Inledning: Byggbranschen är en av Sveriges mest skadedrabbade branscher. Inom branschen är trä- och betongarbetare de mest utsatta yrkesgrupperna för skador samt den yrkesgrupp som löper störst risk för långvariga sjukdomar. Kultur etablerades när orsaksfaktorer som teknisk och mänskliga beteenden inte kunde användas som orsaksfaktorer. Säkerhetskultur definierar de beteende som samspelar med attityder gentemot säkerheten. Syftet med studien är att undersöka vad anledningen är att yrkesarbetare inte utför sitt arbete på ett säkert sätt och vilka åtgärder inom branschen som kan tillämpas för att säkerhetskulturen ska förbättras. Utifrån en arbetsmiljöaspekt har denna studie fokuserat på tre begränsningsområden som är exponering av byggdamm, hand- och armvibrationer och ergonomi.  Metod: Studien har en kvalitativ forskningsmetod. Genom triangulering av intervjuer och observationer har studien försökt skapa en så rättvisande bild av respondenternas och vår egen upplevelse av arbetsmiljön. Resultat: Studien visar att respondenterna upplever att de får tillräcklig utbildning och information för att utföra ett säkert arbete. Däremot upplevs respondenterna inte vara motiverade och engagerade att tillsammans med produktionsledningen arbeta för en bättre arbetsmiljö. Yrkesarbetarna vill inte själva engagera sig trots att de inte är helt nöjda med sin arbetsmiljö.  Konsekvenser: Studiens slutsats är att arbetsmiljön för yrkesarbetarna i byggbranschen kan bli svår att fortsätta utveckla eftersom det krävs ett gemensamt arbete mellan yrkesarbetare och produktionsledning. Utifrån svar från respondenterna tolkar vi de som att yrkesarbetarna vill ha förändring. Yrkesarbetarna har olika åsikter om hur arbetsmiljön ska förbättras. Vissa anser att ansvaret enbart ligger hos produktionsledningen medan andra tycker att ansvaret ligger på alla medarbetare, oavsett yrkesroll. / The study shows that respondents feel they receive education andinformation from production management. However, respondents do notfeel motivated and engaged to work together with production managementfor a better work environment. Professional workers do not want to engagethemselves even though they are not completely satisfied with their workenvironment. The purpose of this study is to recognize and comprehend thepattern within safety culture throughout a work environment perspective.The study's conclusion is that the work environment can be difficult tocontinue developing due to requirement of collaborative work betweenprofessional workers and production management. Based on therespondents' responses, we interpret that professional workers want change,but it is the production management's responsibility. An exception in one ofthe projects, professional workers feel that the responsibility is with allemployees, regardless of their professional role.

Strengthening the safety culture with the aim to build safe and healthy workplaces is in focus for many organizations. Safety and health is affected by various factors as for example systematic safety management, management focus, an informed culture, participation, involvement, social processes and empowerment. The studied mining company Boliden have had an extensive safety culture project at one of the units, the concentrator in Garpenberg. The aim of this study was to find out what activities and methods the unit has implemented and which of these that seem to have the greatest influence on improving the safety culture. There are few studies giving managers and organizations more of practical guidance and previous studies of safety culture in the mining industry is also rare. This qualitative study was conducted through analysis of company documents, participative observation and interviews. The result showed employees perception of a strengthened safety culture with changed safety behaviours, ownership in the organization, confidence to give feedback and entrepreneurs on track with safety. The project was also perceived to have led to stress in