• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 91
  • 1
  • Tagged with
  • 92
  • 92
  • 78
  • 76
  • 39
  • 36
  • 19
  • 17
  • 15
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Säker vård vid triagebedömning på akutmottagning : en litteraturöversikt

Löwbeer, Rebecca, Olsson, Caroline January 2017 (has links)
Bakgrund Triagebedömningen utförs på en akutmottagning av en legitimerad sjuksköterska. Denna bedömning används för att identifiera vilken patient som är i störst behov av vård. Enligt patientsäkerhetslagen ska sjuksköterskan utföra sitt arbete så att vården alltid blir patientsäker. Då triagebedömningen sker under tidspress medför det risk för avvikelser som i sin tur gör att brister i säkerheten kan uppstå. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av säker vård vid triagebedömning på akutmottagning. Metod Metoden som valdes för studien var en litteraturöversikt. Databassökningar och manuell sökning av vetenskapliga artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baseras på 18 artiklar som valts ut för klassificering, analysering och värdering. Resultat Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelse av säker vård vid triagebedömning handlade om flera faktorer. Kunskap och erfarenhet, hot och våld från patienter, god informationsöverföring, samt arbetsmiljö och stress är faktorer som påverkar sjuksköterskornas upplevelse av säker vård. Slutsats Sjuksköterskorna upplevde att patientsäkerheten vid triagebedömning många gånger var bristfällig. Deras upplevelse var att det fanns en svårighet i att utföra en patientsäker vård när arbetet skedde under hot från patienter. En väl fungerande informationsöverföring och god arbetsmiljö ansågs vara av stor vikt för att kunna garantera en säker triagebedömning. Sjuksköterskorna upplevde även att kunskap och erfarenhet var betydelsefullt för patientsäkerheten vid triagebedömning. Det behövs därför ett mer utvecklat triagesystem vid bedömningen för att kunna garantera en säker vård.
22

Nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress : En allmän litteraturstudie

Kweder, Omar, Matilda, Johansson January 2023 (has links)
Bakgrund: Stress är kroppens försvarsmekanism som finns för att kroppen ska skydda sig mot fara och flykt. När stressen blir till en vardag under en längre period i form av arbetsrelaterad stress kan den ge skador som kan påverka nyutexaminerade sjuksköterskor samt ge negativa följder i deras omvårdnadsarbete. När dessa arbetsrelaterade situationer blir ohanterbara finner nyutexaminerade sjuksköterskor en anledning att lämna yrket eftersom stressen då tar över deras liv.  Syfte: Att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av vilka faktorer som påverkar arbetsrelaterad stress. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar av kvalitativ och mixmetod med induktiv ansats, som analyserats med Fribergs (2022) analysmetod.  Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fyra huvudkategorier. Dessa var (1) arbetsbelastning, (2) bristfällig kompetens, (3) ansvar, (4) höga förväntningar.  Slutsats: De faktorer som kan bidra till stress bland nyutexaminerade sjuksköterskor är bland annat hög arbetsbelastning, otillräcklig kompetens och bristande stöd från kollegor vilket kan påverka omvårdnadsarbetet och äventyra en säker vård. När tiden inte räcker till blir stressen alltmer påtaglig och omvårdnadsarbetet påverkas till det negativa. Det krävs en förbättring för att det ska kunna bli mer rättvisa förutsättningar för de nyutexaminerade sjuksköterskorna i början av deras karriär, vilket kan resultera att allt fler nyutexaminerade sjuksköterskor stannar kvar i yrket. I takt med detta kan även patienternas vårdskador minska och därmed kan omvårdnadsarbetet förbättras.
23

Sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer : En litteraturstudie / Nurses' experience with language barriers : A litterature review

