• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 286
  • 3
  • Tagged with
  • 289
  • 172
  • 134
  • 51
  • 47
  • 38
  • 35
  • 35
  • 28
  • 24
  • 22
  • 21
  • 21
  • 20
  • 19
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Sångens roll i förskolan : En studie i hur förskollärare på småbarns- resp. storbarnsavdelningar använder sång som undervisningsmetod.

Näslund, Jennie, Larsson, Carina January 2013 (has links)
Examensarbetets syfte var att belysa förskollärares användning samt motiv för val av sånger i sin undervisning ur ett pragmatiskt perspektiv. Utifrån syftet tog vi reda på vilka typer av sånger förskollärare valde att sjunga i sin undervisning samt motiven bakom valet. Vi undersökte även vilka ämnen och arbetssätt förskollärarna valde att integrera sången i. Teoretisk utgångspunkt var pragmatismen där handlingarnas värde styrs av konsekvensen hos den utförda handlingen. Deweys Learning by doing är ett uttryck som de flesta har hört och som är ett tydligt exempel på pragmatismens mening. I undervisningssammanhang handlar det om att förstå betydelsen av barnens aktiva deltagande för att inhämta kunskap. De intervjuade var sex förskollärare, tre som arbetade på småbarnsavdelningar och tre som arbetade på storbarnsavdelningar. Studien visade att de tillfrågade förskollärarnas främsta motiv till användandet av sång var glädjen att sjunga tillsammans. Hur undervisning kunde genomföras i såväl mindre som större grupper där alla kunde vara aktiva och delta på sina egna villkor. De ämnen som synliggjordes var framförallt språk och motorik samt begreppsförståelsen i ämnen som matematik och naturvetenskap. De slutsatser vi kommit fram till var att bland förskollärarna var valet av sång som undervisningsmetod ett medvetet val: Dels för att det stod i läroplanen och dels för att det hjälpte till att ge barnen en bredare syn på fenomenet de arbetade med, men framför allt för att det fångade barnens intresse för att lära.
32

Målbrottet i grundskolans musikundervisning : En studie om musiklärares förhållningssätt till målbrottet

Johansson, Frida January 2022 (has links)
Under tonåren går både pojkar och flickor igenom målbrottet. Under denna tid ska de delta i grundskolans musikundervisning där sång i grupp är en del av läroplanens centrala innehåll samt ett av kunskapskraven för ett godkänt betyg i ämnet musik (Skolverket, 2011). Denna studie är gjord med syfte att undersöka erfarna musiklärares förhållningssätt till målbrottet, vilken typ av metoder de använder sig av i sångundervisningen och hur de upplever att elever påverkas av målbrottet. Bakgrunden till studien grundar sig i egna erfarenheter av att utbildningen i sångmetodik för målbrottsröster inte omfattar den typen av undervisningssituation som vanligtvis förekommer i grundskolan. I arbetet beskrivs sång som skolämne i tidigare och nuvarande skolformer och styrdokument, samt hur målbrottet beskrivs i facklitteratur och tidigare studier. Som metod för studien valdes kvalitativa intervjuer och resultaten tolkas utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatdelen redovisas intervjuerna utefter de olika teman som berörs: hur erfarenhet påverkar intervjudeltagarnas förhållningssätt, hur eleverna påverkas av målbrottet, målbrottet i sångundervisningen, betygsättning, samt ett empatiskt bemötande av elever i målbrottet. I den avslutande diskussionsdelen sammankopplas resultaten med tidigare litteratur och forskning och presenteras utefter tre teman: hur målbrottet påverkar eleverna i musikundervisningen, att undervisa elever som befinner sig i målbrottet och betygsättning av elever i målbrottet. Därefter avslutas arbetet med en kort reflektion.
33

Röst i förändring : Unga sångares upplevelser av röstförändringar ur ett genusperspektiv / Voice under change : Young singers experiences of voice changes from a gender perspective.

