Syftet med den här studien är att skapa kunskap om hur och när förskollärarna använder musik i förskolan. Frågeställningarna är: Hur används sång och musik i förskolan? När används sång och musik i förskolan? I denna studie har jag valt att utgå från Lev S. Vygotskijs tankar om lärande och utveckling i ett sociokulturellt perspektiv. I det perspektivet talar Vygotskij om en tvåstegsmodell. Samspelet är den ena processen och i den andra processen bearbetar barnet det upplevda enskilt. Vygotskijs tvåstegsmodell används för att studera sång och musik i förskolan, då barnen först får uppleva och utöva sången och musiken tillsammans med andra och sedan gå över till att bearbeta och utöva enskilt. Vygoskij talar också om att kreativitet bör ses som en grundläggande mänsklig funktion.   Kvalitativ metod användes i studien. Två förskollärare, som arbetar på två olika förskolor, intervjuades och observationer av verksamheterna vid de båda förskolorna genomfördes. Resultatet från intervjuerna visade att det förekommer mycket musicerande på båda förskolorna och att det mesta sker spontant men också att det finns utrymme för att öka musicerandet. Att det mesta är spontant visade sig också under observationerna då det sjöngs sånger och sångpratades vid blöjbyte, tvättning, tandborstning, på- och avklädning, när någon var ledsen, när barnen ville sjunga eller spela, i leken och när de ritar/målar. Studien visar att förskollärarna sångpratar för att öka närhet och kommunikation med barnen. Under intervjuns gång framkom det att förskollärarna blev mer uppmärksamma om musikens betydelse och vad de själva kände att de behövde bli bättre på.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur arbete med sång, rim och ramsor kan främja yngre elevers språkutveckling i engelska som främmande språk. Detta görs genom att fokusera på främjandet av barns språkinlärning, hur lärare bör arbeta med sång, rim och ramsor inom engelska som främmande språk, samt lärares attityder till ett sådant arbetssätt. Arbetet genomfördes som en systematisk litteraturstudie innehållande en bakgrund med relevant teori, samt analys av fem vetenskapliga studier rörande ämnet. Dessa gav möjlighet till en bred bild av området, då länder och perspektiv varierade. Studierna valdes ut genom sökning i databaser efter relevans och tillförlitlighet. I studiernas resultat framgick att majoriteten av tillfrågade lärare och elever var positivt inställda till arbete med sång och ramsor i engelskundervisning, och den språkutveckling dessa metoder innebar. Genom arbete med läraren som förebild motiverades eleverna. Dock fanns en avsaknad av material och kunskap för att kunna genomföra och bedöma undervisning innehållande sång och ramsor. En avsaknad av rim i de studier som analyserats berörs även i studien, likaså en brist på svenska studier. Sammanfattningsvis verkar sång och ramsor enligt de granskade studierna ha ett värde i engelskundervisning. Dock finns det behov av mer forskning och kunskap för att få starkare underlag för användning av dessa metoder i undervisning.

No description available.

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet. Den andra delen av examensarbetet är en "Idébok i språkutvecklande musikaktiviteter" som innehåller musiklekar och musikaktiviteter med syfte att främja den fonologiska medvetenheten som är språkutvecklingens grogrund. / Språkutvecklande musikaktiviteter, En idébok

Syftet för undersökningen var att utveckla metoder för sånguppvärmning i kör genom en aktionsforskningsstudie av tre separata repetitioner i en fyrstämmig kör. Bland annat testades yogaövningar som en del i sånguppvärmning och vilka reaktioner detta framkallade hos körsångarna. Resultatet visade att yoga kan användas som en metod i körsång för att öka avslappningen och samla koncentrationen inför ett sångpass, samt att körsångarnas reaktioner på yoga var övervägande positiva.

Syftet med det här arbetet var att skriva texter på både engelska och finlandssvenska för att jämföra vad som händer med min röst när jag sjunger och min egen syn på låtskrivning, beroende på språket jag använder mig av. Jag hoppades att jag kunde utveckla min förmåga att leverera texterna och mitt eget låtskrivande och inte känna att det är pinsamt att sjunga på finlandssvenska. Den skiljer sig från sverigesvenskan, både melodiskt och rytmiskt och det blev både begränsande och befriande att sjunga på mitt modersmål då finlandssvenskan känns fysiskt annorlunda än engelskan när jag sjunger. Jag har under hösten och vintern skrivit texter på både finlandssvenska och engelska, som jag sedan har skrivit musik till i efterhand. Jag har lagt fokus på fyra av dem där jag analyserat både vad som skiljer sig tekniskt i sången och hur musiken formats av texten. Den konstnärliga delen av arbetet presenteras i form av inspelningar där jag har fokuserat på skrivandeprocessen, inspelningen och låtens utveckling. Jag har analyserat vad som händer med min egen röst i de olika låtarna och hur rösten känns för mig då jag sjunger på respektive språk. I och med detta har jag kommit fram till att mitt låtskrivande fungerar på olika sätt beroende på vilket språk texten är, och på finlandssvenska kan jag förmedla texten tydligare. Tvivel och osäkerhet fanns med från början, men jag hittade snart en glädje i att skriva texter på finlandssvenska. Att jämföra texterna på de två olika språken har varit intressant och jag har upptäckt, för mig, tydliga skillnader i hur jag jobbar på respektive språk. Arbetet har hjälpt mig att bli bekvämare i att sjunga på mitt modersmål, och har utvecklat mitt text- och låtskrivande till den grad att jag gärna skriver och sjunger på finlandssvenska nu, eftersom det känns lättare att förmedla det jag verkligen vill säga med mina texter.

