Musiken som kompositör och regissör är en uppsats om hur vi som utövande sångare och kompositörer omedvetet verkar i en tradition som har sina rötter i en kompositionsteknik och estetik som hade sin storhetstid för tre till fyrahundra år sedan, nämligen affektläran.Som bas för min undersökning ligger min egen komposition, operan ”Post office”, med ettlibretto baserat på Charles Bukowskis roman med samma namn. Operan är komponerad utan att jag hade någon som helst kännedom om affektläran, och jag ställer därför frågan om jagomedvetet har komponerat utifrån en tradition som går tillbaka till 1600- och 1700-talet. Jaghar använt mig av en analysmetod där jag väljer ut vissa stycken ur operan, vilka sedan haranalyserats textligt och musikaliskt utifrån affektlärans tekniker. Jag har även med hjälp av en observation av ett antal sångare, som fått framföra delar av min opera, undersökt om det retoriskt-gestiska agerandet i barockens opera omedvetet kan leva kvar hos dagens sångare. Resultatet av musikanalysen är att jag faktiskt omedvetet förhållit mig till en affektläratradition vad det gäller det musikaliska uttrycket. Att sångarna dessutom upplevde min musik på ett sätt som stämde överens med mina musikaliska intentioner visar att de har del i samma tradition. Resultatet av sångobservationen pekar däremot mot att den tradition av gestisk teknik som utvecklades i barockoperan inte på samma sätt som affektläran lever kvar bland dagens sångare. / The essay ”Musiken som kompositör och regissör” (Music as Composer and Director) is an essay about how we as composers and singers subconsciously are influenced by a tradition that experienced its glory days three to four centuries ago, namely the ”affektenlehre” As the basis for my research, I have used my own composition, the opera ”Post office” witha libretto based on Charles Bukowski’s novel with the same name.The opera was composed without having any kind of knowledge about the ”the affektenlehre”. In it, I ask the question if I have subconsciously composed in a tradition datingback to the seventennth and eighteenth centuries. I analyse four excerpts from the opera bothlyrically and musically. The second part of my research is also based on the same tradition, but from an actingperspective of the vocalist. While observing vocalists sing excerpts from my opera, I haveattempted to find gestures that are related to the manner in which performers acted in baroque opera during the seventeenth and eighteenth centuries.The result of my analysis demonstrates that I have indeed composed my opera according tothe musical tradition which the vocalists, who are part of my observation, acknowledge, before they have read the lyrics of the excerpts of the opera. The observation of the vocalists indicates however, that the tradition of rhetorical gestures that emerged during the Baroque opera, does not exist on a subconscious level in the minds of vocalists.

Detta examensarbete består av två delar. Dels en rapport, i vilken vi redogör för vårt syfte, vår metod och vårt resultat. Den andra delen är produkten av vårt utvecklingsarbete, en lärarhandledning. Syftet med detta utvecklingsarbete är att utifrån vad som framgår i forskning och litteratur ta fram en lärarhandledning som fokuserar på att träna elevers engelska kommunikativa förmåga.För att utvärdera vår lärarhandledning valde vi att göra en mindre enkätstudie. Studiens resultat visade att aktiviteterna i vår lärarhandledning var mycket uppskattade och användbara. Slutsatser vi kan dra utifrån vårt arbete är att det inte verkar finnas någon egentlig nackdel med tidig start i engelska. Det finns även ett behov av att titta närmare på vilka läromedel som finns att tillgå i engelska för de yngre åldrarna och hur de är utformade.

No description available.

En stark tradition vid Uppsalas studentnationer är att hålla så kallade sittningar, det vill säga sittande middagar. På dessa sittningar har den unisona sången en stark ställning. I det här arbetet har jag utfört deltagarobservationer på tre olika sittningar vid tre olika studentnationer. Detta i syfte att öka kunskapen om den unisona sångens roll i sociala relationer. Genom att anlägga ett ANT-perspektiv (aktörs-nätverksteorin) har jag betraktat sången som en icke-mänsklig aktör bland de mänskliga aktörerna i ett nätverk där samtliga aktörer definieras av att de har agens, vilket innebär att de har en påverkande roll.  Jag har sedan utifrån teoretiska utgångspunkter diskuterat kring aktörernas habitus och kapital. Min undersökning har visat att den unisona sångens roll utgör en central del i studenternas socialisationsprocess och hur den unisona sången och sittningsdeltagarna interagerar med varandra.

