Perioperativ överrapportering associeras allt mer till säker vård, kvalitet och effektivitet. Bristande överrapportering medför en ökad risk för fördröjd- och felaktiga åtgärder, komplikationer och förlängd vårdtid för patienten. Fundamentals of Care används som teoretiskt stöd för att förstå och förklara vårdkontexten och dess påverkan på överrapporteringen samt belysa den enskilde anestesisjuksköterskans ansvar.  Syfte Syftet är att belysa anestesisjuksköterskans uppfattning om faktorer som påverkar överrapporteringen under den perioperativa vården.   Metodbeskrivning Studien är en litteraturstudie med systematisk ansats. Metoden valdes då den ansågs lämplig för att på ett systematiskt sätt skapa en överblick över publicerad forskning inom området. PEO-modellen användes som stöd vid skapandet av studiens sökstrategier och guidade vilka nyckelord från syftet som var centrala i sökprocessen. Inkluderade artiklar analyserades med hjälp av manifest kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004).    Resultat De faktorer som påverkar överrapportering enligt anestesisjuksköterskors uppfattning utformade tre kategorier med tillhörande subkategorier. Faktorer relaterade till arbetsmiljö, faktorer relaterade till arbetskultur och faktorer relaterade till överrapporteringens innehåll. De faktorer som påverkar överrapporteringsprocessen härleds främst till organisationen och dennes ansvar att skapa en miljö och kultur som främjar utförlig överrapportering och somliga faktorer härleds till den enskilde anestesisjuksköterskan och dennes ansvar.   Slutsats Överrapporteringen är en komplex process där fler faktorer påverkar överrapporteringens kvalitet. Kunskap gällande vilka faktorer som påverkar överrapportering skapar medvetenhet, belyser förbättringsområden inom perioperativ överrapportering vilket bidrar till säker vård. / Background  Handover in perioperative care is increasingly associated with safe care, quality and efficiency.  Lack of handover entails an increased risk of delayed and incorrect measures, complications and extended care time for the patient. Fundamentals of care is used as theoretical support to understand and explain the care context and its impact on the handover as well as highlight the responsibility of the individual nurse anesthetist.    Aim   The purpose is to investigate the anesthesia nurse's perception of factors that influence handovers during perioperative care.     Methods  The study is a systematic review. The method was chosen as it was considered suitable for overview of published research in the field. The PEO model was used to design the study's search strategies and guided keywords was also central to the search process. 18 articles were analyzed using manifest qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (2004).     Results  The factors that influence the handover process according to the perception of anesthesia nurses formed three categories with associated subcategories. Factors related to work environment, factors related to work culture and factors related to the content of the handover. Factors that affect the handover process are mainly derived from the organization and its ability to create an environment that promotes detailed handover. Further some factors are derived from the individual nurse anesthetists and their responsibilities.    Conclusion  Handover is a complex process where several factors might affect the quality of the process. Knowledge regarding which factors that influence the handover process creates awareness, highlights areas for improvement within peri-operative handover and thereby contributes to safe care.

Bakgrund: År 2022 var flyktingsantalet i världen större än någonsin. Enligt svensk lag har flyktingar samt migranter rätt till hälso- och sjukvård precis som patienter med svenskt medborgarskap. Hälso- och sjukvården ska bedrivas på lika villkor och sjuksköterskan har som ansvar att arbeta efter kärnkompetenserna för att ge en god omvårdnad oberoende förekomsten språkligabarriärer.  Syfte: Syftet var beskriva språkbarriärers inverkan på omvårdnad utifrån sjuksköterskan och den immigrerande patientens perspektiv. Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Brukade databaser; Cinahl, PubMed och psycINFO. Sökningen gav 14 resultatartiklar publicerade mellan 2012-2022 som kvalitets-granskades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet utgörs av tre huvudteman och tio subteman. Patienter med språkligabarriärer upplevde otrygghet i mötet med vården. Språkbarriärerna påverkade kvalitén på omvårdnaden och patientsäkerheten äventyrades. Kulturell kompetens förbättrade kommunikationen, patientsäkerhet och den personcentrerade omvårdnaden.  Slutsats: Språkbarriärer påverkade kvalitén och säkerheten i vården. Bristerna resulterade i vårdskador, ökat lidande, uteblivna eller felaktiga behandlingar, på grund av utebliven information i vårmötet. Den immigrerande patienten löper där med alltid en ökad utsatthet för risker inom vården. Trotts att tolken är den bästa kommunikationsbryggan mellan sjukvården och den immigrerande patienten brukas den med fördel för vården snarare än patienten. / Backgrund: Year 2022, the number of refugees in the world was greater than ever. According to Swedish law, refugees and migrants have right to healthcare as patients with Swedish citizenship, and aims to be provided equally for the entire population. Nurses have the responsibility to provide good care regardless of encountered language barriers. Aim: The purpose was to describe the impact of language barriers on nursing care from the perspective of the nurse and the immigrant patient. Method: The method used was a qualitative literature review with an inductive approach. Article searches were performed in Cinahl, Pubmed and PsycINFO. 14 quality-reviewed articles between 2012-2022 were used and analyzed with Friberg´s 5-step model.  Results: In the results three main themes emerged with ten subthemes. Patients with language barriers experienced anxiety and insecurity when meeting with healthcare providers.  Language barriers jeopardized the quality of  care and patient safety. Cultural competence was important when establishing communication, safer care and person-centered care. Conclusion: Language barriers affected the quality and patient safety.  Medical injuries, increased suffering or incorrect treatments were the consequences. The immigrant patient is constantly at risk. Interpreters were essential in communication with the immigrant patient. Interpreters were mainly used in service for the healthcare system rather than the patient.