Frenk, Melanie, Adakis, Angelika January 2023 (has links)
Bakgrund: Den grundutbildade sjuksköterskan möter i sitt arbete ett brett spektrum avmänniskor med olika bakgrunder och livserfarenheter. Ett gott omvårdnadsarbete krävernärvaro, empati, god kommunikation och förståelse, men det förutsätter också att de tvåparterna förstår varandra väl språkligt samt att nyanser i språket uppfattas. Det finns därför ettbehov av att utforska sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer, för att säkerställa att allapatienter får en likvärdig, säker och personcentrerad omvårdnad. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelse av språkbarriärer imötet med patienter. Metod: En litteraturstudie som inkluderade artiklar med kvalitativ studiedesign genomfördesför att besvara syftet. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. 11studier valdes ut, vars resultat analyserades med hjälp av en kvalitativ dataanalys. Resultat: Analysen utmynnade i tre kategorier: Praktiska utmaningar, Samla information ochEmotionell belastning. Därifrån erhölls ytterligare sex underkategorier. Slutsats: Även om sjuksköterskan till viss del upplevde språkbarriärer som en positivutmaning och möjlighet att utveckla sin kompetens ledde språkbarriärer mest till känslor avfrustration och otillräcklighet, som i sin tur gjorde sjuksköterskan mer självmedveten ochnervös. Mest utmärkande var att språkbarriären upplevdes som en säkerhetsrisk ochatt den personcentrerade omvårdnaden riskerade försummas.
24

Det ger mig arbetsglädje! : Distriktssköterskors upplevelser av kontinuitet i hemsjukvården En intervjustudie / It gives me goodjob satisfaction! : District nurses’ experiences of continuity in homecareAn interview study

Hyltse, Petra, Bernheden, Sofia January 2022 (has links)
Enligt hälso- och sjukvårdslagen har patienterna rätt till att behovet av kontinuitet tillgodoses. Rapporter och studier visar dock att detta behov inte tillgodoses och många äldre upplever bristande personalkontinuitet. Distriktsköterskors arbete i hemsjukvården underlättas om det finns kontinuitet både vid patientkontakterna och i samverkan med andra vårdgivare. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av kontinuitet i hemsjukvården.  Metoden som användes var en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Som grund för datainsamlingen var semistrukturerade intervjuer. Tolv distriktsköterskor inom hemsjukvården i södra Sverige intervjuades. Analysen av det insamlade materialet var av kvalitativ innehållsanalys. Ur analysen framkom tre kategorier; organisation och ledning, arbetsmiljö samt förtroende. Resultatet visade att distriktssköterskorna upplevde att kontinuitet innebar att lära känna patienterna och att det i sin tur gav en helhetsbild, trygghet och förtroende. Kontinuiteten påverkade distriktssköterskornas mående och hur de trivdes på arbetet. Organisationen och ledningen visade sig ha stor inverkan på distriktssköterskornas upplevelse av kontinuitet och de var eniga om att patientsäkerhetens främjades om det fanns kontinuitet i teamet runt patienterna. Kan behovet av kontinuitet tillgodoses så främjar det både patienterna och distriktsköterskornas upplevelse och möjliggör en personcentrerad och patientsäker vård.
25

Anestesisjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet : "Vi gör varandra bättre genom ett gott samarbete"

Alexandersson, Annie, Lundström, Frida January 2022 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Hur samarbetet fungerar inom operationsteamet har visat sig vara viktigt för patientsäkerheten. Operationssalen är en högteknologisk miljö som ställer krav på samarbete inom operationsteamet. Anestesisjuksköterskan utgör en viktig del av operationsteamet och bär ett stort ansvar över patientens omvårdnad och vitala funktioner under en operation. Det är därmed betydelsefullt att belysa hur anestesisjuksköterskan upplever samarbetet med teamet på operationssalen då samarbetet har betydelse för den vård som erbjuds patienten. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelse av samarbete inom operationsteamet. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Urvalet bestod av sju anestesisjuksköterskor från tre olika sjukhus i Västsverige, där anestesisjuksköterskor med olika ålder, kön och yrkeserfarenhet med erfarenhet av att arbeta på operationssal inkluderades. Resultat: Anestesisjuksköterskan upplever att samarbetet inom operationsteamet påverkas av den fysiska som sociala och psykosociala miljön. Kommunikation med closed loopes är betydelsefullt för samarbetet med operationsteamet. Upplevelser som beskrivs är att operationsteamet består av ”team i teamet” och att anestesisjuksköterskan beskriver en öppenhet gentemot gränsöverskridande samarbete, samtidigt som upplevelsen är att samarbetet brister i samband med väckningsfasen där patientsäkerheten riskerar hotas. Slutsats: Anestesisjuksköterskans upplevelse är att samarbetet med operationsteamet har betydelse för vården som bedrivs för och med patienten. Fysisk, social och psykosocial miljö visar sig ha betydelse för samarbetet inom operationsteamet. Att ligga steget före och arbeta gränsöverskridande, med fokus på bekräftande kommunikation kan skapa goda förutsättningar för samarbete inom operationsteamet. Resultatet kan medvetandegöra samarbetets betydelse för en säker vård, vilket kan bidra till ökad förståelse och kunskap.
26

Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljöns påverkan på patientsäkerheten : - en kvalitativ litteraturöversikt / The nurse´s experience of the impact of the work environment on patientsafety : - a qualitative literature review

Larsson, Emma, Svensson, Fanny January 2022 (has links)
Bakgrund: Sjuksköterskor arbetsmiljö är ett område som inte alltid prioriteras. Dåliga arbetsförhållanden kan riskera patientsäkerheten. Mer än hälften av alla vårdskador som inträffade år 2019 bedömdes vara undvikbara. Tillfredsställande arbetsmiljö för sjuksköterskor har kunnat kopplas till mindre grad vårdskador och patientdödlighet. Patientsäkerhet upprätthålls för att vården ska ha god kvalitet, vilket uppfylls genom att sjuksköterskor arbetar säkert, personcentrerat och effektivt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsmiljöns påverkan på patientensäkerheten inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats baserat på kvalitativa artiklar Resultat: Litteraturöversikten visade på att sjuksköterskors arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten. Tre huvudteman identifierades med tillhörande subteman. Det första huvudtemat var att kunna samarbeta och dess subteman var bemanningens påverkan, frånvaro av stöd och otillfredsställande omvårdnad. Det andra huvudtemat var att känna trötthet under arbetstid och dess subteman var att inte ha tid, långa arbetspass och otillräcklig återhämtning. Det sista huvudtemat som identifierades var att inte känna sig utvilad mellan arbetspass med tillhörande subteman oro som påverkar och svårt att släppa tankar.  Slutsats: Alla aspekter i sjuksköterskors arbetsmiljö måste vara väl fungerande för upprätthållandet av säker vård. Det är vitkigt att sjuksköterskors arbetsmiljö tas på allvar då det har en inverkan på patientsäkerheten.  Nyckelord: arbetsmiljö, bemanning, litteraturöversikt, omvårdnad, patientsäkerhet, sjuksköterska, säker vård
27

Kommunikation i operationsteam

Hussaini, Asghar, Altufaili, Saja January 2024 (has links)
Bakgrund: Säker vård innebär att minimera vårdskador genom till exempel effektiv teamarbete och kommunikation. Swiss cheese-modellen visar hur flera skyddsnät kan förhindra vårdskador. Tydlig kommunikation är avgörande för att undvika skador, särskilt inom operationssalar där olika yrkesgrupper samarbetar. Utmaningar som hög arbetsbelastning och konflikter kan äventyra patientsäkerheten och kräver professionell dialog och förståelse. Syfte: Att beskriva faktorer som påverkar kommunikationen i operationsteamet på operationssalen utifrån begreppet säker vård. Metod: kvalitativ litteraturöversikt med tematisk syntes med induktiv ansats. 17 kvalitativa artiklar inkluderas. Analysen genomfördes i tre steg enligt Thomas och Harden. Resultat: Resultatet visade att ett stabilt team, positiv atmosfär, respekt och förståelse för varandras professioner inom teamet samt användande av WHO:s checklista främjade kommunikationen vilket förbättrade operationsteamets effektivitet och minskade stress, därigenom ökade patientsäkerheten. Resultatet visade även att brist på respekt, hög ljudvolym och hierarkiska strukturer i operationssalen försämrade kommunikationen och samarbetet vilket ökade stress, försämrade koncentrationsförmågan och därmed försämrades patientsäkerheten. Slutsats: Resultatet visade att det finns främjande och hämmande faktorer som påverkar kommunikationen i operationsteamet på operationssalen. Denna litteraturöversikt kan öka förståelsen gällande faktorer som påverkar kommunikationen i operationsteamet och genom att identifiera kommunikationsrelaterade utmaningar kan operationsteamet inleda skyddsåtgärder och synliggöra lokala faktorer som påverkar kommunikationen och patientsäkerheten.
28

Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret : -En intervjustudie

Robertsson, Ola, Persson, Fredrik January 2019 (has links)
Sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret Fredrik Persson Ola Robertsson Sammanfattning  Bakgrund: Infektioner relaterade till behandling med urinkateter är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till vårdskada och bedöms därför vara ett stort problem, såväl internationellt som i Sverige. Insättning av kvarliggande kateter via urinröret är en omvårdnadshandling och därför är det sjuksköterskan som ansvarar för insättningen. Samtidigt är säker vård en av sjuksköterskans kärnkompetenser och handlar om att säkerställa en hög patientsäkerhet. I vårdhandboken finns riktlinjer för insättning av kvarliggande kateter via urinröret, som är baserade på forskning och evidens. Däremot finns det begränsat med forskning av hur sådana riktlinjer efterlevs av både vårdpersonal och sjuksköterskestudenter.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret under verksamhetsförlagd utbildning. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskestudenter från termin fyra och sex vid Blekinge Tekniska Högskola genomfördes. Innehållsanalysen skedde manifest i enlighet med Lundman och Hällgren Graneheims metod.  Resultat: I resultatet framkom att sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av både god följsamhet och bristande följsamhet till hygienrutiner vid insättning av kvarliggande kateter via urinröret. Analysen resulterade i följande sex kategorier: att tillämpa basala hygienrutiner, att tillämpa vårdhandbokens föreskrifter, att tillämpa steril metod, att tillämpa ren metod, att hygienrutiner inte tillämpas vid enskilda förberedande moment samt att kontaminera katetern vid insättning. Slutsats: Det konstaterades att flera av sjuksköterskestudenterna hade erfarenheter av bristande följsamhet vilket kan leda till att patienten drabbas av vårdskada. Samtidigt fanns flera erfarenheter som beskrev hur en steril metod tillämpades där den kvarliggande urinkateterns sterilitet bevarades. Utifrån detta ses ett behov av förbättringsarbete samt ytterligare forskning. Nyckelord: hygienrutiner, intervjustudie, KAD, kvarliggande kateter via urinröret, sjuksköterskestudent, säker vård, vårdrelaterade infektioner
29

Den snart färdiga sjuksköterskans kunskaper om trycksårsprevention : En enkätstudie utförd bland sistaterminsstudenter på sjuksköterskeutbildningen