the organization, with lack of resources partly affected by the time taken to participate. The accident rate has also been decreased, from several accidents with absence per year, to 490 days without accidents with absence. The result also showed that the most influential factors seems to be the safety and health management system that is fully integrated with production and quality, the visualization on whiteboards, the daily steering meetings and the communication coming from them, the management clear safety focus, the unit’s teamwork with behaviours and values and the broad and continuing participation. Improvement suggestions from the interviewees were both more standardization and instructions but also that too detailed instructions are perceived negative, the analyse is that it can hinder creativity. Other suggestions were stepwise implementation and a wish for more time to stabilize the result of the project. A conclusion from the study is that the safety culture project seems to have made a great effect at the unit, strengthening the safety culture. An overall conclusion is that the unit seems to have both a system and a cultural approach, with the somewhat unique and innovative health and safety management system that govern for a systematic and sustainable way of working, with integrated reminders of safety behaviours. This may be the core affecting factor of what seems to have been a very successful project. / Att stärka säkerhetskulturen med målet att bygga säkra och hälsosamma arbetsplatser är i fokus för många organisationer. Säkerhet och hälsa påverkas av olika faktorer som till exempel systematisk säkerhetsarbete, fokus hos chefer och ledare, en informerad kultur, delaktighet, involvering, sociala processer och delegerat ansvar. Det studerade gruvbolaget Boliden har haft ett omfattande säkerhetskulturprojekt på en av enheterna, anrikningsverket i Garpenberg. Syftet med denna studie var att ta reda på vilka aktiviteter och metoder som enheten har genomfört och vilka av dessa som verkar ha störst påverkan på en förstärkt säkerhetskultur. Det finns få studier som ger chefer och organisationer mer av en praktisk vägledning och tidigare studier av säkerhetskultur i gruvindustrin är också sällsynta. Denna kvalitativa studie genomfördes med analys av företagsdokument, deltagande observationer och intervjuer. Resultatet visade medarbetarnas upplevelse kring en stärkt säkerhetskultur med förändrade säkerhetsbeteenden, ägarskap i organisationen, trygghet att ge feedback och att entreprenörerna medverkar i säkerhetsarbetet. Projektet uppfattas också ha lett till stress i organisationen, med brist på resurser som delvis påverkas av den tid det tar att vara delaktig. Olycksstatistiken har också minskat, från flera olyckor med frånvaro per år, till 490 dagar utan olyckor med frånvaro. Resultatet visade också att de mest påverkande faktorerna verkar vara arbetsmiljöledningssystemet som är fullt integrerat med produktion och kvalitet, visualiseringen på whiteboards, de dagliga styrmötena och kommunikationen runt dessa, ledningens tydliga säkerhetsfokus, arbetet i grupperna kring beteenden och värderingar samt den breda och löpande delaktigheten. Förbättringsförslag från de intervjuade var både mer standardisering och instruktioner men också att för mycket detaljerade instruktioner upplevs negativt och kan minska den egna kreativiteten. Andra förslag var att gradvis implementera förändringarna och också en önskan om mer tid att stabilisera resultatet av projektet. En slutsats från studien är att säkerhetskulturprojektet verkar ha gjort stor effekt på enheten och stärkt säkerhetskulturen. En övergripande slutsats är att enheten har både ett system- och ett kulturellt angreppssätt, med det något unika och innovativa arbetsmiljöledningssystemet som ger ett systematiskt och hållbart sätt att arbeta med integrerade påminnelser om säkerhetsbeteenden. Detta kan vara det som haft störst bidrag till vad som verkar ha varit ett mycket framgångsrikt projekt.