Bakgrund: 49 miljoner människor runt om i världen drabbas årligen av sepsis samt orsakar 11 miljoner dödsfall. Det är ett allvarligt och livshotande tillstånd där varje timme räknas för att minska dödligheten och därmed krävs en tidig identifiering för en snabb och adekvat behandling samt en säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis hos patienter inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt som inkluderade åtta vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2003 och 2022. Data inhämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE samt genom sekundär sökning. Innehållsanalys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Sjuksköterskors kliniska erfarenheter av att identifiera sepsis (erfarenhet påverkar tidig identifiering, symtom och varningstecken, klinisk erfarenhet av diffusa symtom). Faktorer som påverkar sjuksköterskornas identifiering av sepsis (kunskap och arbetsstöd, samverkan i team och kommunikation, arbetsbelastningens betydelse).   Slutsats: Sepsis är ett komplext tillstånd som kan vara svårt att identifiera när diffusa symtom och tecken uppvisas. Sjuksköterskornas förmågor att identifiera sepsis påverkas av olika faktorer såsom kunskap, klinisk erfarenhet och arbetsmiljö. / Background: 49 million people around the world suffer from sepsis annually and cause 11 million deaths. It is a serious and life-threatening condition where every hour counts to reduce mortality and thus early identification is required for prompt and adequate treatment for a safe care. Aim: The purpose was to describe nurses' experiences of identifying sepsis in patients within the health care. Method: A literature review that included eight scientific articles published between 2003 and 2022. Data were obtained from the databases CINAHL, MEDLINE and by secondary search. Content analysis was performed according to Friberg's five steps. Results: Two main categories and six subcategories were identified. Nurses' clinical experience in identifying sepsis (experience affects early identification, symptoms and warning signs, clinical experience of diffuse symptoms). Factors influencing the nurses' identification of sepsis (knowledge and work support, teamwork and communication, workload importance). Conclusion: Sepsis is a complex condition that can be difficult to identify when diffuse symptoms and signs are present. The nurses' abilities to identify sepsis are affected by various factors such as knowledge, clinical experience and work environment.

Bakgrund: Inom den kommunala äldreomsorgen har sjuksköterskan ett omvårdnadsansvar i vilket det ingår att se till att äldre som bor på särskilda boenden eller har någon form av hemsjukvårdsinsatser erhåller en säker vård. Omvårdnadspersonalen har närmst kontakt med de äldre inom den kommunala omsorgen. För att verksamheten ska fungera delegerar sjuksköterskor medicinska arbetsuppgifter till omvårdnadspersonalen. Dock får delegering endast ske då det är förenligt med en god och säker vård, något som enligt forskning visat sig vara en utmaning för sjuksköterskorna. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av delegering av medicinska arbetsuppgifter inom kommunal äldreomsorg. Metod: Studien utfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistruktuerade intervjufrågor där sju sjuksköterskor som arbetade inom kommunal äldreomsorg medverkade (varav en var sjuksköterska och sex var distriktssköterskor). Det material som framkom genom intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i Graneheim och Lundmans metodbeskrivning. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Villkor från verksamheten för delegering, teamets betydelse för delegering som gemensam uppgift, stå som ansvarig för delegering samt förbättringsförslag utifrån erfarenheter i samband med delegering. Kategorin Villkor från verksamheten för delegering handlar om arbetsmiljö, rutiner och utbildning i samband med delegering. Kategorin Teamets betydelse för delegering som gemensam uppgift handlar om kompetensen och kommunikationen i teamet. Kategorin Stå som ansvarig för delegering handlar om att ansvara för att skapa en säker delegeringsprocess och kategorin Förbättringsförslag utifrån erfarenheter i samband med delegering handlar om förslag på förbättringsarbete. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskorna kunde känna press från organisationen och på grund av tidspress samt att de kände en kluvenhet mellan att hitta den bästa lösningen för patienten men samtidigt skapa en säker vård i samband med delegering. Resultatet har lett till ökad förståelse och ökade kunskaper kring delegeringsförfarandet. / Background: In municipal elderly care, the nurse has a nursing responsibility which includes ensuring that the elderly who live in special housing or have some form of home care interventions receive safe care. The nursing staff has the closest contact with the elderly in municipal care. In order for the operation to work, nurses delegate medical tasks to the nursing staff, however, delegation may only take place when it is compatible with good and safe care, something which according to research has proven to be a challenge for the nurses. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of delegating medical tasks within municipal elderly care. Method: The study was conducted as a qualitative interview study with semi-structured interview questions in which seven nurses working in municipal elderly care participated (of which one was a nurse and six were district nurses). The material that emerged from the interviews was analyzed through qualitative content analysis based on Graneheim and Lundman's method description. Result: The analysis resulted in four categories: Conditions from the activities for delegation, the team's importance for delegation as a joint task, being responsible for delegation and improvement proposals based on experience in connection with delegation. The category Terms from the activities for delegation deals with the work environment, routines and training in connection with delegation. The category The team's importance for delegation as a common task is about the competence and communication in the team. The category Stand as responsible for delegation is about being responsible for creating a secure delegation process and category Improvement proposals based on experience in connection with delegation is about proposals for improvement work. Conclusion: The results showed that the nurses could feel pressure from the organization and due to time pressure and that they felt a gap between finding the best solution for the patient but at the same time creating a safe care in connection with delegation. The result has led to increased understanding and increased knowledge of the delegation procedure.

