I dagens samhälle blir befolkningen allt äldre och antalet personer över 80 år ökar. Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, men äldre som upplever dålig hälsa och inte klarar sina vardagliga behov vill flytta till ett särskilt boende. Syftet med vår studie var att undersöka de äldres uppfattningar kring deras boendesituation. Vi inriktade oss på äldre som bor kvar hemma och de som flyttat till särskilt boende. Vår studie genomfördes med en kvalitativ ansats och sex intervjuer gjordes. Resultatet som vi fick fram visade att de äldre upplever hälsan som en avgörande faktor om man kan bo kvar hemma eller om man måste flytta till ett boende. Våra informanter, som bor kvar hemma, hade inga insatser från hemtjänsten och ansåg att de inte heller behövde det. Skulle hälsan bli så dålig att de inte klarar sig själva ville de istället ansöka om plats på särskilt boende. De äldre hade både en positiv och en negativ syn på att bo kvar hemma, samt att bo på ett särskilt boende. Nyckelord: kvarboende, bo på särskilt boende, hälsa, trygghet, äldre-äldre. / In today’s society the population is rapidly aging. The number of people over 80 is increasing. Many seniors want to stay at home for as long as it is possible. The elderly who are experiencing poor health and are unable to manage their daily needs, in most instances, must move into a nursing home to get the assistance they require.The aim of our study was to investigate the perceptions of elderly adults, especially their health and housing situation. We focused on the elderly, who are still living in their homes, and those who have moved into nursing homes. Our study was conducted using a qualitative approach, six interviews were conducted. The results that we obtained showed that the elderly felt that their health was their most crucial concern. As long as their health was good, they would try to remain in their homes for as long as possible. If they were in poor health, they would have to move into a nursing home.Our subjects, who still live in their homes, had no home - help service. They felt that they did not require it. If their health was poor, that they were unable to manage on their own, they made the decision to apply for a place in a nursing home. The elderly had both a positive and negative view of living at home and moving into a nursing home.Keywords: elderly / senior, health, stay at home, nursing home, safety

To which extent elderly people at nursing homes have an influence on their daily living is currently debated. Studies have shown that they have limited influence due to restricting routines associated with nursing homes. Therefore the aim of this study was to examine how elderly people experience the ability to influence their daily living at nursing homes and how limited influence is revealed in the daily care. Five elderly people, from four different nursing homes, underwent a structured interview. The outcome of the interviews was analyzed in relation to established theories related to geriatric care. The outcome of the interviews revealed the contradicting extremes that a day at a nursing home can offer. On one hand, there is an experience of influence from the elderly. On the other hand, they are constantly faced with situations that limit their possibility to affect their being. Both aspects can be related to concepts such as relational power and culture-related routines.

<p>Validerat; 20130927 (global_studentproject_submitter)</p>

Abstrakt Bakgrund: Äldre personer över 65 år boende på äldreboende är en växande grupp och med den åldrande kroppen kommer hälsoproblem och därmed upplevelser av ensamhet. Denna grupp möter sjuksköterskan inom yrket och måste ha kunskap och förståelse för den äldres upplevelser. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av ensamhet bland äldre i särskilt boende. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta artiklar som analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: analysen resulterade i fem slutkategorier: att fysiska begränsningar och ensamhet gör att man blir nedstämd, att känna sig utelämnad och ha minskat självbestämmande ökar ensamheten, att ensamheten minskar när man accepterar sina val och är trygg i att vara för sig själv, att personalen på äldreboendet främjar meningsfulla aktiviteter och personcentrerad vård för de äldre lindrar deras ensamhet och att besök/kontakt med andra boende, familj och vänner gör att man mår bättre. Diskussion: Den äldres upplevelser av ensamhet relateras till aktivitetsteorin, disengagemangsteorin och gerotranscendensteorin. Slutsatser: Den äldres ensamhet kunde lindras genom att dennes deltagande i självvalda aktiviteter, kontakt med anhöriga/vänner/andra boende och acceptans av gjorda val i sitt liv.

Background: Multi-medication and potentially inappropriate medications are a problem among the elderly who live in retirement homes. Drug-related problems are a common cause of hospitalization among the elderly, but most of these problems can be prevented with the help of medication reviews. Aim: The aim of this study is to investigate how the execution of medication reviews takes place in retirement homes in four counties in southern Sweden.  Methods: A survey has been developed and sent to operations managers/head of units at 114 different retirement homes with a somatic focus in four counties in southern Sweden in two occasions: on 7 November and 20 November 2023. Descriptive statistics have been used to analyze data. Results: A total of 35 responses have been received which corresponds to a 31% response rate. Most of the retirement homes in these counties have stated that medication reviews are performed at least once a year. Regarding the participation of pharmacists, more than half of the retirement homes in two counties indicated that pharmacists participate in the performance of medication reviews, while in the other two counties none of the retirement homes stated that pharmacists participate.  In this study, the large retirement homes performed medication reviews to a greater extent than the small retirement homes.  Conclusion: Medication reviews are used in retirement homes. Larger retirement homes perform medication reviews to a greater extent than small retirement homes. Continued studies are needed to observe the effect of medication reviews and explain the differences between counties.