This thesis aims to examine the learning organisation with regard to safety within Stora Enso’s division Packaging Solutions. This aims to identify areas where improvements can be made and provide suggestions on how to achieve this. The study also explores whether an improved learning organisation leads to better safety and productivity. The thesis covers five factories across three countries and involves the conducting of eight interviews with safety managers and production engineers. The data collected is analysed using thematic analysis and triangulated with answers from the operators via an anonymous survey regarding the safety work and with document analysis. The thematic analysis is based on five main components: Personal Mastery, Team Learning, Mental Models, Shared Vision, and System Thinking. Within these, 26 sub-themes that describe Packaging Solutions' learning organisation have been identified and analysed inductively. The analysis reveals the learning organisation of Packaging Solutions' strengths and weaknesses. The main weakness identified is a need for more proactive communication, though there is a strong desire to improve collaboration, a well-established vision, and high competence. To address these issues, recommendations are made to improve knowledge sharing and communication between and inside the mills. The thesis indicates that a strong learning organisation also leads to stronger safety culture, as key aspects of a strong safety culture, such as psychological safety, knowledge sharing, and good leadership, are also important within a learning organisation. Additionally, knowledge sharing and proactivity are essential for productivity, making a strong learning organisation beneficial for both safety and productivity. / Denna studie syftar till att undersöka hur lärande organisationen inom säkerhet ser ut inom divisionen Packaging Solutions på Stora Enso. Detta görs för att hitta utvecklingsområden för att förbättra lärande organisationen och förslag ges på hur detta skulle kunna göras. Därtill görs även kopplingar till om en förbättrad lärande organisation ger bättre säkerhet och om detta påverkar produktiviteten. Arbetet har innefattat fem fabriker i tre länder där åtta intervjuer med säkerhetschefer och produktionsledare har utförts. Data från detta har analyserats med tematisk analys och triangulerats med svar från operatörerna via en anonym enkät gällande säkerhetsarbetet och en dokumentanalys. Den tematiska analysen utgår deduktivt från ett ramverk med fem huvudkomponenter Personligt mästerskap, Teamlärande, Mentala modeller, Gemensam vision och Systemtänkande. Inom dessa har 26 underteman som beskriver Packaging Solutions lärande organisation analyserats fram induktivt vilka visar på styrkor och svagheter där den övergripande svagheten är brist på proaktiv kommunikation medan det finns en stark vilja till förbättrade samarbeten, en väl förankrad vision och hög kompetens. Utifrån dessa ges förslag på förbättringar för att öka kunskapsdelningen och kommunikationen mellan och inom enheterna. Studien visar att en stärkt lärande organisation stärker säkerheten då flera aspekter som definierar en stark säkerhetskultur, psykologisk trygghet, kunskapsdelning och gott ledarskap, alla är viktiga inom en lärande organisation och förbättras när företagsledningen arbetar mot en stärkt sådan. Därtill visar sig kunskapsdelning och proaktivitet vara viktiga byggstenar även inom ramverk som används främst för att stärka produktiviteten och en stärkt lärande organisation förväntas därför inte bara stärka säkerheten men även ha potential att öka produktiviteten.

No description available.

Bridge Resource Management (förkortat BRM) är idag en naturlig del av handhavandet av fartyg, med syfte att öka säkerheten. Olyckorna till sjöss minskar däremot inte i den takt som de borde. Studien har därför ställt frågan om hur aktiva sjöbefäl upplever att träning i BRM kan förbättras för att bidra till ökad säkerhet, med icke-tekniska förmågor som teoretisk utgångspunkt. Slutsatsen är att inget fartyg är det andra likt när det gäller arbetet med BRM, och förhållandevis abstrakta egenskaper hos besättningen som inställning och beteende i kombination med praktisk nautisk kompetens och erfarenhet är nyckelkomponenter för fartygets säkra framförande. Varje tillfälle för BRM-träning bör också hanteras som unikt, framför allt utifrån deltagarnas specifika behov och bakgrund. / Bridge Resource Management (in short BRM) is today a natural part of ship handling, with its purpose of enhancing safety. The accidents, on the other hand, are not declining by a desired rate. This study has therefore posed the question of how working deck officers experience training in BRM and how it is contributing to safety. The theoretical basis is the concept of non-technical skills. The conclusion is that every vessel is unique when it comes to BRM. Seemingly abstract faculties as attitude and behavior shown by the crewmembers combined with practical, nautical competence and experience are key factors for safe ship handling. Every moment of BRM-training should be a unique event, and therefore arranged keeping the specific needs and background of the participants in mind.