Bristen på sjuksköterskor är utbrett över hela världen och är i Sverige påtagligt både på regional och kommunal nivå. Att arbeta under rådande personalbrist gör att sjuksköterskan behöver ta ett större ansvar för att kompensera den personal som inte finns på plats. Syftet med studien var att identifiera och beskriva konsekvenser för sjuksköterskan vid personalbrist. Studien var en induktiv litteraturöversikt där relevanta artiklar har sökts fram för att sedan analyseras och presenteras i resultatet. Resultatet visade tydligt att det finns flertalet konsekvenser för de arbetande sjuksköterskorna både fysiskt och psykiskt. Dels ökar sjukskrivingarna till följd av bland annat stresspåslag, dels ökar den fysiska belastningen vilket gör att sjuksköterskorna får problem med leder, muskler och skelett. Dessutom kan de inte utöva en säker vård och skapa de vårdrelationer som krävs för att uppfylla de förväntningar och krav som finns på en sjuksköterska. För att bryta den nedåtgående spiralen behöver kärnproblemet lösas nämligen personalbristen. Detta för att få sjuksköterskor att stanna kvar i yrket och för att man ska kunna bedriva en säker och personcentrerad vård som främjar hälsa och lindrar lindande. / The shortage of nurses is widespread all over the world and in Sweden is noticeable both at the regional level and in the municipalities. Working during the prevailing staff shortage means that nurses need to take greater responsibility to compensate the staff who are not on site. The purpose of the study was to identify and describe the consequences for the nurse in the event of staff shortages. The study was an inductive literature review where relevant articles were searched for and then analyzed and presented in the results. The results clearly showed that there are several consequences for the working nurses both physically and psychologically. On one hand, sick-leave is increasing as a result of, among other things, increased stress-levels. On the other hand, the physical load is increasing, causing the nurses to have problems with joints, muscles and bones. Further the nurses cannot practice safe care and create the caring relationships required to fulfill the expectations and demands that are placed on a nurse. To break the downward spiral, the core problem needs to be solved, namely the staff shortage. This is to get nurses to remain in the profession and to be able to provide safe and person-centered care that promotes health and relieves suffering.

2017 became the beginning of the Childbirth Crisis of Sweden, as a result of underbudgeting and understaffing, creating an environment where patient safety and availability was questioned. Additionally, information and communication technology rapidly take a larger role in the field of healthcare, nourishing new solutions for old processes. This explorative research was conducted to answer how information and communication technologies, and communication techniques, are used and could be used to provide safe care for patients. This study was conducted with 10 participants working as medical staff at a Swedish neonatal care unit. The medical staff who participated consisted of registered nurses, certified pediatric nurses, pediatric nursing assistants, and one nursing assistant. The approach of this research was through system thinking in the tradition of soft systems thinking. The data collection was performed with a combination of semi-structured interviews and card sorting. The collected data were processed, organized, and interpreted with the three c’s of analysis and thematic analysis. The results of this study are complemented by rich pictures. The empirical findings of this study describe a neonatal care unit known at its hospital to be the one unit holding the largest number of different devices. The medical staff at the researched NCU are using information and communication technology in a combination together with specific communication techniques, to create an understanding of their patients’ conditions. The study connects a state of safe care to the training and knowledge of the information and communication technologies, and communication techniques used at the neonatal care unit. The combination of the information and communication technologies, and communication techniques used at the NCU are vital tools, conclusive to the medical staff when providing safe care for patients. This study provides an insight into one Swedish neonatal care unit, based on the interpretations of its medical staff.