Introduktion: Demens är ett syndrom som förekommer i hela världen. Antalet insjuknade ökar på grund av medellivslängden stiger kontinuerligt. Musik rekommenderas att använda vid omvårdnad av personer med demens men musikinterventioner implementeras inte i alla verksamheter på grund av sjuksköterskors kunskapsbrist. Den senaste sammanställning av vetenskaplig litteratur som påvisade att musiken har effekt på personer med demens gjordes i 2006. Det behövs uppdatera kunskapen om musikens inverkan på personer med demens. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hur musik kan inverka på personer med demens. Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturstudie baserad på Polit och Beck (2017) nio steg. PubMed och CINAHL databaser användes för genomförande av litteratursökningen. Artiklarna genomgick kvalitetsgranskning enligt Polit och Beck (2017) granskningsmallar. Litteraturstudien bearbetades med induktiv ansats. Resultat: Databearbetningen resulterade i fyra huvudteman: ökad fysisk förmåga, förbättrad kommunikation, förändring i beteendemässiga och psykiska symtom och ökat välmående. Temat förändring i beteendemässiga och psykiska symtom uppdelades i två underteman: förändring i beteendemässiga symtom och minskade psykiska symtom. Slutsats: Användning av musik eller vårdarsång visade kan främja hälsa hos personer med demens.

I min vardag som musiklärare möter jag elever som älskar musik men också elever som inte alls tycker om ämnet. Musikämnet har sina fördelar och nackdelar. Syftet med min studie är att undersöka högstadieelevers syn på fördelar och nackdelar i musikämnet samt hur eleverna skulle vilja att musikämnet var utformat. Jag har i min studie genomfört intervjuer med 5 elever i två fokusgrupper på en mindre skola i en mellanstor stad i Sverige. I min studie delade jag även ut en enkät till 37 elever på två högstadieskolor i två olika städer. I studien har jag bland annat fått fram att betygets vara eller inte vara i musikämnet är en fråga som berör en del elever. Studien visar också på att elever ser en problematik i mötet mellan elever som tycker om ämnet och de som inte tycker om detsamma. Mina slutsatser är att en del elever blir hämmade av betyget i ämnet, sångmomentet är något som berör de flesta eleverna antingen postivt eller negativt. Jag som musiklärare behöver hitta vägar för att elever som inte tycker om ämnet och de som tycker om det ska kunna arbeta tillsammans. Jag ser det som en nyckelfaktor för att lyckas undervisa i ämnet.

No description available.

I den här uppsatsen kommer jag att fördjupa mig i en instudering av ett stycke, Lamento di Maria Stuarda, av Carissimi. Instuderingen genomfördes inför min examenskonsert. Efter en kortare bakgrund om stycket och dess ursprung följer en genomgång av hur instuderingen gick till. En del nedslag kommer att göras från min egen loggbok som fördes parallellt med instuderingen. Under rubriken reflektioner funderar jag på hur det egentligen gick och drar en del för mig  oväntade slutsatser om mig själv och min inställning till sångarlivet. / <p>Konsertrogram:</p><p>(Examensarbetet berör främst programpunkt två, Lamento di Maria Stuardo)</p><p></p><p>Johann Helmich Roman (1694-1758)</p><p><em>Du kjära dag</em></p><p><em></em>Text: Jacob Frese (1690-1729)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, cello</p><p></p><p>Giacomo Carissimi (1605-1674)</p><p><em>Lamento di Maria Stuarda</em></p><p>Text: Giovanni Filippo Apolloni (1635-1688)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Stina Petersson, cello</p><p></p><p>Hildegard af Bingen (1098-1179)</p><p><em>O, Deus, quis es tu</em> ur Ordo Virtutum</p><p></p><p>Johann Helmich Roman (1694-1758)</p><p><em>Äta litet, dricka vatten</em></p><p><em>Att ju mången har idag</em></p><p><em>Födas, gråta, di och lindas</em></p><p><em>Är det hela tidsfördrifvet?</em></p><p><em>Den är lycklig född till verlden</em></p><p>Text: Olof von Dalin (1708-1763)</p><p>Jonas Nordberg, ärkeluta</p><p></p><p>John Dowland (1563-1626)</p><p><em>Time stands still</em></p><p>Text: okänd</p><p>Jonas Nordberg, ärkeluta</p><p></p><p>Henry Purcell (1659-1695)</p><p><em>The blessed virgins expostulation</em></p><p><em></em>Text: Nahum Tate (1652-1715)</p><p><em>An evening hymn</em></p><p><em></em>Text: William Fuller (1608-1675)</p><p>Marcus Mohlin, cembalo, Jonas Nordberg, ärkeluta, Jenny Lierud, cello</p><p></p><p>Georg Friedrich Händel (1685-1759)</p><p><em>Da tempeste</em> ur Giulio Cesare</p><p>Text: Nicola Francesco Haym (1678-1729)</p><p>Elin Nilsson, violin, Marcus Mohlin, cembalo, Jenny Lierud cello</p>