Em 2004, a Organização Mundial de Saúde (OMS) definiu como prioridade o desenvolvimento de pesquisas baseadas em evidências científicas com melhores práticas voltadas para a segurança do paciente. Desde então, vários estudos surgiram com o objetivo de avaliar a cultura de segurança nas instituições de saúde, por meio de instrumentos de mensuração do clima de segurança. Dessa forma, o objetivo desse estudo foi realizar a adaptação transcultural do Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) - Short Form 2006 para a língua portuguesa. O instrumento foi aplicado em seis hospitais de três regiões do Brasil, Nordeste, Sudeste e Centro- Oeste. Para a tradução e adaptação cultural do instrumento seguiu-se a proposta metodológica de Beaton et al (2002). A validade de conteúdo e face foi realizada pela análise dos juízes e pelo pré-teste. A validade de construto foi realizada pelas análises fatorial exploratória e confirmatória e comparação entre grupos. A análise da confiabilidade do instrumento foi realizada por meio da análise da consistência interna dos itens, através do coeficiente alfa de Cronbach. A amostra do estudo foi composta por 1301 profissionais das enfermarias clínicas e cirúrgicas dos seis hospitais. A aplicação do instrumento ocorreu nos meses de julho a outubro de 2010. O estudo foi aprovado pelos comitês de Ética em Pesquisa das seis instituições. A versão adaptada para a língua portuguesa do SAQ apresentou alfa de Cronbach total de 0,89. As correlações item-total entre os domínios foram consideradas de moderada a forte, com exceção do domínio Percepção do Estresse. A análise confirmatória mostrou que o ajuste do modelo final dos 41 itens foi considerado satisfatório. Na análise fatorial exploratória o item 14, que não pertence a nenhum domínio na escala original, foi alocado no domínio Percepção da Gerência e os itens 33, 34 e 35 foram alocados em um único domínio. Quanto ao método de comparação de grupos identificou-se diferença de médias estatisticamente significativa entre hospitais e tempo de atuação. Conclui-se, portanto que a versão adaptada do Safety Attitudes Questionnaire para o Português é considerada válida e confiável em nossa amostra. / In 2004, the World Health Organization (WHO) has defined as priority the development of evidence-based research with best practices for patient safety. Since then, several studies have begun to evaluate the safety culture in healthcare institutions, by means of instruments measuring the safety climate. Thus, the objective of this study was the cultural adaptation of the Safety Attitudes Questionnaire (SAQ) - Short Form 2006 for the Portuguese language. The instrument was applied in six hospitals in three regions of Brazil: Northeast, Southeast and Midwest. For the translation and cultural adaptation of the instrument followed the methodological approach of Beaton et al (2002). The face and content validity analysis was performed by judges and the pre-test. Construct validity was performed by exploratory and confirmatory factor analysis and method of comparison groups. Analysis of instrument reliability was performed by analyzing the internal consistency of items through the Cronbach coefficient. The study sample was comprised of 1,301 professionals in clinics and surgical wards of six hospitals. The application of the instrument occurred from July to October 2010. The study was approved by the Research Ethics Committee of six institutions. A version adapted to Portuguese SAQ showed Cronbach\'s alpha of 0.89. The item-total correlations between the domains were considered moderate to strong, except for domain Stress Recognition. The confirmatory analysis showed that the model fitting end of the 41 items was satisfactory. The exploratory factor analysis the item 14, which has no domain in the original scale, was allocated in the domain Perception of Management and items 33, 34 and 35 were allocated in a single component. The method of comparison groups were identified statistically significant average difference between hospitals and years specialty. We conclude that the SAQ Portuguese version was considered valid and reliable in our sample.