Hultén, Linnéa, Jaxvall, Johan January 2019 (has links)
Sammanfattning Bakgrund: Säker vård och vårdskador är en viktig kvalitetsindikator för vården och sjuksköterskan med sitt ledningsansvar för omvårdnadsarbetet har en viktig roll här. Med trycksår som en vanligt förekommande vårdskada som har stora möjligheter att förhindras är god kunskap om trycksårsprevalens av väldigt stor vikt för de som inom kort är legitimerade sjuksköterskor. Syfte: Att undersöka kunskap kring trycksårsprevention hos sjuksköterskestudenter som går sista terminen på utbildningen. Metod: En kvantitativ icke-experimentell deskriptiv design valdes till denna tvärsnittsstudie. En enkät baserad på TAK-enkäten, den svenska översättningen av Beeckman et al.s (2010) validerade instrument användes. Resultat: Resultatet presenteras i sex diagram samt en tabell uppdelat i Demografi, Självskattning och Kunskap. Svaren på kunskapsfrågorna visade ett genomsnittsresultat på 11 rätt av 19 frågor (57.9 %). Bristfälliga kunskaper visades särskilt på frågan om vad som orsakar trycksår där endast 27% svarade rätt. Att fukt från urin, avföring eller sårsekretion orsakar trycksår anger majoriteten är ett korrekt påstående, trots att det är felaktigt. Majoriteten av de medverkande skattade sin kunskap inom trycksårsprevention som god eller mycket god. Slutsats: Det finns en dissonans mellan självskattningen och den kunskap som studenterna uppvisade. Okunskapen kring vad som orsakar trycksår kan få konsekvenser för ett effektivt preventivt arbete. Bättre möjligheter för att ta in denna kunskap bör ges sjuksköterskestudenter på väg ut i arbetslivet för att kunna möta det behov som finns och stödja dem i att kunna leda omvårdnadsarbetet, ta ansvar för säker vård och lindra det lidande som trycksår ofta innebär. Att undersöka skillnader mellan olika lärosäten och eventuella framgångsfaktorer vid goda resultat är förslag på fortsatt forskning, liksom hur sjuksköterskeprogrammet skulle kunna utvecklas för att främja denna kunskap.
30

Nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelse av mentorskap

Malkolmsson, Hanna, Johansson, Therese, Lindberg, Karin January 2019 (has links)
Bakgrund: Det råder brist på sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård, vilket resulterar i att antalet erfarna sjuksköterskor minskar och det blir svårare för nyutexaminerade sjuksköterskor att få stöttning i sin nya profession. Övergången från student till ansvarig sjuksköterska beskrivs av många som utmanande och intensiv. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av mentors betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskor under det första arbetsåret på en medicin- och geriatrikklinik. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och en induktiv metod har använts. Vilket innebär att studien utgått från deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser. Elva nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar på ett länsdelssjukhus i södra Sverige intervjuades. Resultat: Genom en kvalitativ innehållsanalys framkom tre teman med tillhörande underteman. Sjuksköterskans arbetssätt är första temat (sjuksköterskans förhållningssätt, tidspress och ansvar). Andra temat är säker vård (patientsäkerhet, kommunikation och vetenskaplig evidens) och tredje temat är samspel (struktur, tillgänglighet och support). Slutsats: Mentor är av betydelse och en trygghet för nyutbildade sjuksköterskor under första tiden som kliniskt verksamma. / Background: There is a lack of nurses in today's healthcare. Which results in the number of experienced nurses decreases and it becomes more difficult for newly graduated nurses to get support in their new profession. The transition from student to responsible nurse is described by many as challenging and intensive. Purpose: The purpose of the study was to describe the experience of mentors' importance for newly graduated nurses during the first year of work in a medicine and geriatric clinic. Method: Qualitative semi-structured interview study and an inductive method has been used. Which means that the study is based on the participants' own experiences. Eleven newly graduated nurses were interviewed who worked at a county hospital in southern Sweden. Result: Through a qualitative content analysis, three themes emerged with associated sub-themes. The nurse's way of working is the first theme (nurse´s approach, time pressure, responsibility). The second theme is safe care (patients’ safety, communication, scientific evidence) and the third theme is interaction (structure, availability, support). Conclusions: In the study we found that mentors are of importance and safety during new nurses the first time in the business.

Page generated in 0.0522 seconds