Då datorer i alla dess former har kommit att bära betydande mängder relevant information för diverse forensiska utredningar så krävs en ingående kunskap gällande hur denna data lämpligast infångas. En typ av klient som nyligen har gjort sitt kommersiella intåg på marknaden är den internetbaserade tunna klienten. Det existerar i dagsläget begränsat med underlag gällande huruvida en sådan klient bär information som är relevant för en IT-forensisk utredning. Inom denna uppsats har därför en internetbaserad tunn klient av typen Chromebook varit mål för undersökning. Syftet har varit att kartlägga vilka sårbarheter som existerar, samt om möjligt huruvida dessa kan brukas som underlag vid en forensisk utredning. För detta ändamål har klientens lagrings- samt kommunikationsmönster analyserats. För genomförandet av detta brukades experimentella metodiker i form av penetrationstest samt IT-forensisk undersökning. Det har även kartlagts huruvida programvaror avsedda för operativsystemet Linux kan exekveras på klienten. Ändamålet med detta var att fastställa om klientens volatila minne kan utvinnas med hjälp av verktyg för just Linux. Rapportens resultat påvisar att det inom en klient av denna typ finns forensiskt värdefull information att inhämta. Det påvisas även att Chrome OS från en användares perspektiv kan anses som säkert. / Computers in various forms have come to carry a significant amount of relevant information for various forensic investigations. Therefore, detailed knowledge is required regarding how this data is best acquired. One type of client that has recently made its entry onto the commercial market is the Web Thin Client. As it is today, only a limited amount of relevant information can be found regarding in what capacity such a client contains data that is relevant to an IT-forensic investigation. For this reason, a Web thin client of the model Google Chromebook has been evaluated in this paper. The purpose of this examination has been to identify the vulnerabilities that currently exist, and if possible whether these can be used as a basis for a forensic investigation. To achieve this, the client's storage and communication patterns have been analyzed by implementation of experimental methodologies. The methods used for the purpose are penetration testing and an IT forensic investigation. Tests have also been performed to evaluate whether software for the Linux operating system can be executed on the client. The purpose of this was to determine whether the client's volatile memory can be extracted using tools created for Linux. The results presented in this paper demonstrate the fact that within a client of this type, valuable forensic information can be located. It is also established that Chrome OS from a user's perspective can be considered as safe.

The climate issue is becoming increasingly relevant, and with that, the EU's greentaxonomy has been designed to support investors in defining environmentally sustainableinvestments. To meet the taxonomy, the business must contribute significantly to at leastone of the six environmental objectives, not significantly harm the remainingenvironmental objectives, and meet minimum requirements for social sustainability.  Environmental certification systems are used to measure a building's environmentalsustainability, but as the taxonomy becomes more relevant, the question arises of howthese systems can be used in taxonomy work or if they become irrelevant. In addition,industry professionals experience the requirements of the taxonomy as unclear. Thepurpose of the report is therefore to analyze difficulties, develop solutions, and investigatehow environmental certification systems for existing buildings relate to the taxonomy.Miljöbyggnad iDrift, BREEAM In-Use, and LEED O + M have been investigated using aliterature review, interviews, and a case study. The main challenges with the EU-taxonomy were found to be the large margin forinterpretation left to affected organizations, due to a lack of clarifications. Another centraldifficulty was that the taxonomy's purpose as a common language fails, partly due tocountries using different systems to measure the sustainability of a building, making itdifficult to compare sustainability on a global scale. Proposed solutions included acommon certification system, demonstrating green potential, and authorities needing totake greater responsibility in providing assistance. An important conclusion of the thesisis that buildings that are certified with the analyzed systems of this report are notautomatically taxonomy-aligned, even though these systems play a continued significantrole in the sustainability work.