Studiens syfte är att genom kvalitativa intervjuer med några förskollärare och barn få en fördjupad förståelse av hur förskollärare resonerar kring de klassiska barnvisorna och populärmusik som används i förskolans verksamhet samt för vilka sånger några barn upplever som meningsfulla att sjunga, om de används på förskolan och om de har möjlighet att påverka sångutbudet på deras förskola. Följande frågeställningar besvaras: Hur knyter förskollärare samman klassiska barnvisor och populärmusik med barns intressen och didaktiska överväganden? Hur pratar barn om sångers innehåll och vad de finner meningsfullt att sjunga samt om hur de kan påverka sångutbudet på sin förskola? Studien baseras på en kvalitativ metod och för att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts. Urvalet av de som intervjuats är fyra förskollärare som arbetar på två olika förskolor i södra Sverige samt fyra barn med anknytning till dessa förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärare knyter samman klassiska barnvisor och populärmusik med barnens intressen genom att lyssna in barnen. De sjunger klassiska barnvisor eftersom barnen börjar sjunga på dessa och använder digitala verktyg såsom iPad för att få kännedom om barnens intressen för populärmusik. De använder även de klassiska barnvisorna med en modernisering eftersom det är något som barnen visar intresse för. Förskollärares didaktiska överväganden kring klassiska barnvisor är att det ger barnen upplevelser, språkutveckling, det sker en överföring av tradition och de utgår från det barnen säger. De verkar inte ha samma didaktiska överväganden kring populärmusik i förskolan. Barn pratar om sångers innehåll och vad de finner som meningsfullt att sjunga på olika sätt. Det framkommer skillnader i hur barn förstår sångers innehåll och vid samtal om vad de finner som meningsfullt att sjunga framkommer sånger som inte brukar sjungas på förskolan.

Sammanfattning Detta arbete undersöker om det är möjligt att tillämpa blended learning i sångundervisningen när man undervisar sångelever i andning. Examensarbetet utfördes i mellersta Sverige. Blended learning har som grundpelare att man använder sig av klassrumsundervisning kombinerat med kunskapssökande på internet för att erhålla fler kunskapskällor. Detta får till följd att eleverna har en större möjlighet att äga sin egen läroprocess och utveckla ett kritiskt tänkande. Det förändrar också lärarens roll från auktoritär ledare till rådgivare. I detta arbete har jag intervjuat sånglärare efter att dom gett sina elever i uppgift att lära sig mer om andning genom att titta på instruktionsvideor på youtube som handlar om andning för sång. Resultatet blev positivt då lärarna uppskattade och såg fördelar med metoden. / Abstract The purpose of this study is to examine the possibility to utilize the concept of blended learning when teaching singing-students in basic breathing for singers. The study was performed in central Sweden. Blended learning is based on blending face to face learning experiences and online learning experiences. This method enhances the pupils’ possibility to master their own learning process and it encourages critical thinking. Blended learning also changes the role of the teacher from being sole     supplier of knowledge to being a resource and a reference for the pupil. In this study I interviewed singing teachers after their students had watched instructional Youtube videos focused on breathing for singers. The teachers appreciated the effects this had on the pupils and stated that they were positive to the usage of this method in the future.

I studien undersöks de inslag av gehörs-och musiklära som förekommer inom den individuella sångundervisningens planering samt lektionsinnehåll på gymnasieskolans estetiska program, inriktning musik. Resultatet visar att det inte finns någon konsensus i frågan. Respondenterna anser att musikteorin inte har ett tydligt förankrat användningsområde inom sångundervisningen på gymnasiet. Samtidigt visar resultatet att respondenterna använder teori och gehör i högre utsträckning än de själva är medvetna om. Eleverna anses vara i olika stort behov av musikteoretiska aspekter i undervisningen baserat på sina gehörsbaserade kunskaper och egna övningstekniker. Respondenterna anser att de elever som övar utanför undervisningen är i större behov av musikteoretiska hjälpmedel för att systematisera sina kunskaper. Studien visar sålunda behovet av tydlig kommunikation i musikaliska sammanhang, eftersom respondenterna är eniga om att en musikalisk gemenskap och elevernas framtida musikkarriärer kräver ett inövat musikaliskt språk. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer med sångpedagoger och vilar på en socialkonstruktivistisk grund med diskursanalys som teoretiskt perspektiv. / The study is based on semi-structured interviews with vocal coaches in upper secondary level. The thesis investigates the elements of ear training and music theory that occur within the planning and performance of one-to-one tuition sessions. The view of ear training and music theoretical aspects that occur in voice coaching is contradictive. The respondents agree that the musical community and the students' possible future career as musicians require an adequate musical language. Still, some of the respondents say that music theory is not of practical use for the pupils. Even so, the result shows that the respondents use theory and ear-training to a greater extent than they are aware of.The study thus shows the need for distinct communication in musical contexts. The thesis rests on a social constructivist basis with discourse analysis as a theoretical perspective.

