsmanövrering kan förbättra intraoperativ ventilation. Både VCV och PCV kan tillämpas för effektivventilation av överviktiga patienter, PCV, icke-invasiv positivt tryck ventilation och inverterade andning förhållandet kan resultera i högre intraoperativa syrenivåer. Ingen anslutning hittades mellan ventilationsmetoderna som inträffade i resultatetoch minskning av postoperativa pulmonell komplikationer.