Introduktion: Omvärldsbevakning/analys är ett förekommande krav för organisationer som ett led i att tidigt identifiera omvärldens påverkan på den egna organisationen samt som underlagför att kunna fatta gynnsamma beslut. Det finns ingen allmängiltig definition eller vedertagen metod när det gäller omvärldsbevakning/analys i offentlig verksamhet. Omvärldsbevakning/analys utgör en komponent i det svenska krisberedskapssystemet och ett värde finns i att förstå arbetsprocessen och de faktorer som påverkar tillvägagångssättet. En viktig utgångspunkt för samhällets säkerhet och krisberedskap är risk – och sårbarhetsanalyser (RSA). En RSA är tänkt att utgöra grunden i arbetet med att identifiera hot och risker, minska sårbarheter och öka förmågan att förebygga, motstå och hantera kriser och extraordinära händelser. Samhällets snabba förändring, gör att potentiella risker och hot kan vara svåra att förutse. Att samhället dessutom i ökande omfattning bestå av komplexa beroendeförhållanden ökar utmaningen ytterligare. En del i arbete med RSA innebär att studera hur omvärlden påverkar eller möjligen kan påverka den egna verksamheten samt identifiera hot, vilket innebär att verksamheten behöver utöva någon form av kontinuerlig omvärldsbevakning. Genom att titta på processer med nära koppling till omvärldsbevakning/analys kan begreppen sättas i förhållande till samhällsviktig verksamhet och utveckla arbetet i dessa verksamheter.  Syfte: Utgångspunkten för studien är att beskriva regioners arbete med RSA utifrån delkomponenterna i verksamhetsteorin samt utifrån verksamhetsteorins olika perspektiv. Att använda verksamhetsteorin som en teoretisk ram innebär ett försök att spegla de faktorer som påverkar arbetet utifrån ett holistiskt perspektiv genom att belysa faktorer utifrån det teoretiska ramverkets olika delar. Studiens syfte är att därigenom få en förståelse för de faktorer som utgör hinder och skapar goda förutsättningar för arbetet med RSA och hur dessa faktorer samspelar med varandra. Dessutom syftar studien till att få en ökad förståelse för hur omvärldsbevakning och/eller omvärldsanalys nyttjas i arbetet med RSA.   Metod: Metoden baseras på semi-strukturerade intervjuer och genomförs med en deduktiv ansats. Resultat: Studiens resultat presenteras i förutbestämda teman utifrån verksamhetsteorins aktivitetssystem; Aktör, Verktyg, Regler, Gemenskap, Arbets- och ansvarsfördelning, Mål och Utfall.   Slutsatser: Hur arbete med RSA organiseras skiljer sig mellan regioner. En enighet som ses är att RSA främst syftar till att uppfylla egennyttan för regionen, i andra hand för att uppfylla lagkravet. De delkomponenter utifrån verksamhetsteorin som ses ha en betydande roll för arbetet med RSA är arbets- och ansvarsfördelning samt gemenskap. Dessa delkomponenter verkar framför allt utgöra de delkomponenter i verksamhetsteorins aktivitetssystem som påverkar förutsättningarna för samverkan, som anses utgöra den viktigaste faktorn för ett framgångsrikt arbete med RSA. Omvärldsbevakning/analys görs regelbundet som en del i medarbetares arbetsuppgifter. I det specifika arbetet med RSA verkar det utföras omvärldsbevakning/analys inom samtliga delar av processen genom samverkan. / Introduction: Horizon scanning is a common requirement for organizations as a part of the work to better anticipate future opportunities or threats and to identify issues in the present that are of major importance for the organisation. There is no clear definition or established method for horizon scanning in the public sector. Horizon scanning is a component of the Swedish crisis preparedness system and there is value in understanding the work and the factors influencing the approach. An important part of the crisis preparedness system involves risk- and vulnerability analysis (RVA). RVA is intended to form the basis for identifying threats and risks, reducing vulnerabilities and enhancing the capacity to prevent, withstand, and manage crises and extraordinary events. The rapid changes in society makes it difficult to predict potential risks and threats. In addition, the increasing complexity of interdependencies in society further aggravate the challenge. As a part of an RVA, studying how the external environment influences or may influence the organization's activities and identifying threats requires the organization to engage in some form of continuous horizon scanning. By examining processes closely related to horizon scanning, the concept can be related to vital societal functions and critical infrastructure and thereby develop work within these areas.  Purpose: The study aims to describe how county council conduct RVA based on the activity theory and the different perspectives within the theory. Using activity theory as a theoretical framework attempts to reflect key areas influencing the work from a holistic perspective. The purpose of the study is thus to gain an understanding of the areas influencing the work of RVA and how these interact with each other. Additionally, the study aims to enhance understanding of how horizon scanning is utilized in the work of RVA. Method: The method is based on semi-structured interviews conducted with a deductive approach.  Results: The result of the study's are presented in predetermined themes based on the activity system: Actor, Tools, Rules, Community, Division of Labor, Goals and Outcomes.  Conclusions: How county council conduct RVA differs. A common agreement is that RVA primarily serves the county council´s own interests, and compliance with legal requirements is secondary. The areas of activity theory that appear to have a significant role in the work of RVA are Division of labor and Community. These areas primarily seems to affect the conditions for collaboration, which is considered to be the most crucial factor to succeed in the work. Horizon scanning is performed regularly as part of employees' everyday tasks. In the work of RVA horizon scannning is performed within the different parts of the process, primarily throu collaboration.

