Syftet med uppsatsen är att öka kunskapen kring fungerande insatser och undervisning i skolan för elever med problematisk frånvaro genom att intervjua elever och lärare – och attundersöka svenskämnets roll i detta sammanhang för att få en bild av svenskundervisningen, om ämnet har en särskild roll.Metod: Tanken var att intervjua uteslutande elever, så unga som möjligt, för att fylla den forskningslucka som finns här. Sammanlagt har fem personer intervjuats, två elever, en iårskurs sju och en på gymnasiets sista år samt tre pedagoger. Pedagogerna har talat omspecifika elever vilket medför att fem elevers erfarenhet av problematisk frånvaro och återgång i skola stått i fokus i denna studie. Tematisk analys har använts för att identifiera, analysera och beskriva teman i det insamlade datamaterialet; de fyra kvalitativa intervjuerna.Resultat: Resultatet i föreliggande examensarbete visar att det är viktigt att höra elever, både i elevintervjuer och intervjuerna med pedagoger. Därför presenteras denna framgångsfaktor,Lyssna på eleven, utförligt. En annan framgångsfaktor som nämns och upptäcks i föreliggande examensarbete, är ”relationsöverföring” i samband med stadiebyte. Den presenteras ocksåutförligt, både med ett lyckat exempel och ett som inte fungerade. Studien visar också attsvenskämnets roll när elever med erfarenhet av problematisk frånvaro återgår i skola, intehar någon utmärkande roll. Ämnet historia och engelska sticker ut mer än svenskämnet här, på olika sätt.

This is a candidate’s thesis for the programme for Social Workers at the Linneaus University in Växjö. This study has the purpose to understand what protective-factors that may be important for children who grow up in a risk environment. This has been done through reading autobiographies written by adults who have been born and raised in destructive environments. The data has been collected with the use of a narrative analysis. The result has then been viewed and analyzed with the help of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. The results from this candidate’s thesis shows that we have been able to identify protective factors in three major categories; Individual attributes, relationships and factors that exists outside of the family environment. These factors have been analyzed and explained through the perspective of attachment-theory, a salutogene perspective and with ecological systems theory. Our findings suggest that there exists several important relationships between our result, the previous research and what the theories suggest is important for children as protective factors. They are: basic need of security, need of development and understanding and finally an importance in the needs for children to have a sense of coherence.

This essay is about children’s voices and their reflection in what causes them Wellbeing duringschool. The aim is also to clarify children’s reflections when they learned something difficult and how they are experiencing support. The theoretical foundation is based on Antonovsky KASAM theory and Scheffs theory with the processing and interpretation toward hermeneutics perspective. This essay is based on a qualitative method with semi-structured interviews. The empirical foundation is based on interviews with 7 children in preschool and 6 children from kindergarten. The resultat shows that being with friends and participations with other pupils are important for young children’s prosperous and wellbeing. Result also shows that mathematics and science are subject which pupils found difficulty and leaned on friends for help. Majority of children experience that their teacher listened and were there to help when they needed support.The conclusion is that health-promoting factors from children’s perspective is showing us that feeling safe and being able to participate with other friends promote wellbeing for children.Children who didn´t have any friends or stable friendship also didn´t like school. This study shows that liking school has a connection with meaningful friendship and a feeling off belonging.

<p><p><p><strong>Bakgrund</strong><strong>:</strong> