Syfte Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors möjligheter att bedriva säker vård. Metod Litteraturöversikt valdes som metod då det bäst svarade mot studiens syfte. Sökningar skedde i databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som inkluderades fördes in i en matris för översikt. Totalt inkluderades 15 artiklar i översikten. Resultat Resultatet bestod av två olika kategorier som ansågs ha en påverkan på säker vård. De två kategorierna var organisatoriska faktorer samt individrelaterade faktorer. Vårt resultat visar att avbrott och distraktioner, kultur på arbetsplatsen, förbättringsarbete, arbetsbelastning, utlokalisering av patienter samt platsbrist, kommunikation och informationsöverföring samt sjuksköterskors erfarenhet, kompetens och strategier är faktorer med en påverkan på säker vård. Slutsats Inget kausalt samband mellan avbrott och vårdskador kunde påvisas. Avbrott upplevs som en negativ faktor när de uppfattas som frekventa eller onödiga. Antal patienter som sjuksköterskor ansvarar över kan relateras till frekvensen av vårdskador men generaliserbarheten är oklar. Hierarkisk vårdkultur utför oftast en faktor som utövar en negativ inverkan på säker vård.

Under de senaste decennierna ses en fortsatt minskning av antalet personer som drabbas av akut koronart syndrom (AKS). Förändring av patientens livsstil och därmed en minskning av risken att insjukna eller återinsjukna i AKS, har visat sig ha stor betydelse för att förebygga och minska dödligheten vid AKS. En förbättring av riskfaktorer genom minskning av blodtrycks-, blodsocker- och lipidnivåer, ökad fysisk aktivitet, minskning av omättade fetter och ett högre intag av fiber, frukt, grönsaker och fisk samt rökstopp, har stor betydelse vid att förebygga hjärtsjukdom. Sjukvården blir alltmer specialiserad och det ställer krav på sjuksköterskan och dennes kunskap. Genom sjuksköterskans etiska kod lyfts dennes kompetens fram och belyser det personliga ansvaret sjuksköterskan har för att upprätthålla sin kompetens under yrkeslivet genom kontinuerligt lärande. När sjuksköterskan håller sig uppdaterad på ny kunskap kan denne arbeta utifrån en evidensbaserad vård som främjar patientens hälsa, välbefinnande och ger en säker vård. Men ett visst ansvar åläggs även arbetsgivaren, de ska regelbundet se över vilken kompetens medarbetarna har och arbeta aktivt med att främja kompetensutveckling bland medarbetarna. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors behov av kunskap för att kunna ge information om riskfaktorer till patienter som drabbats av akut koronart syndrom. En kvalitativ metod användes och designen var en intervjustudie. Data insamlades från nio stycken sjuksköterskor med varierad ålder och arbetslivserfarenhet inom kardiologisk vård. Intervjuer gjordes med utgångspunkt från en semistrukturerad intervjuguide. All data bearbetades sedan av författarna och innehållsanalys valdes som analysmetod. Studien resulterade i tre kategorier. I kategorin “Behov av kunskap men arbetsmiljön begränsar möjligheterna för fortbildning” framkom att möjligheterna till vidareutbildning begränsades då det sällan erbjöds via arbetsgivaren. Den andra kategorin “Kunskap finns men bristande organisatoriska strukturer försvårar informationsflödet” innefattar upplevelsen hos sjuksköterskorna av ett ostrukturerat arbetssätt och hur det påverkar deras arbete med patienterna. Den tredje och sista kategorin ”Sjuksköterskans behov av kunskap för att kunna ge en säker vård” belyser vikten av att inneha kunskap om kardiologi som sjuksköterska, för att kunna ge patienterna en säker och god vård. Slutsatsen i denna studie är att sjuksköterskor på kardiologiska avdelningar upplever ett behov av utökad kunskap om riskfaktorer, något som är väldigt viktigt att belysa. Resultatet visar även att det finns behov av att skapa bättre förutsättningar i organisationen för att öka kunskaperna hos sjuksköterskor inom kardiologi. Avsaknad av rutiner och struktur på avdelningen framkom som en försvårande omständighet vid informationsgivning till patienterna. Ökad kunskap inom kardiologi skulle kunna bidra till att ge sjuksköterskorna en känsla av trygghet i sin kunskap och på så vis skapa en bättre känsla av att kunna ge sina patienter adekvat information trots brister av struktur i organisationen.

Bakgrund: Patientsäkerheten är en stor global utmaning och individer som vårdas på sjukhus hamnar i risk för att drabbas av vårdskada. Framsteg har gjorts kring säkerhetsåtgärder, samtidigt tyder forskning på att mänskliga misstag kvarstår. Sjuksköterskor har en viktig bidragande roll i arbetet mot säker vård för att motverka skada och lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar det patientsäkra arbetet inom slutenvården.  Metod: Litteraturöversikten utgick från en kvalitativ metod baserat på en induktiv ansats. Totalt formade tretton vetenskapliga artiklar resultatet som kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras i två teman följt av sex subteman. Arbetsmiljö; verksamhetens ansvar och patientens rättigheter, en stressad atmosfär, hög arbetsbelastning och brist på personal.  Teamsamverkan och ledarskap; Samarbete med andra professioner, samarbete med patient och närstående, sjuksköterskans ledarskap och kompetens.  Slutsatser: Sjuksköterskans roll är av vikt för att skapa säker vård. Faktorer som påverkar patientsäkerheten presenteras i följande huvudfynd; Stress, samarbete med andra professioner och sjuksköterskans kompetens. För att slutenvården ska kunna bistå med patientsäkerhet krävs en gynnsam arbetsmiljö, god kommunikation mellan kollegor och rätt kompetens hos sjuksköterskan. / Background: Patient safety is a major global challenge and individuals who are cared for in hospital run the risk of suffering a healthcare injury. Progress has been made on security measures, while research indicates that human error remains. Nurses have an important contributing role in the work towards safe care to counteract injury and suffering.  Purpose: To describe nurses' experience of what affects patient-safe work in inpatient care.  Method: The literature review was based on a qualitative method based on an inductive approach. A total of thirteen scientific articles shaped the results, which were quality reviewed and analyzed with Friberg's five-step analysis.  Results:  The result is presented in two themes followed by six subthemes. Working environment; the responsibility of the business and the patient's rights, a stressed atmosphere, high workload and lack of staff. Team collaboration and leadership; Collaboration with other professions, collaboration with patients and relatives, the nurse's leadership and competence.  Conclusions: The role of the nurse is important in creating safe care. Factors that affect patient safety are presented in the following main findings; Stress, collaboration with other professions and the nurse's skills. In order for inpatient care to be able to assist with patient safety, a favorable work environment, good communication between colleagues and the right competence of the nurse are required.

Bakgrund: Stroke är ett tidskritiskt tillstånd som kan medföra kommunikationssvårigheter. Stroke delas generellt in i två kategorier; blödning eller tromb. En blödning kan uppstå efter trauma eller att ett kärl spruckit av annan orsak. En tromb bildas någonstans i kroppen som sedan färdats med blodbanan för att slutligen fastna i ett av hjärnans blodkärl. Beroende på var i hjärnan blödningen eller tromben sitter uppvisas olika symptom. Kommunikationen med strokepatienter kan påverkas negativt av flertalet variabler. Vid stroke kan symptom som afasi, dysfasi och dysartri framträda och leda till svårigheter för ambulanspersonalen att förstå vad patienten vill förmedla. Förutom dessa faktorer påverkar även ambulanspersonalens kompetens, engagemang, den fysiska miljön och språkförbristningar kommunikationen med strokepatienter. Således är kunskap om dessa faktorer viktiga i arbetet för att kunna finna vägar för en god kommunikation. Syfte: Att belysa framgångsfaktorer och hinder för kommunikation mellan ambulanspersonal, sjukhuspersonal och strokepatienter. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med en systematisk metod och en integrerad analys genomfördes. Resultat: Resultatet visade att faktorer såsom personcentrerad kommunikation främjade kommunikationen mellan ambulanspersonal och strokepatienter. Digitalisering samt samarbete mellan ambulans och akutsjukhus främjade kommunikationen mellan ambulanspersonalen och sjukhuspersonalen. Tillika visade resultatet att digitalisering, akuta situationer och språkförbristningar kan inverka negativt på kommunikationen mellan ambulanspersonal, sjukhuspersonal och strokepatienter. Slutsats: Faktorerna som främjar kommunikationen mellan ambulanspersonal och strokepatienter är personcentrerad kommunikation, omvårdnad och säker vård. Digitaliserade kommunikationshjälpmedel, samarbete samt standardiserad och strukturerad kommunikation var framgångsfaktorer för kommunikation mellan ambulanspersonal och sjukhuspersonal. Dock kan digitalisering hindra omvårdnaden inom ambulanssjukvården och hindra kommunikationen mellan ambulanspersonal och sjukhuspersonal. När den tekniska utrustningen inte fungerat har det lett till längre behandlingstider och en längre tid till intervention. / Background: Stroke is a time-critical condition that can cause communication difficulties. Stroke is generally divided into two categories; bleeding or thrombus. Bleeding can occur after trauma or when a vessel has ruptured for another reason. A thrombus forms somewhere in the body which then travels with the bloodstream to finally get stuck in one of the brain's blood vessels. Depending on where in the brain the bleeding or thrombus is located, different symptoms are displayed. Communication with stroke patients can be negatively affected by several variables. In stroke, symptoms such as aphasia, dysphasia and dysarthria can appear and lead to difficulties for the ambulance personell to understand what the patient wants to convey. In addition to these factors, the competence of the ambulance personnel, commitment, the physical environment and language deficiencies also affect communication with stroke patients. Thus, knowledge of these factors is important in the work to be able to find ways for good communication. Purpose: The aim was to highlight factors that promote or hinder communication between ambulance personnel, hospital personnel and stroke patients. Method: A structured literature review with a systematic method and integrated analysis was conducted. Result: The results showed that factors such as person-centred communication promoted communication between ambulance personnel and stroke patients. Digitization and cooperation between ambulances and emergency hospitals promoted communication between the ambulance staff and the hospital staff. At the same time, the results showed that digitalisation, emergency situations and language deficiencies can have a negative impact on communication between ambulance personnel, hospital staff and stroke patients. Conclusion: The factors that promote communication between ambulance personnel and stroke patients are person-centred communication, nursing and safe care. Digitized communication aids, collaboration and standardized and structured communication were success factors for communication between ambulance personnel and hospital staff. However, digitization can hinder nursing in ambulance healthcare and hinder communication between ambulance- and hospital personnel. When the technical equipment did not work, it led to longer treatment times and a longer time to intervention.

