Bakgrund: En central del inom hälso- och sjukvården är patientsäkerheten och vid arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor kan det finnas en ökad risk för försämrad kvalité på omvårdnaden. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress på grund av hög arbetsbelastning och bristande möjlighet till återhämtning kan utgöra ett hot för jämlik hälsa och kan försämra möjligheten att bedriva en god och säker vård. Syfte: Att beskriva den legitimerade sjuksköterskans upplevelse av hur arbetsrelaterad stress påverkar patientsäkerheten inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ metod, baserad på 12 vetenskapliga artiklar. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline. Dataanalysen utfördes genom Fribergs fem steg. Inkluderade resultatartiklar publicerades mellan år 2013–2023. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades i två kategorier. “Organisatoriska faktorer inom hälso- och sjukvård”, med tre underkategorier samt “Sjuksköterskornas emotionella upplevelser - påverkan på patientsäkerheten”, med två underkategorier. De främsta anledningarna till uppkomst av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskorna visade sig bero på organisatoriska faktorer som hög arbetsbelastning, tidsbrist, ej tillfredsställande arbetsmiljö och känslan av trötthet. Samtliga faktorer sågs påverka patientsäkerheten då sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra sitt arbete som önskat. Felbehandlingar samt fördröjd eller utebliven vård var några av de moment som sjuksköterskorna påtalade att de hade brustit i relaterat till den upplevda arbetsrelaterade stressen. Slutsats: Samtliga ovanstående faktorer sågs påverka patientsäkerheten negativt då sjuksköterskorna upplevde att de inte kunde utföra sitt arbete som önskat.  För att upprätthålla en god och säker vård krävs därför organisatoriska förändringar som främjar sjuksköterskornas hälsa.

Bakgrund: Det anestesiologiska omvårdnadsansvaret kräver särskild kompetens och erfarenhet. Vid anestesiologisk vård såsom induktionen krävs nära samarbete. Kommunikationen i teamet har visat sig avgörande för teamsamarbetet. Faktorer som kan påverka kommunikationen är hierarki, stress, relationen till kollegor eller tron på den egna förmågan. Syfte: Att kartlägga anestesisjuksköterskors erfarenheter av kommunikationen i teamet vid induktion. Metod: Enkätstudie med kvantitativ ansats. Enkäten bestod av 35 frågor varav de första fem kartlade demografiska data. Resterande frågor bestod av påståenden vilka besvarades med likertskala. Data analyserades i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Deskriptiv statistik gav en överblick av datainsamlingen och analytisk statistik användes för jämförelse av grupper.   Resultat: 53 anestesisjuksköterskor besvarade enkäten. Majoriteten ansåg att kommunikationen har stor betydelse för patientsäkerheten. Samtliga uppgav att de i varierande grad vågar ifrågasätta oklarheter vid induktion. Det fanns positiva erfarenheter av att kommunikationsverktyg främjar kommunikationen. Slutsats: För en säker vård vid induktion krävs en fungerande teamkommunikation. Kommunikationen påverkas av personliga egenskaper, arbetserfarenheter, stress eller hur olika kommunikationsverktyg används. Främjande faktorer för kommunikationen är utbildning och relationsbyggnad inom teamet. Arbetserfarenhet och ålder kan påverka hur kommunikationen i teamet vid induktion uppfattas.