Abstract Several companies work in shared workplaces and each company has different requirements for health (H), safety (S), environment (E) and quality (Q). Many globally operating companies have defined their own corporate requirements. Requirements in local national legislation and insurance policies are creating more challenges. The various requirements affect how HSEQ management is implemented in changing, complex, and heterogeneous working environments. The aim of the thesis was to describe HSEQ management development in Northern Finnish process industry companies (N = 6) and their company network in the shared workplaces context during the past 20 years. The study also describes the current state of HS and partly EQ [HS(EQ)] management practices and tools in a global steel company. An important objective was to make recommendations on how to continuously improve and develop HS(EQ) issues. A mixed methods approach (interview, document study, questionnaire, benchmarking and -learning, SWOT analysis) were used in the case study. HSEQ Assessment Procedure―a type of integrated management system tool―was developed to evaluate supplying companies’ HSEQ performance in shared workplaces. It was selected as the main method on one site of the global steel company. The global steel company’s HS management system was based on OHSAS 18001 with HS vision and principles, development plan, internal standards and performance indicators. Lost time injury frequency rate (LTIFR) and HSEQ AP performance showed positive trends. Both corporate HS requirements and local HS(EQ) practices provided adequate tools for a safety culture and HS(EQ) performance development. Recommendations were made regarding HS(EQ) management tools, practices and indicators in shared workplaces operating globally. The focus should be on preventive actions, such as leading performance indicators and creating a uniform safety culture for shared workplaces with a sustainable foundation. The development should be supported by the commitment and participative development of every organisational level. Learning from internal good practices and external benchmarking are valuable methods for this purpose. HSEQ management, change management, internal and external standardisation and information technology systems should be exploited to support this goal. / Tiivistelmä Yhteisellä työpaikalla työskentelee useita yrityksiä, jotka ovat määrittäneet omat vaatimuksensa työterveydelle (H), työturvallisuudelle (S), ympäristölle (E) ja laadulle (Q). Lisäksi kansainvälisillä yrityksillä, kansallisessa lainsäädännössä ja vakuutusyhtiöillä on omat vaatimuksensa, jotka luovat entistä haasteellisemman työympäristön. Monenlaiset vaatimukset vaikuttavat siihen, kuinka HSEQ-johtaminen on toteutettu muuttuvassa, monimutkaisessa ja epäyhtenäisessä työympäristössä. Tutkimuksessa kuvattiin HSEQ-johtamisen kehittymistä pohjoissuomalaisissa prosessiteollisuuden yrityksissä (N=6) ja niiden yritysverkostossa, yhteisellä työpaikalla, viimeisen 20 vuoden aikana. Lisäksi kuvattiin HS ja osittain myös EQ [HS(EQ)] -johtamisen menetelmien ja työkalujen nykytilaa kansainvälisessä terästeollisuuden yrityksessä, sekä kehitystarpeita tavoiteltaessa HS(EQ)-johtamisen huippuosaamista. Tutkimus toteutettiin monimenetelmällisenä tapaustutkimuksena: haastattelu, dokumenttien tutkimus, kysely, esikuva-analyysi, SWOT-analyysi. HSEQ-arviointi on kehitetty yhteisille työpaikoille toimittajayritysten HSEQ-suorituskyvyn arviointiin hyödyntäen integroidun johtamisjärjestelmän periaatetta, ja se valittiin yhdeksi päämenetelmäksi tutkimuksen kohteena olevalle yhteiselle työpaikalle. Tutkimuksen kohteena olevan terästeollisuuden alan yrityksen HS-johtaminen perustui OHSAS 18001-järjestelmään. Visio, periaatteet, toimintasuunnitelma, sisäiset standardit ja suorituskyvyn mittarit muodostivat konsernin HS-järjestelmän. Tapaturmataajuuden ja HSEQ-arvioinnin tulosten perustella kehitys on ollut positiivista. Konsernin HS-vaatimukset ja paikalliset HS(EQ)-käytännöt antoivat kohtuulliset työkalut turvallisuuskulttuurin ja HS(EQ)-suorituskyvyn kehittämiselle. Suositukset koskivat yhteisillä työpaikoilla ja kansainvälisessä työympäristössä toimivien organisaatioiden HS(EQ)-johtamisen työkaluja, käytäntöjä ja mittareita. Pitäisi keskittyä ennakointiin, kuten ennakoiviin turvallisuusmittareihin ja luomaan yhtenäinen kestävä turvallisuuskulttuuri yhteiselle työpaikalle. Jokaisen organisaatiotason tulisi sitoutua kehittämiseen hyödyntäen osallistuvaa kehittämistä. Sisäisillä hyvillä käytännöillä ja ulkoisella esikuva-analyysilla voidaan tukea kehittämistä. HSEQ-johtamista, muutoksenhallintaa, sisäistä ja ulkoista standardointia sekä tietoteknisiä järjestelmiä pitäisi hyödyntää.