Risk and vulnerability analysis (RVA) is a widely used method to assess an organization's threat situation. Certain actors are obliged by law to perform the analysis to contribute to a national threat assessment. Among these are actors in the healthcare system. This study aims to understand how a systematized workflow for RVA can increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. In this context, a systematized workflow is defined as a systematic and uniform method within a designated digital tool to facilitate the analysis.  To understand how a systematized workflow could increase crisis preparedness and resilience, four semi-structured interviews were held with knowledgeable people within the area from different levels of the national risk and vulnerability chain. Further recurring meetings with people directly involved in such improvemenet work from AFRY were held, along with a review of existing literature. The result shows several challenges regarding RVA-related work; it is time-consuming, complex, resource-intensive, and lacks proper guidance in how it should be done. It shows a need for a better process, both in how they are performed and how the results are analyzed. It is concluded that a systematized workflow for risk and vulnerability analysis could increase crisis preparedness and resilience within Swedish healthcare. Having a designated tool with a set process, clear instructions, definitions, and guidelines would make RVAs easier to conduct and generate better outcomes regarding several aspects. Identifying essential dependencies would be facilitated for actors within the healthcare sector, which forms the basis to sustain those dependencies if a crisis occurs. Further, uniformly structured results would facilitate the analysis of results to make a nationwide risk assessment. In turn, this would probably increase crisis preparedness and resilience within the healthcare sector and several others. / Risk och sårbarhetsanalyser (RSA) är en utbredd metod för att värdera en organisations hotbild. Vissa aktörer är skyldiga enligt lag att genomföra analysen för att bidra till en nationell sammanställning av landets risker, varav skjukhussystemet är en av dessa. Denna studie ämnar att förstå hur ett systematiskt arbetsflöde för RSA kan bidra till ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom denna rapport definieras ett systematiskt arbetssätt som en systematiserad och enhetlig metod i ett dedikerat digitalt verktyg för att underlätta analysen. För att förstå hur ett systematiserat arbetssätt kan öka krisberedskap och resiliens har fyra semistrukturerade intervjuer hållits med sakkunniga personer inom området. Dessa har varit från olika nivåer inom den nationella risk- och sårbarbetsanalyskedjan. Vidare har återkommande möten genomförts med människor som varit direkt involverade i denna typ av förbättringsarbeten från AFRY, tillika en granskning av befintlig litteratur. Resultaten från studien visar på flera svårigheter rörande RSA-arbete - det är tidskrävande, komplext, resursintensivt, och saknar tydlig vägledning i hur arbetet ska utföras. Dessutom visar resultaten ett behov av bättre arbetsprocesser, både rörande hur analyserna ska genomföras samt hur resultaten ska analyseras. De slutsatser som har kunnat dras är att ett systematiserat arbetssätt för risk- och sårbarhetsanalyser skulle kunna bidra till en ökad krisberedskap och resiliens inom svensk sjukvård. Genom att ha ett dedikerat verktyg med en satt process, tydliga instruktioner, definitioner och riktlinjer hade genomförandet av en RSA underlättats samt gett bättre resultat inom ytterligare områden. Att identifiera kritiska beroenden hade förenklats för aktörer inom sjukvården, vilket formar grunden till att upprätthålla dem vid en kris. Vidare hade enhetligt strukturerade resultat underlättat analysen av resultaten för att göra ett nationell riskbedömning. Detta i sin tur hade trolien lett till ökad krisberedskap och resiliens inte endast inom sjukvården, utan även inom andra sektorer.