No description available.

Bakgrund: Att arbeta inom hälso- och sjukvården kan på många sätt betraktas som ett högriskyrke där gränsen mellan ”rätt och fel”, mellan en lyckad behandling och ett kritiskt tillstånd kan vara otroligt små. 3000 patienter dör varje år relaterat till sina vårdskador. Bristerna inom patientsäkerheten går oftast att koppla till vårdens ledning, organisation eller rutiner. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors uppfattning om faktorer i organisationen som stödjer, respektive motverkar säker vård. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex sjuksköterskor som har Skånes Universitetssjukhus som arbetsplats. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards analysmetod. Resultat: Resultatet är valt att presenteras i tre huvudteman med tillhörande subteman som belyser både positiva och negativa faktorer inom organisationen som inverkat på den säkra vården. Det framkom att sjuksköterskorna kunde se brister inom organisationen vilket de menade bidrog till en minskad säkerhet inom vården. Det konstaterades att behovet av ökade resurser krävs inom vården om den ska förbli säker för både patienter och personal. Vad däremot informanterna ansåg var positivt var att det fanns system som delvis fungerade inom organisationen men som kunde förbättras och utvecklas. Kollegerna samt passionen till yrket utgjorde ett stort stöd för sjuksköterskorna i deras dagliga arbete. / Background: Working in the health sector may in many ways be considered as a high-risk profession where the line between "right and wrong", between a successful treatment and a critical condition can be incredibly small. 3000 patients die each year related to their medical injuries. The deficiencies in patient safety can usually be linked to care management, organization and procedures. Aim: The aim of this study was to describe nurses' perception of the factors in the organization that support or counteract safe care. Methods: Semi-structured interviews were conducted with six nurses who have Skåne University hospital as a workplace. The collected material was analysed by Burnard analysis. Results: The results are presented in three main themes and related subthemes that illustrate both positive and negative factors within the organization that had an impact on the safe care. It was revealed that the nurses could see the flaws in the organization, which they argued contributed to reduced safety in healthcare. It was found that the need for increased resources was required in the health care sector if it is to remain safe for both patients and staff. However, informants could see that there were positive effects in current systems that partially worked within the organization but could be improved and developed. Colleagues and passion for the profession were sources for nurses in their daily work.

Bakgrund: Patienter med svårläkta bensår har komplexa vårdbehov och är en stor del av distriktssköterskans arbete och ställer krav på kunskap inom flera olika områden. Sårvården är resurskrävande och innebär ökade kostnader för hälsosjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta evidensbaserat med patienter med svårläkta bensår inom primärvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Västra Götalandsregionen inom offentlig sektor. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna hade en positiv inställning till evidensbaserad vård samt ansåg sig vara självständiga i vårdandet av patienterna med svårläkta bensår. Organisatoriska hinder sågs i form av kunskapsbrist hos läkarna, tidbrist och otydliga rutiner samt svårigheter med kunskapsinhämtning. Evidensbaserad vårdkultur framkom i samverkan med patienten och kollegor inom samma profession. Slutsats: Distriktssköterskorna strävar efter att arbeta evidensbaserat samt stärka och utveckla professionen. Distriktssköterskan strävar även efter att ge en god och säker vård till patienterna och möta deras behov och önskemål. Organisationens bristande stöd påverkade distriktssköterskans möjligheter att utveckla och implementera evidensbaserad vård inom verksamheten

