<p>Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching.</p><p>The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som</p><p>tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är</p><p>påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som</p><p>verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis</p><p>det.</p>

<p> </p><p>Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning. I vår empiri har vi valt att intervjua sex stycken pedagoger och intervjuerna spelades in på band. Resultatet av empirin visade att pedagogerna var positivt inställda till sång och musik som medel för inlärning och även muntlighetens betydelse i klassrummet. Pedagogernas svar vittnar om en medvetenhet i nyttjandet av musik och sång, som användes dels för att göra undervisningen lustfylld, och dels som ett medel för att ge barnen en förståelse och ett sammanhang. Samtidigt betonar pedagogerna en brist på kompetens inom sång och musik – men de sjunger ändå!</p>

<p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p><p>Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten?</p><p>Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen.</p><p>Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten.</p> / <p>This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work?</p><p>The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day.</p><p>My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.</p>

Individual lessons in singing and different instruments are a big part of music education. The teacher and the pupil are meeting each other face-to-face in this kind of lessons. The interaction between these two individuals, in singing lessons, is the main subject of this thesis. The identity and acting of the singing teacher has a central part and advises are given for successful teaching. The study is based on literature on the subject and interviews with teachers and pupils.

Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är: - Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan? - Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling? Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet. Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker. Musik förbättrar barnens motorik, kroppsuppfattning och koordination. Musik har också stor betydelse för barnens språkutveckling, då den tycks ha en satsmelodi som är lättare att förstå och härma. Den glädje, gemenskap och rytm som uppstår i musikutövandet tillsammans är en orsak till att språket främjas. Musik kan också ge barnen möjlighet att bli delaktiga i aktiviteter och förskollärarna framhäver att barn tycker om musik, de blir glada av den och vill ha musik i sin vardag.

No description available.

Vi har valt att studera barns spontana musicerande för att se vilken/vilka funktioner/syften den har och vilka faktorer som påverkar det spontan musicerande, samt vid vilka situationer den fö-rekommer. Vi har valt att begränsa oss genom att observera barn i 6-9 års ålder, på tre olika skolor, i tre veckor under vår VFU (verksamhetsförlagd utbildning). För att få veta vad pedago-gerna har observerat har vi även gjort kompletterade intervjuer med dem. Vi har sett att varje tillfälle till spontanmusicering är påverkat av ett flertal faktorer, som vad barnen för stunden håller på med och vilken sinnesstämning de befinner sig i. Vårt huvudresul-tat har varit att glädje är en av de starkast påverkande faktorerna för barns spontana musiceran-de. De situationer och funktioner där spontanmusicerandet genereras är skiftande men vi har sett användningsområden som tidsfördriv, socialt umgänge, kinesestetiskt mm. Av intervjuerna med pedagogerna har vi fått fram att de inte har trott att spontanmusicering fö-rekommer i särskilt stor utsträckning men att samtliga pedagoger ändå är eniga om att spontan-musicerandet är viktigt och utvecklande för barnen. På vilket sätt det är viktigt och utvecklande är pedagogerna dock inte helt eniga om.

Syftet med denna studie är att undersöka hur man i förberedelseklass arbetar med sång och musik. Forskningsteorin behandlar estetikens betydelse och begrepp samt vikten av ett vidgat textbegrepp. Olika teoretikers syn på lärande ges. Vidare diskuteras begreppet nyanlända barn samt förberedelseklassen och dess funktion. Fokus ligger på sången och musiken, dels genom att markera den allt större bristen på ämnet i skolan och lärarutbildningen och dels genom sången och musikens betydelse för inlärning. I vår empiri har vi valt att intervjua sex stycken pedagoger och intervjuerna spelades in på band. Resultatet av empirin visade att pedagogerna var positivt inställda till sång och musik som medel för inlärning och även muntlighetens betydelse i klassrummet. Pedagogernas svar vittnar om en medvetenhet i nyttjandet av musik och sång, som användes dels för att göra undervisningen lustfylld, och dels som ett medel för att ge barnen en förståelse och ett sammanhang. Samtidigt betonar pedagogerna en brist på kompetens inom sång och musik – men de sjunger ändå!

Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten? Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen. Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten. Detta examensarbete är en studie om vilken betydelse pedagoger i en sydafrikansk förskola anser att musik har för barn. Genom Karlstad universitet åkte jag till Sydafrika i tre veckor. Där intervjuade jag två pedagoger och rektor på en förskola för att få svar på min frågeställning: Vilken betydelse anser de sydafrikanska pedagogerna att musik har för barn och hur använder de sig av musik i den pedagogiska verksamheten? Jag har kommit fram till att pedagogerna i den sydafrikanska förskolan anser att musik har betydelse för barn på många olika sätt. De intervjuade kopplade musik mycket till känslor och var överens om att barn visar glädje i samband med musik. De ansåg att musik stimulerar lärandet på ett positivt sätt och har betydelse för barns språkutveckling. Musik är även en viktig del i den sydafrikanska förskolans pedagogiska verksamhet. De sjunger med barnen varje dag vid många olika tillfällen. Mina förhoppningar med det här examensarbetet är att mina erfarenheter ska spridas vidare till andra yrkesverksamma i förskolan men även till allmänheten. / This degree project is a study about in what way pedagogues in a South African preschool consider that music means to children. I travelled to South Africa for three weeks on a study trip that was organized by Karlstad University. I interviewed two pedagogues and the principal at a preschool, to answer my question at issue: In what way do the South African pedagogues consider that the music means to the children and how do they use music in their pedagogical work? The pedagogues in the South African preschool think that music has a meaning for children in many different ways. The people I interviewed think that music are connected to feelings and agreed about the happiness the children showed in relation to music. They regarded that music stimulates learning abilities in a positive way and is important for the children’s ability to develop their language. Music is an important part of the pedagogical work in the South African preschool. They sing with the children several times a day. My expectation with this project is that my experiences shall be forwarded to other pedagogues in preschool as well as people in general.