Atlantic salmon (Salmo salar) are found in a range of locations along Sweden's coastline, but Sweden's largest lake, Vänern, also harbors a population of salmon; the rare freshwater migratory form. The majority of the salmon in Lake Vänern migrate upstream in River Klarälven in order to spawn, where they are assisted by humans through the "trap and transport" method to get past Klarälven's eight hydropower dams, which otherwise constitute definite obstacles to upstream migration. When the salmon later migrate downstream to Lake Vänern they receive no assistance and experience a high mortality rate as they are partially forced to swim through the turbines. The wild salmon population today includes over 1000 spawners annually, an increase from <200 in the 196os, but far below historic records of over 10,000 spawners.  This report therefore aimed to investigate the population growth rate and extinction risk for the salmon in Klarälven, both in the current situation and with passages installed past the hydropower plants, and in doing so answer the questions 1) How large is the population growth rate and risk of extinction for today’s population of salmon in Klarälven over the course of 100 years? and 2) How would passage solutions past the hydropower plants in Klarälven affect the population growth rate and risk of extinction for today’s population of salmon in Klarälven over the course of 100 years? These questions were answered by running a population viability analysis in the program Extinction Vortex, which allows the programming of model populations and the manipulation of parameters to test different scenarios. The scenarios that were tested were 1) Scenario 1: Today's method with trap and transport and total lack of passages, 2) Scenario 2: Trap and transport continues, and downstream passages are installed past all eight power plants, and 3) Scenario 3: Upstream and downstream passages are installed past all eight power plants and trap and transport ceases. The results of the vulnerability analysis did not show any risk of extinction for the next 100 years, but a long-term negative trend for the salmon in Klarälven using today's method was seen. However, the development became significantly more positive for the salmon in Klarälven when the installation of downstream passages was simulated, but after that not significantly more positive when the installation of upstream passages was simulated as well. This result provided answers to the research questions and based on them it could be concluded that even though the salmon in Klarälven are not under any acute threat at the moment, and that there may be other fish populations in other regulated streams and rivers that would benefit more from environmental adaptation, measures need to be taken also in Klarälven, to ensure the long-term conservation of the unique freshwater migrating salmon that inhabit the area. / Laxen (Salmo salar) förekommer på flera håll längst Sveriges havskuster, men även Sveriges största insjö Vänern hyser en population av lax; den sällsynta sötvattensvandrande formen. Majoriteten av Vänerlaxarna migrerar upp för att leka i Klarälven, där de assisteras av människan genom metoden ”trap and transport” som tar dem förbi Klarälvens åtta vattenkraftverk vilka annars utgör definitiva vandringshinder. När laxen sedan ska ta sig tillbaka ner till Vänern får de ingen assistans, i stället tvingas de delvis simma genom turbinerna med stor dödlighet som följd. Laxpopulationen idag består av över 1000 lekande fiskar varje år, en ökning från <200 individer på 1960-talet, men långt under historiska siffror på över 10 000 lekande laxar. Detta arbete syftade därför till att undersöka populationsutvecklingen och utdöenderisken för Klarälvslaxen, såväl i nuläget som vid en installation av passager förbi kraftverken, och genom detta besvara frågeställningarna 1) Hur stor är populationsutvecklingen och utdöenderisken för dagens population av Klarälvslax över kommande 100 år? och 2) Hur skulle passagelösningar förbi vattenkraftverken i Klarälven påverka populationsutvecklingen och utdöenderisken för dagens population av Klarälvslax över kommande 100 år? Dessa frågeställningar besvarades med hjälp av en sårbarhetsanalys i programmet Extinction Vortex, som tillåter uppbyggandet av modellpopulationer och manipulation av parametrar för att testa olika scenarier. Scenarierna som testades var 1) Scenario 1: Dagens metod med trap and transport och total avsaknad av passager, 2) Scenario 2: Trap and transport fortsätter samt nedströmspassager installeras förbi alla åtta kraftverk, och 3) Scenario 3: Upp- och nedströmspassager installeras förbi alla åtta kraftverk och trap and transport upphör. Resultatet av sårbarhetsanalysen visade inte på någon utdöenderisk kommande 100 år, men en negativ trend för Klarälvslaxens långsiktiga populationsutveckling med dagens metod. Utvecklingen blev dock signifikant mer positiv för Klarälvslaxen vid den simulerade installationen av nedströmspassager, och ännu något stabilare när även uppströmspassager installerades. Detta resultat gav svar på frågeställningarna, och utifrån detta kunde slutsatsen dras att trots att Klarälvslaxen inte befinner sig under något akut hot för närvarande, och att det kan finnas andra fiskpopulationer i andra vattendrag som är i mer akut behov av miljöanpassning, så behöver åtgärder komma på plats även i Klarälven, för att säkerställa det långsiktiga bevarandet av den unika sötvattensvandrande Klarälvslaxen.