Operationssjuksköterskan arbetar i en högteknologisk och komplex miljö, där samarbetet sker multiprofessionellt. För att kunna upprätthålla en god och säker vård för patienten, behövs en god kommunikation. Operationssjuksköterskan har ett ansvar att skapa en god atmosfär i operationsrummet och samarbeta med teamet för att upprätthålla ett etiskt förhållningsätt kring patienten. Forskning visar att om kommunikationen brister i operationssalen, finns en ökad risk för att patientens vård äventyras. Syftet var att belysa betydelsen av kommunikation i operationsteamet på operationssal utifrån operationssjuksköterskans perspektiv. En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ design genomfördes. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. 13 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmodell. Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudkategorier som har betydelse för kommunikation. Att bli påverkad av arbetsmiljön i operationssalen, att teamrelation påverkas i operationssalen och betydelse för säker vård. En god kunskap och förståelse för hur respektfullt versus respektlöst beteende påverkar kommunikationen, är viktig för att främja en god atmosfär i operationssalen. Detta leder till ett gott samarbete i operationsteamet vilket stärker patientsäkerheten. / The operating room nurse works in a high-tech and complex environment, where collaboration takes place multi-professionally. In order to maintain good and safe care for the patient, good communication is needed. The operating room nurse has a responsibility to create a good atmosphere in the operating room and cooperate with the team to provide an ethical approach to the patient. Research shows if communication is lacking in the operating room, there is an increased risk of care being compromised. The purpose was to highlight the communication in the operation team in the operating theatre from the operating room nurse's perspective. A systematic literature review with a qualitative design was conducted. The search was conducted in the Cinahl and PubMed databases. Thirteen scientific articles were analysed according to Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis model. The result is presented in three main categories and are important for communication. being affected by the work environment in the operating room, the team relations are affected in the operating room and importance for safe care. A good knowledge and understanding of how respectful versus disrespectful behaviour affects the communication is important to promote a good atmosphere in the operating theatre. This leads to good cooperation in the operation team and strengthens patient safety.

Bakgrund: Sjuksköterskans kompetensbeskrivning inkluderar sex kärnkompetenser för att ge patienter god och säker vård samt förbättra hälsa och livskvalitet. Studier visar att en sjuksköterskas förmåga att fördela sin tid under en arbetsdag är viktig för patienternas utfall, riskminskning och förbättrade upplevelser. I praktiken krävs stresstålighet och förmåga att hantera höga krav och arbetsbelastning. Tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbörda är vanligt förekommande problem för sjuksköterskor som kan påverka kvaliteten och säkerheten i patientvården negativt. Sjuksköterskor behöver även ofta hantera flera uppgifter samtidigt på grund av upprepade avbrott, vilket ökar risken för misstag och bristande hantering av viktig information.Syfte: Att kartlägga hur sjuksköterskans arbetstid fördelas på en medicinsk vårdavdelning. Metod: En strukturerad icke deltagande observationsstudie med kvantitativ ansats har utförts.Observationerna har gjorts med en förutbestämd observationsmall bestående av nio kategorier som utvecklats och testats i tidigare studier. Datainsamlingen pågick under två veckor på ett medelstort sjukhus i södra Sverige under våren 2023 och utfördes genom att studera 10 sjuksköterskor på 3 medicinavdelningar, fyra timmar per observationstillfälle.Resultat: Den totala observerade tiden var 40 timmar, 8 minuter och 42 sekunder. Sjuksköterskor spenderar mer än 75% av sin arbetstid på kategorierna indirekt vård, direkt vård, medicinrelaterade uppgifter och dokumentation. Totalt observerades 368 avbrott under den observerade tiden. Medicinrelaterade uppgifter hade flest antal avbrott med 92 (25,00%) följt av indirekt vård med 83 avbrott (22,55%). Avbrott i kategorin dokumentation var 74, vilket motsvarade 20,11% av alla avbrott.Konklusion: Stora andelar av sjuksköterskans arbetstid tillbringades där patienten inte var närvarande. Arbetsmoment som ingick i kategorin indirekt vård skulle kunna flyttas närmare patienterna för att gynna dem ytterligare samt skapa en mer personcentrerad och säker vård.Flest avbrott noterades i kategorierna medicinrelaterade uppgifter vilket är ett riskmoment som riskerar att påverka patientsäkerheten negativt. För att minska avbrott vid detta arbetsmoment krävs det kunskap och förståelse inom teamet för vilka risker avbrott vid kritiska moment medför.

Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.