<p>Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet.</p><p>Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument .</p><p>Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet.</p> / <p>Flight safety relies on trust between the person and the organization. There is a deficiency in the Swedish armed forces reporting system whereas the distribution between human factor reports and other reports is deviant from the normal distribution in flying operations. Why is that? A perspective that could help explaining this is the <em>just culture</em> perspective.</p><p>The purpose of this essay is to discus whether the uneven distribution in the reporting system in regards of human error in the Swedish armed forces can be explained by a just culture perspective in regards of rules and documents.</p><p>The result is that the Swedish armed forces are not considered a just culture. Mainly because of the insufficient foundation of the flight safety culture, the existence of a disciplinary system and the failure to protect the reporting system.</p>

Ett flygsäkerhetsarbete bygger på ett förtroende mellan individen och organisationen. Det finns en brist inom Försvarsmakten rapporteringssystem, där fördelningen av rapporter med avseende på mänskliga misstag, är avvikande från vad som anses som normalt inom flygverksamhet. Varför avviker rapporteringen i FM från normalbilden? Ett perspektiv som kan förklara denna avvikelse är rättvisekulturperspektivet. Syftet är att diskutera huruvida den ojämna fördelningen av avvikelserapporter med avseende på mänskliga misstag i FM flygsäkerhetsarbete kan förklaras ur ett just culture perspektiv med fokus på regler och styrdokument . Resultatet är att FM inte är att anse som en rättvisekultur. Framförallt är detta på grund av den bristfälliga kulturella grunden, disciplinsystemet och skyddandet av rapporteringssystemet. / Flight safety relies on trust between the person and the organization. There is a deficiency in the Swedish armed forces reporting system whereas the distribution between human factor reports and other reports is deviant from the normal distribution in flying operations. Why is that? A perspective that could help explaining this is the just culture perspective. The purpose of this essay is to discus whether the uneven distribution in the reporting system in regards of human error in the Swedish armed forces can be explained by a just culture perspective in regards of rules and documents. The result is that the Swedish armed forces are not considered a just culture. Mainly because of the insufficient foundation of the flight safety culture, the existence of a disciplinary system and the failure to protect the reporting system.

In public health, prevention is a fundamentally political process as both the selection of problems to be addressed and solutions recommended reflect decisions that are informed by economic, social and cultural forces. Yet prevention is often presented as a monolithic enterprise, an objective and scientific discourse that does not take sides. Behind this facade of political neutrality, diversely positioned individuals and groups often fail to find and/or sustain a common ground for shared prevention initiatives. Increasingly, many prevention awareness campaigns focus upon true accounts or injury narratives that serve both as a catalyst to build multipartite consensus through developing shared collaborative prevention discourses and practices and to mobilize public support for health and safety issues. While the use of the true account form is a recommended strategy in the public health literature directed toward practitioners, the engagement of true accounts in prevention campaigns has not been adequately problematised and examined from a critical social theoretical perspective. A qualitative, sociologically oriented case study of the use of the true account form, the commemorative, in young worker safety campaigns is proposed to deepen our understanding of this particular type of prevention intervention in particular and prevention as an enterprise more generally. The study investigates the socio-historical context in which the Young Worker Memorial LifeQuilt, a Canadian young worker educational initiative, emerged and unraveled as a multipartite prevention campaign centered upon the true account form of consensus commemoratives. A key finding is that true accounts of young workers killed on the job are socially mediated to diffuse blame and build consensus between diversely positioned occupational health and safety practitioners and the family survivors of workplace tragedies. What is included and excluded from these true accounts of workplace injuries, as socially constructed narratives in multipartite prevention awareness campaigns, may be, in part, a product of the terms and conditions negotiated between lead players. The true accounts included in collaborative, cross-institutional prevention campaigns, while referencing real events, may be told in ways that accommodate and harmonize the political perspectives of diversely positioned stakeholders. Conversely, the true account form is a potentially problematic strategy for collaborative prevention discourses and practices, as consensus commemoratives can be retold as critical remembrances of workplace death, with the result that the unifying narrative of a shared, collective memory project is undermined. This dissertation finds that the activity of collaboration shapes prevention as a socio-political activity/practice.