Bakgrund: 90 % av alla personer med demens drabbas någon gång av BPSD. Hur symtomen yttrar sig är väldigt individuellt och behandling bör efter utredning av eventuella bakomliggande orsaker, i första hand vara av icke-farmakologisk art. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga icke farmakologiska omvårdnadsåtgärder och deras effekter på beteendemässiga och psykiska symtom vid demens hos personer på särskilt boende. Metod: I denna litteraturstudie har åtta kvantitativa interventionsstudier inkluderats. Artiklarna är sökta efter i databaserna Cinahl, Pubmed och APA PsycInfo och sedan kvalitetsgranskade, analyserade och sammanställda. Resultat: Av resultatet går det utläsa att icke-farmakologiska interventioner visat signifikanta förbättringar på symtom som depression, ångest, agitation, vanföreställningar och motorisk rastlöshet. Endast en studie har visat på försämringar hos deltagarna efter interventionen, med bland annat ökad agitation som följd. Konklusion: Icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder har effekt på BPSD. Av de inkluderade studierna går det utläsa att framtida studier bör innehålla ett större antal deltagare med uppföljningar efter avslutade interventioner. / Background: 90% of people with dementia suffer from BPSD at some point. How the symptoms manifest themselves is very individual and treatment should, after investigation of any underlying causes, be primarily of a non-pharmacological nature. Aim: The aim of the study was to identify non-pharmacological nursing interventions and their effects on behavioural and psychological symptoms of dementia for people in nursing homes.  Methods: In this literature study, eight quantitative intervention studies have been included. The articles are searched for in the databases Cinahl, Pubmed and APA PsycInfo and then quality reviewed, analysed and compiled. Results: From the results, it can be deduced that non-pharmacological interventions have shown significant improvements in symptoms such as depression, anxiety, agitation, delusions and motor restlessness. Only one study has shown worsening in the participants after intervention, resulting in among other things, increased agitation. Conclusion: Non-pharmacological nursing interventions have an effect on BPSD. From the studies included, it can be determined that future studies should include a larger number of participants with follow-ups after completion of interventions.

Bakgrund: Gemenskap med andra människor anses som ett grundläggande behov förmänniskans existens. Ensamhet som inte är självvalt anses som ett folkhälsoproblem sompåverkar människors hälsa, välmående och livskvalitet och kan orsaka lidande för dendrabbade. Långvarig och ofrivillig ensamhet leder till ett ökat behov av hälso-och sjukvårdoch omsorg på grund av ensamhetens påverkan på den fysiska och psykiska hälsan. Den äldrebefolkningen i Sverige är en av de grupper som är mest utsatt för ofrivillig ensamhet. Syftet: Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser av ofrivilliga ensamhet påsärskilt boende. Metod: Metoden som användes var en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning- inspirerad av metasyntes. Resultatet bygger på nio artiklar angående äldres upplevelser avofrivillig ensamhet på särskilt boende. Resultat: Huvudteman som hittades i resultatet handlar om miljöns betydelse och behov avanknytning till andra. Miljöns betydelse delas vidare upp i underteman sakna känslan av hem,förlust av autonomi och frihet och känslan av att vara övergiven. Behov av anknytning tillandra delas upp i underteman betydelsefulla relationer och sociala aktiviteters betydelse. Slutsats: Slutsatser som kunde dras var att sjuksköterskan genom en personcentrerad vårdkan minska upplevelsen av ofrivillig ensamhet hos äldre på särskilt boende. Gott bemötande,rätt förhållningssätt, omtanke och kärlek från sjuksköterskans sida kan öka äldres upplevelseav att vara unika individer, stärka äldres eget värde, öka möjligheten till interaktion, ökaäldres autonomi och känsla av samhörighet samtidigt som minska lidande orsakat avofrivillig ensamhet hos äldre inom särskilda boenden.Nyckelord: ofrivillig ensamhet, upplevelser, särskilt boende, äldre.