Bakgrund: IVA-sjuksköterskor vårdar och stöttar samhällets allra sjukaste människor. Miljön på intensivvårdsavdelningar, arbetsförhållandena, arbetsuppgifterna och exponering för svåra etiska dilemman kan utgöra starka källor till upplevd stress hos IVA-sjuksköterskor, vilket i sin tur kan påverka IVA-sjuksköterskors förmåga att arbeta säkert. Metod: En kvantitativ enkätstudie med induktiv ansats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samband mellan stress och IVA-sjuksköterskors självskattning av hur väl de utför sitt jobb utifrån IVA-sjuksköterskors kompetensbeskrivning för säker vård. Resultat: IVA-sjuksköterskorna i urvalet hade en självskattad stressnivå under medel och skattade i snitt att de arbetade helt okej till bra utifrån IVA-sjuksköterskors kompetensbeskrivning för säker vård. Urvalets kvinnor och de yngre åldersgrupperna hade sämre samvariation med kriterierna för säker vård och var mer stressade. Statistiskt säkerställda samband mellan upplevd stress och säker vård sågs för den totala gruppen IVA-sjuksköterskor, urvalets kvinnor, samt för åldersgrupperna 21–40 och 41–60. Resultaten hänvisar endast till den undersökta gruppen IVA-sjuksköterskor. Slutsats: Studiens resultat antyder att IVA-sjuksköterskors självskattning av säker vård korrelerar med deras upplevda stressnivå. Ålder och kön är två betydande faktorer till IVA-sjuksköterskors upplevelse av stress och deras egenskattade förmåga till säker vård. / Background: ICU nurses care for and support society's most critically ill individuals. The environment in intensive care units, working conditions, tasks, and exposure to difficult ethical dilemmas can be strong sources of perceived stress for ICU nurses, which in turn can affect their ability to work safely. Method: A quantitative survey study with an inductive approach. Purpose: The aim of the study was to investigate the relationship between stress and intensive care nurse´s self-assessment of how well they perform their job based on intensive care nurse’s competency description. Results: The intensive care nurses in the sample had a self-estimated stress level below average and estimated on average that they worked okay to well based on the intensive care nurse's competence description for safe care. The women in the sample and the younger age groups had worse covariation with the criteria for safe care and were more stressed. Statistically assured relationships between perceived stress and safe care were seen for the total group of intensive care nurses, the women in the sample, and for the age groups 21–40 and 41–60. The results refer only to the investigated group of intensive care nurses. Conclusion: The results of the study suggest that intensive care nurses' self-assessment of safe care correlates with their perceived stress level. Age and gender are two considerable factors in intensive care nurses' experience of stress and their self-estimated ability to provide safe care.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett av distriktssköterskans arbetsområden inom primärvården och innebär ett komplext och kort möte. Brister i kommunikationen är den vanligaste orsaken till att vårdskador uppstår och bristande kommunikation vid telefonrådgivning kan leda till felaktiga eller försenade diagnoser.     Syfte: Syftet med studien var att utifrån kärnkompetensen säker vård beskriva distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor på fem olika vårdcentraler i södra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim & Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Tillit till erfarenhet, utbildning och kollegialt stöd som distriktssköterskorna upplevde som en trygghet och som ett stöd. Att inte räcka till handlade om distriktssköterskornas upplevelser av att inte kunna hjälpa patienterna som de önskade och att inte kunna motivera dem.  Tillit till digitalt stöd innefattade att distriktssköterskorna upplevde tillgång och tillit till den digitala journalen och riktlinjer. Tidens betydelsefullhet handlade om att tidsbegränsningen och att kunna ta sig tid är betydelsefulla faktorer. En säkerhetsrisk att inte ha patienten framför sig handlar om att det är svårt att göra bedömningar när visuell kontakt med patienten saknas och/eller vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad medvetenhet om möjligheter och hinder i arbetet för distriktssköterskor i telefonrådgivningen inom primärvården samt att det finns förbättringsområden för att kunna säkerställa en säker vård.   Nyckelord: distriktssköterska, innehållsanalys, säker vård, telefonrådgivning, upplevelser / Background: Telephone consulting is one of the district nurses area of work within primary care and involves a complex and short meeting. Shortcomings in communication are the most common reason why healthcare injuries occur and lack of communication in telephone counseling can lead to incorrect or delayed diagnoses.    Aim: The aim of the study was to describe, based on the core competence of safe care, district nurses´ experiences of telephone counseling within primary care.   Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven district nurses at five different health centers in southern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman.   Results: The analysis resulted in five categories. Confidence in experience, education and collegial support showed that the district nurses experienced these factors as a security and as a support. Not being enough was about the district nurses´ experience of not being able to help patients as they would have wanted and not being able to motivate them. Trust in digital support included that district nurses experienced access and confidence in the digital journal and guidelines. The significance of time is about the fact that time constraints and time are important factors. A safety risk not to have the patient in front of you is about the difficulties to make judgements when visual contact with the patient is lacking and/or communication difficulties. Conclusion: The study may contribute to an increased awareness of opportunities and obstacles in the work of district nurses in telephone counseling in primary care and as it shows that there are areas for improvement in order to ensure a safe care.   Keywords: district nurse, content analysis, experiences, safe care, telephone consulting

Bakgrund: Säker vård är ett ämne som ständigt är aktuellt inom vården. För att skapa förutsättningar för säker vård är de basala hygienrutinerna en viktig del i omvårdnadsarbete. Patienter inom slutenvården i Sverige drabbas av vårdrelaterade infektioner (VRI) som bidrar till ökade kostnader för samhället, lidande för patienten och är ett hot mot säker vård. Undersökningar gjorda av Sveriges kommuner och landsting visar ett starkt samband mellan följsamheten av de basala hygienrutinerna och VRI.   Syfte: Att undersöka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner på en medicinsk akutvårdsavdelning, med fokus på handhygien och dess betydelse för vårdrelaterade infektioner.   Metod: En kvantitativ empirisk långtidsuppföljning (2013-2018) har genomförts. Observationer har utförts på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige. De yrkesgrupper som observerades var undersköterskor, sjuksköterskor och läkare. Samtlig data har hämtats från registret Mätning och analys (MOA). Deskriptiv data har sammanställts och analyserats genom statistikprogrammet SPSS.   Resultat: Vid analys framkom att följsamheten till handhygien skiljer sig mellan de olika yrkesgrupperna, undersköterskorna visar på högst följsamhet. Det moment där yrkesgrupperna visar på högst följsamhet var handsprit efter patientkontakt.   Slutsats: För att en god och säkervård ska kunna utföras bör vårdpersonal få möjlighet till en bredare kunskap om handhygien och smittspridning. Analysen av långtidsuppföljningen har bekräftat vad tidigare studiers resultat har visat kring följsamhet till handhygien.

Tidigare forskning kring hygienrutiner har visat att följsamheten hos vårdpersonal är bristande samt att bristande följsamhet leder till ökad förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI). Syftet var att undersöka följsamheten kring basala hygienrutiner hos sjuksköterskor och undersköterskor samt jämföra hur följsamheten skiljer sig personalkategorierna emellan samt före och efter patientkontakt, på en medicinsk akutvårdsavdelning i södra Sverige under åren 2013–2018. Studien hade empirisk utformning. Data samlades in genom observationer och analyserades med stöd av Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Det som observerades var följsamhet till korrekt användning av handdesinfektion, handskar, platsförkläde/skyddsrock och rätt klädsel. Totalt gjordes 564 observationer mellan åren 2013–2018. Resultatet visar att det finns rum för förbättring i följsamhet. Överlag visar undersköterskor på en högre grad av följsamhet genom alla observerade år. Märkbar skillnad sågs mellan följsamhet till handdesinfektion före och efter patientkontakt, där följsamheten i sistnämnda var bristande. Vidare interventioner behövs för att förbättra följsamheten till basala hygienrutiner, minska risken för vårdrelaterade infektioner och höja patientsäkerheten. / Title: Compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines in a medical intensive care unit: A quantitative long-term study. Previous research has shown that compliance to hygiene routines among healthcare professionals is inadequate and that inadequate compliance is linked to increased prevalence of healthcare-associated infections (HCAI). The aim of this study was to examine the compliance of nurses and assistant nurses to guidelines regarding basic hygiene routines and to make an occupational comparison before and after patient contact, in a medical intensive care unit in southern Sweden over a period of six years. The study had an empirical approach. Data was collected through observations and was analyzed using Statistical Package for the Social Sciences (SPSS). Observed aspects included compliance to correct usage of hand rub, plastic gloves, aprons as well as proper clothing. A total of 564 observations were made during the years 2013–2018. The result shows that there is room for improvements to compliance, with assistant nurses overall showing a higher rate of compliance throughout all observed years. Noticeable differences in compliance were found between hand rub usage before and after patient contact, with a lack of compliance in the latter. Further interventions are needed in order to improve compliance rates to guidelines regarding hygiene to prevent HCAI and increase patient safety.

Bakgrund: Tidigare forskning visar på en stressig arbetsmiljö för sjuksköterskor med flera komplexa arbetsuppgifter. Behovet av att delegera arbetsuppgifter ökar i och med detta och kraven på att delegera patientsäkert beskrivs som centralt. Den tidigare forskningen ger ingen klar bild över vem som har vilket ansvar i delegeringsfrågan. Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka sjuksköterskors ansvar vid delegering av hälso- och sjukvårdsinsatser i kommunal verksamhet. Metod: Studien följer en kvalitativ ansats med en innehållsanalys. Insamlingen av data skedde via inspelade semistrukturerade intervjuer. För examensarbetet blev sex sjuksköterskor intervjuade. Resultat: Tre kategorier utformades av resultatet: ansvar gentemot patienten vid delegering, ansvar under delegeringstillfället och ansvar efter utförd delegering. Gemensamt hade informanterna ett standardiserat – webbaserad – delegeringsrutin. Dock fanns det lite till ingen uppföljning på delegeringar. Slutsats: delegeringsprocessen är komplex med oklar ansvarsbild. Sjuksköterskan ansvarar för att patienten i slutänden får god och säker vård även om det är helg, kväll eller sjukdomsfall i personalgruppen. / Background: Previous studies show a stressful work environment for nurses with complex job assignments. The demand to delegate job assignments is increasing as an aftermath and the requirement to delegate job assignments with patient safety in mind is described as a central factor. The previous studies gave no clear image of who has the responsibility in delegations. Objectives: The aim of this study was to examine the registered nurses’ experiences of responsibility during delegations. Method: The study has a qualitative approach and is assembled in content analysis. Data has been collected through semi structured interviews. For the study six nurses have been interviewed. Result: The manifested results formed up in three categories: responsibility towards patients when delegating, responsibility during the delegation and responsibility after the delegation. The informants had in common that they were following a standardized web-based delegation routine. Though there was slight to no follow up on the delegations. Conclusion: The delegation process is complex with unclear responsibility. The nurse is responsible for ensuring that the patient receives good and safe care in the end, even if it is weekend, evening or illness in the staff group.

Bakgrund: Överrapportering av patienter inom slutenvården är ett vanligt förekommande moment för sjuksköterskor. Det finns strategier och faktorer som har betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering av patienter mellan sjuksköterskor inom sluten hälso- och sjukvård. Genom att uppmärksamma strategier och faktorer som har betydelse för överrapportering av patienter inom slutenvården kan en säkrare patientvård bedrivas. Syfte: Att belysa strategier och faktorer som har betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering av patient mellan sjuksköterskor inom sluten hälso- och sjukvård. Metod: Designen som använts var en litteraturöversikt. Litteraturöversikten grundade sig på 15 vetenskapliga artiklar som var av kvalitativ, kvantitativ eller mixad metod. Datainsamling har gjorts via PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet av inkluderade artiklar visade att strategier och faktorer hade betydelse för patientsäkerheten vid överrapportering. Strategier som var viktiga att belysa var "förberedelse inför rapport, frågor, bedside handover och rapporteringsmallar som Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation (SBAR) och head to toe". Faktorer som beskrevs i resultatet var "rapportens innehåll, tidsbrist, teamsamarbete och attityder, miljö och teknik". Slutsats: Litteraturöversikten slutsats kom fram till att flera strategier hade en inverkan på överrapportering, dessa var "förberedelse inför rapport, frågor, bedside handover och rapporteringsmallar som SBAR och head to toe". Faktorer hade också en inverkan på överrapportering och dessa var "rapportens innehåll, tidsbrist, teamsamarbete och attityder, miljö och teknik." Dessa strategier och faktorer har positiv och negativ inverkan på sjuksköterskans arbete mot en säker vård och patientsäkerhet. / Background: Reporting of a patients within inpatient healthcare was a common occuring moment for nurses. By paying attention to strategies and factors of relevance for reporting of should it be possible with a more safe patient care. Aim: To illustrate strategies and factors of relevance patient safety when reporting of patients between nurses within inpatient healthcare. Method: The design used was literature review. The review was based on 15 scientific articles of qualitative, quantitative or mixed method. The data have been collected from PubMed and Cinhal. Result: The result showed that strategies and and factors was of importance for the patient safety when reporting of. Strategies important to focus on was "preparation before reporting of, questions, bedside handover and reporting forms as Situation, Background, Assessment and Recommendations (SBAR) and head to toe. Factors described in the result were " content of the report, lack of time, team cooperation and attitudes, environment and technique. Conclusion: The conclusion of the literature review was that a number of strategies have impact on reporting of. These strategies are "preparation before reporting of, questions, bedside handover and reporting forms as SBAR and head to toe". Even factors have an impact on reporting of. Theses are "reporting content, lack of time, team cooperation and attitudes, environment and technique. These strategies and factors have impact on the work nurses conduct to secure healthcare and patient safety.

Den elektroniska journalen är en del av distrikts- och sjuksköterskors dagliga arbete och ökar förutsättningen för ett patientsäkert arbete. Distrikts- och sjuksköterskor arbetar efter kärnkompetenserna informatik och säker vård, men brister i den elektroniska journalen kan påverka dessa negativt. Syftet var att undersöka sjuksköterskors och distriktssköterskors kunskap om och förståelse av att använda elektronisk journal i kommunal hemsjukvård. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Urvalet bestod av sjuksköterskor och distriktssköterskor från fem kommuner i Kronobergs län (n 67). Datainsamlingen skedde med frågeformulär som analyserades med beskrivande statistik. Resultat: elektroniska journalen ansågs i hög grad vara ett bra stöd i det dagliga arbetet, och bidrog till en god och säker vård. Navigeringen i journalen och informationsöverföring mellan olika vårdgivare innebar oftast inte några större problem. Dubbeldokumentation mellan olika system förekom ofta och kunskap om journalens funktioner saknades. Det var i de flesta fall inte möjligt att använda journalen mobilt i hemsjukvården, trots att behov fanns. Över 80 % uppgav att läkemedelslistan ibland eller sällan var uppdaterad. Dessa brister kan påverka patientsäkerheten negativt eftersom förutsättningen för att bedriva en säker vård är att informationen i journalen är tydlig och korrekt. Studiens resultat kan ligga till grund för fortsatt forskning inom patientsäkerhet och utveckling av journalens användarvänlighet. / The electronic patient record is a part of nurses´ daily work, and increases the premise of patient safety. Nurses work by the core competencies informatics and safety, but flaws in the electronic patient record can affect these adversely. The aim of the study was to investigate the nurses' knowledge and understanding of using electronic patient records in municipal home care. Method: quantitative cross-sectional study. The sample consisted of nurses and district nurses from five municipalities in the county of Kronoberg (n 67). The data collection was done using questionnaires, which were analyzed with descriptive statistics. Results: the electronic patient record was to a high degree considered to be a good support in the daily work, and to contribute to a good and safe care. Navigation in the patient record and transfer of information between different health care providers, was usually not regarded as a major problem. Double documentation between various systems were common. There was a lack of knowledge of the patient record´s functions. It was in most cases not possible to use wireless connections for the patient record in the patient´s home, although the need existed. Over 80 % stated that the medication list was updated sometimes or rarely. These shortcomings can affect patient safety in a negative way, because the prerequisite for providing a safe care is that the information in the patient record is clear and accurate. The results of the study could be the basis for further research in safety, and for the development of the electronic patient record´s usability.