Linder, Albin January 2024 (has links)
Denna uppsats undersöker unga sångelevers upplevelser av röstförändringar, särskilt målbrottet, utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att analysera hur genus iscensätts för sex unga sångare i deras sångpraktiker samt hur identitet förhandlas i relation till röstförändringar och föreställningar om målbrott. Forskning om målbrott och genusmönster i sångpraktiker tenderar till viss del att fokusera på pojkars upplevelser och berättelser, något den här uppsatsen ämnar att nyansera genom att inkludera berättelser från transpersoners perspektiv. Detta görs med särskilt fokus på begreppen identitet och genus; aspekter som kan tyckas vara avgörande i analyser av unga personers föreställningsvärldar. Uppsatsen utgår från intervjuer med unga sångare. Från analys av dessa intervjuer har olika kategorier vuxit fram som på olika sätt belyser transformativa aspekter av sångpraktiker och identitet. I dessa analyser av berättelser framstår sångrösten som ett instabilt studieobjekt, ett objekt som tvetydigt kan framträda som både central och perifer för ungdomarnas identitet. Ungdomarna beskriver hur de förhandlar genus performativt och navigerar kring de normer och genusmönster som tycks genomsyra deras sociala sammanhang och tankevärldar. Deras berättelser om röstförändringar, särskilt målbrottet, visar dessa som mångfacetterade. Trots att ungdomarnas upplevelser på vissa sätt liknar varandra framkommer stor variation och målbrottet framträder inte som en självklar, koherent process.
34

När sångmelodin får bestämma : att skriva låtar utifrån sin egen röst

Gustafson, Sara January 2021 (has links)
Det här arbetet har handlat om att skriva låtar med sångmelodin i fokus, då jag tidigare sällan blivit nöjd med sångmelodin i mitt låtskrivande. Jag har använt mig av fyra olika metoder för att skapa en sångmelodi. Syftet med detta arbete var att undersöka dessa metoder för att skapa en sångmelodi anpassad efter min egen röst för att på så sätt se vilka musikaliska resultat dessa gav och därmed utveckla min kunskap inom låtskrivande. Arbetet har resulterat i åtta låtar, varav fyra låtar som jag valde att spela in tillsammans med andra musiker. Jag kom fram till att metoderna ledde till olika musikaliska resultat och den metod jag tyckte mest om var den där jag improviserade fram sångmelodin utifrån en färdigskriven text. Alla metoder hade både nackdelar och fördelar och jag har kommit fram till att i fortsättningen arbeta med metoderna parallellt i mitt låtskrivande. I detta arbete har jag utökat mina kunskaper som låtskrivare och fått en större insikt i vilka tillvägagångssätt som fungerar bäst för mig.
35

Examensarbete röst. Examenskonsert ”Liten fågel sjunger väl ändå” & Stilanalys Æ – Vokal Duo

Söderlund, Katarina January 2015 (has links)
<p>Medverkande;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Johan Nilsson - gitarr</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p><p>Ali Ali - saz</p><p>Mats Gawell - gitarr</p><p>Anna Rubinsztein - fiol</p><p>Bifogat finns även en ljudinspelning från del 1 av konserten.</p><p>Medverkande i del 1;</p><p>Katarina Söderlund - sång</p><p>Anna Larsson - sång</p><p>Vilja-Louise Skough Åborn - sång</p><p>Anna Gustavsson - nyckelharpa</p>
36

Welcome To The Jungle : Att som kvinnlig sångerska efterlikna ett manligt rocksångsideal

Grannas, Julia January 2019 (has links)
Det här arbetet handlar om hur jag som kvinnlig sångare kan ta mig an rocklåtar som i originalet sjungs av män och ändå behålla sångframförandets karaktär. Detta utan att ta till det förväntade alternativet att byta tonart. Forskningsfrågan handlar om hur jag kan modifiera mitt normala sångsätt för att förmedla samma intensitet, känsla och sound i framförandet som i originalet som är skrivet utifrån en manlig sångröst. Detta för att se om jag kan hitta verktyg inom sång som hjälper att behålla sångens karaktär även fast originalet är skrivet utifrån en manlig sångröst. Jag valde sex låtar inom rockgenren som jag spelade in med ett band tre gånger och mellan gångerna analyserade och jämförde min sång med originalframförandet och spelade in egna inspelningar med hjälp av backing tracks för att hitta ytterligare verktyg. Den sångmässiga progressionen och användandet av olika sångtekniska verktyg presenteras både i form av ljudinspelningar och diverse notbilder. Undersökningen visade att de främsta verktygen för att uppnå detta var mörk klangfärg, effekter, utbyte av toner eller melodier, släppa kontrollbehovet, funktionen overdrive, energi, envishet, att inte glömma hur viktig fraseringen är och att komma ihåg att lyssna vad allt som finns under effekterna. Genom att applicera dessa verktyg kan en kvinnlig sångare uppnå ett resultat som är nära originalsångens karaktär även fast originalsångaren är en man. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra sångare att våga ta sig an låtar som inte ligger i deras bekvämlighetszon samt ge mig själv och andra verktyg att använda sig av vid sådana situationer.
37

Sångundervisningens varierande terminologi – en möjlighet eller ett hinder? / The varied terminology of vocal education – a possibility or an obstacle?