Detta är en studie med syfte att utifrån narrativ från fyra sångerskor undersöka hur en graviditet kan påverka sångrösten samt hur man som pedagog kan bemöta dessa förändringar. Förhoppningen är att studien ska ge ökad kunskap i hur de fysiologiska och psykologiska förändringarna under en graviditet kan påverka sångrösten och medvetandegöra vad man som pedagog kan göra för att fortsätta bedriva skonsam sångundervisning. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och strukturering. Dessa spelades in och transkriberades för att sedan analyseras utifrån en hermeneutisk arbetsmodell vilket resulterade i teman utifrån informanternas berättelser. Resultatet visar på att en graviditet kan ha såväl positiva som negativa effekter på sångrösten med övervägande negativa följder. Hormonell påverkan i larynx, förändringar i magen och bukmuskulaturen samt minskad andningskapacitet har störst negativ inverkan på sångrösten under graviditeten medan positiva effekter som kan komma att upplevas är utökat lägre omfång och mörkare timbre (klangfärg). Den individuella påverkan är dock stor och det finns inga generella metoder att använda sig av i undervisningen av gravida. Kunskap från såväl sångerskans som pedagogens håll om vad som kan ske med sångrösten under en graviditet kan skapa förutsättning för skonsam röstanvändning och anpassning av sångteknik. Resultatet visar också på att acceptansen kring röstens förändring under graviditeten är av stor vikt för att inte pressa sig och orsaka långvarig skada på stämbanden.

Denna uppsats ämnar ta reda på hur fysisk träning fungerar som sånguppvärmning på en van sångare. Tidigare forskning har visat övervägande positiva effekter av fysisk träning sånguppvärmning, men de flesta tidigare studierna fokuserar på kvinnliga sångare. Denna uppsats är en pilotstudie och är således en test av metod inför kommande större studie. En testperson i 28 års-ålder rekryterades via bekvämlighetsurval till studien. Han utförde två olika typer av sånguppvärmningar vid två olika testtillfällen, en traditionell sånguppvärmning samt en fysisk träning som uppvärmning. Därefter sjöng han en sång som spelades in i musikstudio för att sedan fylla i en enkät som innehöll frågor om hur han upplevde att hans röst kändes vid framförandet av sången. Svaren från enkäten visar att testpersonen upplevde att han hade en större och tätare klang, han hade mer vibrato och var mer egaliserad i registerövergångar efter att ha utfört den fysiska träningen som uppvärmning. Endast en testperson ingår i denna studie vilket gör att det inte är rimligt att dra allomfattande slutsatser från resultatet. Metoden i sin helhet fungerar väl, det kan dock vara lämpligt att göra ändringar gällande antalet testpersoner samt utformningen av den fysiska träningen i kommande studier.

När det gäller sångvibrato har lite forskning tidigare gjorts i ämnet, och när det gäller sångundervisning har jag i min egen erfarenhet aldrig haft någon sånglärare som talat om vibrato. Även bland tillfrågade sångkollegor, är det mycket sällsynt att de fått jobba med vibrato då de fått sångundervisning. Både på gymnasienivå och högskolenivå. Syftet var därför att ta reda på hur sånglärare arbetar med vibrato i sin sångundervisning. I den här uppsatsen har jag från ett kulturpsykolologiskt perspektiv och genom kvalitativa intervjuer undersökt huruvida sånglärare på gymnasium med estetiska program arbetar med vibrato och variation av vibrato med sina elever. Studiens forskningsfråga är: Vilka kulturella meningar ser några sånglärare med vibrato i sångundervisning? Resultaten varierade. Någon svarade att det inte var aktuellt i dennes undervisning, medan någon i sällsynta fall arbetade med vibratots vara eller icke vara i en sång. Överlag var vibratots mening dock inte något som prioriterades i sångundervisningen hos någon av de intervjuade sånglärarna. Resultatet visar att medvetenheten om vibratots mening och effekter på sången, oavsett genre, behöver väckas hos sånglärare. / <p>Bifogat finns en av mig inspelad version av en vers och refräng från gospellåten Keep Me av Tye Tribbet. </p>