Sammanfattning Titel:                                  Distriktsköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården Fakultet:                             Hälsa, natur- och teknikvetenskap Kurs:                                  OMA 312. Examensarbete i omvårdnad 15hp Författare:                           Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Handledare:                        Anna Nordin Examinerande lärare:          Maria Harder Examinator:                        Birgitta Bisholt Sidor:                                  31 Datum för examination:     oktober 2018 Svenska nyckelord:             Hemsjukvård, distriktssköterska, delegering, säker vård, kompressionslindning   Bakgrund: Hemsjukvården idag innebär alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser vilket ställer höga krav på distriktssköterskans kunskap och ledarskap. Distriktssköterskan överlämnar olika medicinska uppgifter till omvårdnadspersonalen och utgår då från olika författningar och riktlinjer. Det handlar även om att distriktssköterskan har en central ledarroll och ska arbeta för en säker vård. I Sverige ses en ökning av kroniska bensår vilket påverkar både det dagliga livet och livskvaliteten hos de drabbade. En viktig del i behandlingen av bensår är kompressionslindning. Distriktssköterskan i hemsjukvården delegerar kompressionslindning till omvårdnadspersonalen. Syfte: Beskriva distriktssköterskors erfarenheter av delegering för kompressionslindning i hemsjukvården. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. 12 distriktssköterskor som arbetade i kommunal hemsjukvård intervjuades från sex olika kommuner. Resultat: Det framkom två generiska kategorier, Distriktssköterskors tillvägagångssätt vid delegering och Distriktssköterskors erfarenhet av vilka konsekvenser delegering kan leda till. Dessa beskrivs med tre subkategorier vardera. Konklusion: Studien visade att distriktssköterskorna utförde delegering av kompressionslindning till omvårdnadspersonalen på olika sätt, personlig eller generell delegering. Vid generell delegering innebär det att verksamheterna inte följer lagar, författningar och riktlinjer fullt ut och att patientens säkerhet kan påverkas negativt. Deras erfarenhet var att kunskap samt arbeta evidensbaserat ligger till grund för att delegera säkert. Patientens säkerhet och livskvalitet påverkades av omvårdnadspersonalens kunskap och intresse för att utföra den delegerade uppgiften. / Abstract Title:                                   District nurses experience of delegation for compression therapy in home healthcare Faculty:                               Health, Science and Technology Course:                               OMA 312 Degree project - nursing,15 ECTS Authors:                              Malin Ahnstedt och Lina Nilsson Supervisor:                          Anna Nordin Examiner:                           Maria Harder Examiner:                           Birgitta Bisholt Pages:                                 31 Date for the examination:   October 2018 Key words:                         Home Health Care, District Nurse, Delegation, Safe care, Compression Therapy   Background: Home healthcare today means increasingly advanced healthcare efforts which place high demands on district nurses' knowledge and leadership. The district nurse handles various medical information to nursing staff based on different regulations and guidelines. The district nurse's also have a central leadership role and will work for a safe care. In Sweden, an increase in chronic leg ulcer is seen which affects both the daily life and the quality of life for the victims. An important part of the treatment of leg ulcers is compression therapy. The district nurse's delegates compression therapy to nursing staff in home care. Purpose: Describe district nurses experience of delegating compression therapy in the home health care. Method: Qualitative interview study with inductive approach that was conducted and analyzed based on qualitative content analysis. 12 district nurses from six different municipalities working in municipal home healthcare were interviewed. Result: Results are presented within two generic categories which were, District nurse's approach to delegation and District nurse's experiences the consequences delegation can lead to. These are described with six subcategories each. Conclusion: The study showed that district nurses performed delegation of compression wound care to nursing staff in different ways, personal or general delegation. In general delegation, the activities do not fully comply with laws, regulations and guidelines and the patient's safety can be adversely affected. Their experience is that knowledge, as well as evidence-based work, is the basis for a safe delegation. The patient's safety and quality of life are influenced by the nursing staff's knowledge and interest in performing the delegated task.