Lundin, Viktor January 2018 (has links)
Syftet med undersökningen är att synliggöra hur sånglärare idag ser på sångens varierande terminologi i sångundervisningen. I det centrala innehållet i Lgy 11 för kurser som rör momentet sång behandlas aldrig vilka begrepp som sångläraren bör behandla i sångundervisningen. Med det sammantaget finns det även ett flertal olika sångskolor som använder sin egen metodik och terminologi som sånglärare ibland använder som undervisningsmaterial. För att undersöka hur sånglärare ställer sig till sångens terminologi har en kvalitativ semistrukturerad-intervjuundersökning genomförts genom intervjuer av sånglärare som är verksamma eller har varit inom ämnet sång på antingen högstadie-, gymnasie-, universitets- eller kulturskolenivå. Resultatet som kommit fram efter behandling av intervjuerna visar på ett resultat där sånglärarna är individuella sånglärare som i största syfte använder sig av en terminologi som eleven ska förstå för att utveckla eleven. Det visar även på ett resultat där sånglärarna är väl medvetna om en aktuell situation där det existerar en varierad terminologi inom ämnet sång. Undersökningen presenterar också en efterföljande diskussion baserat på resultatet, den tidigare forskningen och bakgrunden till undersökningen. En diskussion som både ser fördelar och nackdelar med sångens terminologi som det ser ut idag. Fördelar som lärarens möjlighet till att elevanpassa undervisningen för att se till elevens bästa möjliga utveckling. Nackdelar som avsaknad av konsensus inom yrket där ord och begrepp kan skapa förvirring mellan elev och lärare. Diskussionen avslutas med förslag på vidare forskning på området där det rekommenderas en utökad undersökning hur förslagsvis elever ser på denna existerande situation.
38

Språkutveckling genom musik

Paulsson, Sara, Westberg, Jennie January 2008 (has links)
<p>Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse.</p><p>This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.</p>
39

Kultur i förskolan : sju förskollärare beskriver sitt arbete med att tillvarata barns kulturella bakgrund

Hedlund, Sara, Berg, Johanna January 2009 (has links)
<p>Detta arbete handlar om kulturell bakgrund, sång, samverkan samt olika förhållningssätt som förekommer i arbetet med mångkulturella barngrupper i förskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sju förskollärare arbetar med barnens kulturella bakgrund i den dagliga verksamheten på förskolan och vid sångsamlingar. Syftet har även varit att undersöka vilken begreppsförståelse förskollärarna har kring några begrepp som förekommer i talet om mångkultur och hur den förståelsen påverkar deras arbete i barngruppen.</p><p>I tidigare forskning har det framkommit att Sverige har varit ett mångkulturellt land i många år, men att den svenska skolan ännu inte kommit särskilt långt i sitt arbete med integration. Det har även framkommit att förskollärarna ser på barnens kulturella bakgrund på skilda sätt och att mångfalden i barngrupperna osynliggörs. Studien är baserad på semi-strukturerade intervjuer som genomförts med sju förskollärare på deras respektive arbetsplatser. Intervjumaterialet har skrivits ut i sin helhet och analyserats i syfte att finna likheter och skillnader i de deltagandes svar.</p><p>Resultaten visar att tillvaratagandet av barnens kulturella bakgrund och intresset för dessa kulturella bakgrunder skiftar bland förskollärarna. Det finns en osäkerhet hos förskollärarna rörande hur de ska arbeta med olikheter och likheter tillsammans med barnen. Osynliggörande av barns kulturella bakgrund, kompensatoriskt arbetssätt och reciprokt arbetssätt är tre arbetssätt som framträder tydligare än andra i denna studie.</p><p>En slutsats i studien är att det finns vissa brister i förskollärarnas kunskap rörande andra människors kulturella bakgrund. Detta är förmodligen anledningen till att förskollärarna använder sig av ett reciprokt eller kompensatoriskt arbetssätt i arbetet med barnen. Det är troligtvis även detta som gör att förskollärarna osynliggör barnens kulturella bakgrund i sin verksamhet. Detta sätt att arbeta gör att arbetet med interkulturell pedagogik och integration blir svårt för förskollärarna och det leder i sin tur till att det blir svårt för dem att samverka med modersmålslärare och andra vuxna personer med annan kulturell bakgrund än den svenska. Detta leder även till att förskollärarna inte kan hjälpa barnen med att förstå likheter och skillnader mellan kulturer vilket leder till att barnen lämnas åt att söka svar på dessa frågor på egen hand.</p>
40