Bakgrund: Demenssjukdom är vanligt förekommande i samhället och leder till att den drabbade slutligen blir beroende av hjälp från andra. Anhörigvårdare står för en stor del av omvårdnaden men när omvårdnadsbehovet blir ohanterligt, sker ofta en flytt till särskilt boende.  Syfte: Att beskriva anhörigvårdares upplevelser när en person med demenssjukdom, som de vårdat, flyttar från det egna hemmet till ett särskilt boende. Metod: Litteraturöversikt där strukturerade sökningar gjorts i databaserna Cinahl och PsycINFO för att hitta relevanta kvalitativa vetenskapliga artiklar som svarar mot syftet. Analys har gjorts i flera steg, resultatet har slutligen sammanställts och sorterats in i olika huvud- och underrubriker. Resultat: Anhörigvårdare kan uppleva transitionen på olika sätt; känna frihet, sorg, saknad, skuld, skam och lättnadskänsla. Anhörigvårdare känner sig överväldigade av vårdtyngden i hemmet. Beslutet om flytt upplevs underlättas om stöd och stöttning från omgivningen finns. Det framkom att anhörigvårdare kan uppleva bristande kommunikation, information och stöttning från vårdpersonal på särskilt boende. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom att stärka och stödja närstående bidra till minskad risk för ohälsa, orsakad av vårdtyngd och psykisk stress. Utifrån detta tydliggörs vikten av att se och uppmärksamma anhörigas upplevelser av transitionen när personen med demens flyttar till särskilt boende. / Background: Dementia is common in society and eventually leads to the person with dementia to become reliant on help from others. Family caregivers account for a large portion of the care, but when the need for care increases, a move to a nursing home is common. Aim: To describe family caregivers experiences when a person with dementia, whom they have cared for, moves to a nursing home. Method: A literature review. Structured searches were done using the databases Cinahl and PsycINFO to find relevant qualitative articles that answer the aim. The analysis was made in several steps, the result was sorted into main- and subcategories. Results: Family caregivers can experience the transition in many different ways; feel freedom, grief, loss, guilt, shame and relief. They feel overwhelmed by the burden of care at home. The decision to move the person with dementia can be eased by support from other people. Family caregivers can experience a lack of communication, information and support from the nursing home staff. Conclusion: The nurse can help decrease the risk of worsening health for the caregiver caused by caregiver burden and stress, by supporting the family caregiver. This shows the importance of acknowledging the family caregivers experiences of the transition when the person with dementia moves to a nursing home.

Det svenska välfärdssamhället har sedan länge värnat om alla likas rätt att få sina levnadsbehov tillgodosedda. I de fall där äldre blivit inkapabla att själva ta hand om sina behov kan plats till särskilt boende sökas där den äldre får assistans i sin livsföring. Biståndsansökningar till dessa boenden hanteras av kommunala tjänstemän och ska enligt lag hanteras lika för alla, oavsett kommunal utförare.Studien undersöker och analyserar huruvida det råder skillnader mellan större kommuner i Sverige vad gäller planering av- och placering till särskilt boende.Slutsatsen är att skillnader föreligger då vissa kommunerna utformat en reaktiv strategi där en uppbyggnad av ej verkställda beslut rättas till i efterhand och som inte tar hänsyn till behov utan endast ålder. De kommuner som lyckats väga in hälsa och behov i sin planering och i förväg försökt skatta den framtida efterfrågan på särskilt boende har lyckats bättre. Studiens resultat är att det råder kommunala skillnader kopplade till planering och placering till särskilda boende / The swedish welfare state has a history of equal rights for living needs. In cases whereolder people become incapable to take care of their needs, there are specialaccommodations where the elderly can receive all forms of assistance. Theapplication to these special accommodations are managed by the municipal officialsand must be handled equal by law, regardless of local performers.This study examines and analyzes whether there are differences between the largermunicipalities in Sweden in terms of planning and placement to specialaccommodations.The conclusion is that differences exist because some municipalities have designed areactive strategy in which a buildup of unexecuted decisions has to be correctedretrospectively and does not take needs but age into to account. The municipalitiesthat managed to weigh health and needs in their planning and tried to estimate thefuture in advance regarding demand for special accommodations has been moresuccessful. The result of this study is that there are municipal differences in planningand placement for special accommodations

Bakgrund: Att bli äldre kan innebära flytt till särskilt boende. Faktorer som kan bidra till trivsel är bland annat social kontakt samt den fysiska miljön. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om äldre i särskilda boenden med ett eget kök/pentry i större utsträckning har social kontakt och högre skattad trivsel än de utan eget kök/pentry. Design: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Metod: Data från 4469 enkäter insamlade mellan november 2013 och september 2014 analyserades i SPSS. Resultat: Samband mellan kök och social kontakt gick inte påvisa men däremot fann vi en statistisk signifikant skillnad i skattad trivsel hos de med eget kök/pentry och social kontakt i jämförelse med dem utan. Konklusion: Inget samband återfanns mellan eget kök och social kontakt, däremot ser trivsel hos äldre ut att påverkas om man har eget kök eller inte. Ytterligare studier efterfrågas, speciellt om kökets innebörd för den äldre. Nyckelord: Kök, pentry, social kontakt, trivsel, äldre, särskilt boende / Background: Getting older could lead to moving to a special housing. Factors that can contribute to thriving are social contact and physical environment among others. Aim: The aim of this study was to explore if elderly within special housings who had access to their own kitchen were inclined to have more social contact and a higher level of thriving than those without. Design: Cross-sectional study with a quantitative approach. Method: Data from 4469 surveys were collected between November 2013 and September 2014 and then analysed with SPSS Results: Connection between having an own kitchen and social contact was not found in this study. However, we did find a link between thriving and having a kitchen as well as having social contact. Conclusion: No association was found between having an own kitchen and social contact, however, thriving does seem to be affected if you have a kitchen or not. Further studies is needed that investigate the kitchens role more close. Keywords: Kitchen, kitchenette, social contact, thriving, elderly, special housing