Tobaksbruket hos ungdomar har minskat senaste tiden men är fortfarande på höga nivåer. Under tidiga tonåren sker oftast tobaksdebuten som ger indikationer på att det bör implementeras hälsofrämjande arbeten under skoltiden. Speciellt då ett tobaksbruk har såväl kortsiktiga- som långsiktiga skadliga effekter på såväl individens fysiska som psykiska mående. Syftet med studien är att undersöka om hälsoundervisning har gett några positiva effekter. Studien undersöker om hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk har en påverkan på tobaksbruk hos elever, samt om hälsoundervisning och tobaksbruket har en påverkan på elevernas psykiska välmående. Studien använde en kvantitativ metod som bestod av ett enkätutskick till elever tre år efter genomförd hälsoundervisning om tobak och tobaksbruk. De jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte erhållit samma hälsoundervisning. Resultatet gav indikationer på att hälsoundervisningen inte gett en effekt på antalet som börjar med ett tobaksbruk. Däremot har det gett effekt kring vad som brukas och vilken ålder tobaksdebuten inträffat. Studien fann inget samband mellan att hälsoundervisningen gav effekt på ungdomars psykiska välmående jämfört med kontrollgruppen. Hos de elever med ett tobaksbruk fann studien klara indikationer på att de upplever ett nedsatt psykiskt välmående. Studiens slutsatser indikerar att tobaken är en riskfaktor för psykisk ohälsa samt att hälsoundervisning har en påverkan på vad som brukas. Hos de som fått hälsoundervisning kring tobak och tobaksbruk kan en förskjutning i tobaksdebuten observeras. Däremot fanns inga belägg för att hälsoundervisning har en påverkan på ungas hälsa och välmående. / Tobacco use among adolescents has declined recently but is still at high levels. During the early teens, the onset of tobacco usually occurs, which gives indications that health-promoting work should be implemented in school. Especially when tobacco use has both short-term and long-term harmful effects on both the individual’s physical and mental health. The purpose of the study is to investigate whether health education has the desired effects. The study examines whether health education about tobacco and tobacco use has an impact on tobacco use among students in year nine, and whether health education and tobacco use has an impact on students’ mental wellbeing. The study uses a quantitative method that consisted of a questionnaire sent to students three years after receiving health education about tobacco and tobacco use. They were then compared with the control group which did not receive the same health education. The results gave no indication that health education influenced the amount that started tobacco use. However, it has influenced what is consumed and the age at which the tobacco debut occured. The study found no connection between that the health education influenced the adolescent’s mental wellbeing compared to the control group. The students that had acquired tobacco use, the study found clear indications that they had a decrease in mental wellbeing in both negative symptoms and the positive feeling that was observed. The study's conclusion indicates that tobacco use is a risk factor for mental illness, and that health education influences what is consumed. Among those students who have received health education about tobacco and tobacco use a shift in the onset of tobacco can be observed. However, there was no evidence that health education has an impact on adolescents' health and well-being.

The study examines how a small-scale formative intervention and concepts from both activity theory and salutogenic perspective can be used to support teachers' transformative agency and school development work. The research questions have focused on capacity for change, sense of coherence (SOC) and the significance of local conditions for change initiatives.  The theoretical and methodological framework in the study stems from third generation activity theory and salutogenic perspective. The study has a qualitative approach and was conducted through a formative intervention with six teachers, in collaboration with a municipal secondary school. Data have been collected through participant observation, reflection logs and semi-structured interviews, and processed through thematic analysis based on the theoretical standpoints. In addition, the studied school and the intervention group have been analysed as two interacting activity systems. The results show that the prevailing conditions of the individual school greatly affect development initiatives and change processes, as well as the teachers' transformative agency. Furthermore, it appears that emotional aspects and intra- and interpersonal factors have a significant impact on the actions of both teachers and school management. The results also suggest that the SOC concept can be incorporated in formative interventions, both as a facilitating instrument and as a secondary stimulus. / I studien undersöks hur en småskalig formativ intervention och koncept från både aktivitetsteori och salutogent perspektiv kan användas för att stödja lärares transformativa agentskap och skolans utvecklingsarbete. Forskningsfrågorna har fokuserat på förändringskapacitet, känsla av sammanhang (KASAM) och de lokala villkorens betydelse för förändringsinitiativ. Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utgår från tredje generationens aktivitetsteori och salutogent perspektiv. Undersökningen har en kvalitativ ansats och genomfördes inom ramen för en formativ intervention med sex lärare, i samarbete med en kommunal högstadieskola. Data har samlats in via deltagande observation, reflektionsloggar och semistrukturerade intervjuer, och bearbetats genom tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna. Därtill har den studerade verksamheten och interventionsgruppen analyserats som två interagerande aktivitetssystem. Resultatet visar att den enskilda skolans rådande villkor i hög utsträckning påverkar utvecklingsinitiativ och förändringsprocesser, liksom lärarnas transformativa agentskap. Vidare framgår att emotionella aspekter och intra- och interpersonella faktorer har en betydande inverkan både lärarnas och skolledningens agerande. Resultatet tyder också på att KASAM-konceptet kan inkorporeras i formativa interventioner, både som ett möjliggörande instrument och som sekundär stimulus.