Språkutveckling genom musik

Paulsson, Sara, Westberg, Jennie January 2008 (has links)
Den här C-uppsatsen handlar om några erfarna pedagogers syn på förskolebarnets språkutveckling genom musik. Syftet med undersökningen är att se om sång och musik kan främja barnets språkutveckling. De huvudsakliga frågeställningarna är: Kan/Hur kan musik stödja språkutvecklingen? Hur kan detta fungera i praktiken? Har rörelsen till musiken någon betydelse? I litteraturgenomgången tas Vygotsky, Gardner, Steiner och Arnqvist upp, och deras olika syn på barnets språkutveckling. En viss historisk tillbakablick när det gäller musikens betydelse för människans utveckling eller uppfostran ges också. Undersökningen är kvalitativ. Intervjufrågorna är skrivna utifrån viss litteratur och egen förförståelse. Intervjuerna gjordes med en öppen riktad intervjuform. Fyra pedagoger intervjuades, två waldorfförskollärare, en språkpedagog och en sångpedagog. Vid bearbetningen av resultatet sorterades materialet under olika kategorier för att tydliggöra likheter och skillnader. I analysen jämförs resultat med syfte och litteratur och där framkommer dessa kopplingar mellan resultatet från intervjuerna och litteraturen. Vygotsky menade att vårt språk utvecklas ifrån det sociala och i intervjuerna framkom att genom sång och musik utvecklas barnet socialt, vilket därmed utvecklar språket. Steiner menar att talorganets rörelse starkt hänger samman med kroppens rörelse. Därför ska man utveckla rörelsen hos barnet, om det har språkliga problem. Detta kan man göra genom sång och dans vilket barnen tycker är roligt. Intervjupersonerna är överens om att musik främjar barns språkutveckling men de har olika praktiska exempel på hur de jobbar. Att det är viktigt med rörelser till musiken framkom också. Undersökningen är för liten för att vi vetenskapligt ska kunna säga att detta stämmer, men vi tycker oss ha hittat litteratur som stödjer detta. Vi har använt oss av ett hermeneutiskt förhållningssätt där vi har utgått från vår egna förförståelse. This assignment is about a few experienced teachers ́ opinions concerning the connection between music in preschool and the linguistic development of the preschool children. The purpose of the study is to find out whether singing and music can enhance the child’s linguistic development. The main questions are: Can music support linguistic development, and if so, how does it do it? How does this work in practice? Does movement to music play any role in this process? In the literature review Vygotsky, Gardner, Steiner and Arnqvist, and their different opinions on children’s linguistic development are discussed. A certain historical review is also given, concerning the signification of music for education and human development. It is a qualitative research. The interview questions are based on certain literature and our own comprehension. The interviews were open-ended and focused. Four teachers were interviewed: two Steiner/Waldorf kindergarten teachers, a logoped/speech pedagogue and a singing pedagogue. The results of the interviews were sorted in different categories in order to clarify similarities and differences. In the analysis we compare the results with the purpose of our study and the literature we used, and here connections appear between interview results and the literature. Vygotsky’s opinion was that our language grows from our social context, and it came out from the interviews that singing and music support children’s social development, which thus enhances linguistic development. Steiner means that movements in our organ of speech are strongly connected with body movements. This is why we should help children with linguistic problems to develop their movements. This can be done through singing and dancing, both of which children enjoy. Those we interviewed agreed on that music enhances children’s linguistic development but they gave us different examples from their practice. The importance of movement to music also became clear. The small range of our research doesn’t allow us to scientifically state that this is the fact, but we are of the opinion that the literature we have studied supports this. We have used a hermeneutic standpoint, approaching the subject of our study from our own understanding of the matter.

Page generated in 0.0327 seconds