The eurasian lynx (Lynx lynx) has a wide distribution and occurs in the palearctic region. In Europe, the lynx has been persecuted and exterminated from several of its natural distribution areas and has also been subject to persecution in Sweden, where a high hunting pressure led to a reduced population that almost went extinct. Today, the Swedish lynx population has recovered but is kept down by licensed hunting, which is strictly controlled due to the lynx's protection status. However, Sweden's government has backed a proposal for reduced protection that could potentially lead to higher hunting quotas and thus threaten the lynx's future, because of predators’ vulnerability to high hunting pressures and smaller populations’ vulnerability to stochastic events such as catastrophes. The purpose of this study was to investigate the development of the Swedish lynx population and how high the risk of extinction is now, with increased hunting quotas and if catastrophes would occur both with current hunting quotas and increased hunting quotas. Based on the purpose, the questions that were answered were the following: 1) What does the population development and extinction risk look like for the Swedish lynx population in the next 100 years with current hunting quotas? 2) How do higher hunting quotas affect the Swedish lynx population development and extinction risk in the next 100 years? 3) How would catastrophes with current hunting quotas and increased hunting quotas affect the Swedish lynx population development and extinction risk in the next 100 years? The questions were answered through a population viability analysis performed in Vortex 10 where four scenarios were created. In scenario 1, the null scenario, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to current hunting quotas. In scenario 2, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to current hunting quotas and catastrophes. In scenario 3, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to increased hunting quotas. In scenario 4, the Swedish lynx population development and extinction risk over 100 years were investigated in relation to increased hunting quotas and catastrophes. The scenarios with the largest and smallest average population size after 100 years were scenario 1 and scenario 4, respectively. The growth rate was highest and lowest for scenario 1 and scenario 4, respectively. Scenarios 2, 3 and 4 had a negative growth rate. The extinction risk for scenarios 1 and 2 was 0% and scenarios 3 and 4 had an extinction risk of 1%. To conclude, the results indicate that the current hunting quotas do not threaten the Swedish lynx population, but that catastrophes have a negative impact on population growth at current hunting quotas, and that the increased hunting quotas have a negative impact as they result in a reduced population and a negative growth rate both with and without catastrophes. / Det eurasiska lodjuret (Lynx lynx) har en vid utbredning och förekommer i den palearktiska regionen. Lodjuret har i Europa förföljts och utrotats från flera av dess naturliga utbredningsområden och även i Sverige har lodjuret varit utsatt för förföljelse där ett högt jakttryck ledde till en minskad population som nästan utrotades. Idag har den svenska lodjursstammen återhämtat sig men hålls nere genom licensjakt, som är strikt kontrollerad på grund av lodjurets skyddsstatus. Däremot har Sveriges regering ställt sig bakom ett förslag till minskat skydd som potentiellt kan leda till högre jaktkvoter och därmed hota lodjurets framtid eftersom rovdjur är sårbara för höga jakttryck, samt att mindre populationer är mer sårbara för slumpmässiga händelser såsom katastrofer. Syftet med arbetet var att undersöka den svenska lodjursstammens utveckling och utdöenderisk i nuläget, vid förhöjda jaktkvoter, samt om katastrofer skulle inträffa vid nuvarande jaktkvoter respektive förhöjda jaktkvoter. Utifrån syftet besvarades följande frågeställningar: 1) Hur ser populationsutvecklingen och utdöenderisken ut för den svenska lodjursstammen under kommande 100 år med nuvarande jaktkvoter? 2) Hur påverkar högre jaktkvoter den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk under kommande 100 år? 3) Hur skulle katastrofer vid nuvarande jaktkvoter respektive förhöjda jaktkvoter påverka den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk under kommande 100 år? Frågeställningarna besvarades genom en sårbarhetsanalys som utfördes i Vortex 10 där fyra scenarier skapades. I scenario 1, grundscenariot, undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till nuvarande jaktkvoter. I scenario 2 undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till nuvarande jaktkvoter och katastrofer. I scenario 3 undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till förhöjda jaktkvoter. I scenario 4 undersöktes den svenska lodjursstammens populationsutveckling och utdöenderisk över 100 år i förhållande till förhöjda jaktkvoter och katastrofer. Största respektive minsta genomsnittlig populationsstorlek efter 100 år fick scenario 1 respektive scenario 4. Tillväxthastigheten var högst respektive lägst för scenario 1 respektive scenario 4. Scenario 2, 3 och 4 hade alla en negativ tillväxthastighet. Utdöenderisken för scenario 1 och 2 blev 0% och scenario 3 och 4 hade en utdöenderisk på 1%. Resultaten tyder på att de nuvarande jaktkvoterna inte hotar den svenska lodjursstammen men att katastrofer ger en negativ påverkan på populationstillväxten vid nuvarande jaktkvoter, samt att de förhöjda jaktkvoterna har en negativ påverkan då de ger en minskad population och en negativ tillväxthastighet både med och utan katastrofer.

Bakgrund: Människor drabbade av naturrelaterade katastrofer fortsätter att stiga i antal tillsammans med de kostnader som följer i katastrofernas spår. Skadorna fördelas ojämnt mellan länder och samhällsgrupper och utgör både ett humanitärt problem och en fråga om ojämlikhet. Att reducera risker är därmed en förutsättning för att uppnå hållbar utveckling. Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015-2030 talar om vikten av att riskhantering baseras på en förståelse av risker. Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) är ett verktyg för att skapa förståelse av risker och åtgärder att vidta för att reducera dessa. Stöd till att utveckla processer för analys av risker och sårbarheter har identifierats som komparativa fördelar för svenskt bistånd inom de internationella kapacitetsutvecklingsinsatser som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) bedriver. Trots förekomsten av erfarenheter, lagstöd och vägledningar saknas i större omfattning studier av hur arbetet genomförs och utnyttjas. Forskning om olycksinsatsplanering pekar ut själva processen som viktigare än de planer som produceras. Detta sammantaget visar på ett behov att identifiera viktiga erfarenheter från den svenska RSA-processen, erfarenheter som kan informera MSBs kapacitetsutvecklingsinsatser inom RSA. Syfte: Syftet med studien är att identifiera vad deltagare uppfattar som goda erfarenheter av det RSA-arbete som bedrivs av svenska kommuner med fokus på själva processen Metod: Studien som är av kvalitativ karaktär genomförs med en abduktiv ansats där deltagare intervjuas, inspelningar transkriberas och innehållet analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Som teoretiska utgångspunkter att jämföra studiens empiri används Risk Governance, Social Learning och en tillämpning av Design Science. Resultatet: Studiens resultat presenteras i form av tema, kategorier och underkategorier. På latent nivå härleds temat; lära tillsammans till nytta för ett säkrare samhälle, vilket fångar fundamentala tankegångar om att analysarbetet handlar om att lära sig mer, att det behöver göras tillsammans och att resultatet behöver komma till nytta, allt i en strävan mot ett säkrare samhälle. Det manifesta innehållet presenteras i kategorierna; funktionellt lagarbete, lärande och förändring samt främjande strategier och arrangemang. Kategorierna består i sin tur upp av tio underkategorier. Slutsatser: Bland viktiga slutsatser från arbetet med RSA är betydelsen av att forma team av deltagare med varierade roller, kompetens och perspektiv. Vidare att skapa forum och miljöer som främjar tillit och ömsesidigt utbyte. Här är samordnarens roll av avgörande betydelse. Ytterligare en slutsats är att ta vara på drivkrafter om nytta och användbarhet för ett flexibelt genomförande. Behovet av förankring, ägarskap och att bygga på vad som redan finns är andra betydelsefulla slutsatser. Vid stöd till nationell utveckling av RSA behöver lagstiftnings stimulerande men också hämmande effekter beaktas. Hur myndigheters stöd utformas behöver baseras på hur behoven ser ut hos de som ska genomföra RSA.

Från om med 1 januari 2024 ska alla kommuner ha en vattentjänstplan. En vattentjänstplan ska innehålla varje kommuns långsiktiga plan för att tillgodose allmänna vattentjänster i framtiden samt åtgärder som behöver vidtas vid skyfall för att skydda VA-anläggningar. Lagändringen infördes 1 januari 2023 vilket har gett kommuner en snäv tidsplan att ta fram denna plan. Arbetet har undersökt vad vattentjänstplanen i Västerås kommun behöver innehålla för att uppfylla kravet om åtgärder vid skyfall, identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som potentiellt är sårbara för skyfall och ge förslag på skyfallsåtgärder. För att uppfylla syftet har en risk- och sårbarhetsanalys utförts för att identifiera punkter i spill- och dagvattennätet som är sårbara för skyfall. Analysen inkluderade en workshop med nyckelpersoner på Mälarenergi Vatten AB och en riskmatris som användes som bedömningsunderlag. Från riskmatrisen identifierades punkter som var potentiellt sårbara för skyfall och en lågpunktskartering utfördes i SCALGO Live på utvalda punkter. De regnhändelser som utfördes i karteringen var 10-, 20- och 100-årsregn. Lågpunktskarteringen jämfördes även med en skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät, vilket är en kartering av hög detaljeringsgrad, för att undersöka ifall lågpunktskartering kan vara lämpligt underlag till en vattentjänstplan. Resultatet av risk- och sårbarhetsanalysen var att sju punkter, som gavs som förslag under workshopen, hade höga riskvärden och var potentiellt sårbara för skyfall. Tre av sju punkter valdes till vidare analys: Branthovda, Skiljebo och Önsta-Gryta, alla belägna i Västerås tätort. Samtliga av dessa tre punkter var i dagvattennätet. Lågpunktskarteringen i SCALGO Live som utfördes över dessa tre punkter visade stora översvämningar vid ett 100-årsregn. Skyfallsåtgärder som föreslogs för platserna var magasinerings ytor och skyfallsled. Vid jämförelse av lågpunktskartering och skyfallskartering med markavrinning och ledningsnät visade skyfallskarteringen en mindre översvämning för Branthovda och Skiljebo. I Önsta-Gryta var skillnaden mellan karteringarna minimal. Detta var då skyfallskarteringens resultat visar på att dagvattenledningarna i området var överbelastade redan vid ett 10-årsregn, vilket liknade villkoret i lågpunktskarteringen att dagvattenledningarna antas vara fulla. Med detta kan endast en lågpunktskartering visa ett områdes potential till att var sårbara för skyfall, men säger inget om hur spill- eller dagvattennätet påverkas. Dock kan en lågpunktskartering hjälpa till att identifiera områden i tätorter som skulle kunna vara sårbara för översvämningar. / As of January 1st, 2024, all municipalities must have a water service plan. A water service plan must contain each municipality's long-term plan to provide public water services in the future and solutions that need to be taken in the event of a cloudburst to protect water and sewage facilities. The change in law was introduced on January 1st, 2023, which has given municipalities a tight timetable to develop this plan. The study has investigated what the water service plan in Västerås municipality needs to contain in order to fulfill the requirement for solutions in the event of cloudbursts, identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts, and provide suggestions for torrential rain measures. In order to fulfill the purpose, a risk and vulnerability analysis has been carried out to identify points in the waste and stormwater network that are potentially vulnerable to cloudbursts. The analysis included a workshop, with key individuals at Mälarenergi Vatten AB, and a risk matrix that was used as an assessment basis. From the risk matrix, points that were potentially vulnerable to cloudbursts were identified and a low-point mapping was performed in SCALGO Live at the selected points. The rain events performed in the mapping were 10-, 20- and 100-year rainfalls. The low-point mapping was compared with a cloudburst mapping with land runoff and conduit network, which is a mapping with a high degree of detail, to investigate whether low-point mapping can be a suitable basis for a water service plan. The result of the risk and vulnerability analysis was that seven points, which were given as suggestions during the workshop, had high-risk values and were potentially vulnerable to cloudbursts. Three out of the seven points were selected for further analysis: Branthovda, Skiljebo, and Önsta-Gryta, all of them located in Västerås city. All of these sensitive points were in the stormwater network. The low-point mapping in SCALGO Live performed over these three points showed major flooding during a 100-year rainfall event. The proposed cloudburst solutions for the sites were storage areas and cloudburst roads. When comparing low-point mapping and cloudburst mapping with ground runoff and conduit networks, the cloudburst mapping showed a minor flood for Branthovda and Skiljebo. In Önsta-Gryta, the difference between the mappings was minimal. This was due to the results of the cloudburst mapping showing that the stormwater pipes in the area were overloaded even with a 10-year rain, which was similar to the condition in the low-point mapping that the stormwater pipes are assumed to be filled. With this, only a low point mapping can show an area's potential for being vulnerable to cloudbursts but does not say anything about how the waste or stormwater network is affected. However, low point mapping can help identify areas in built-up areas that could be vulnerable to flooding.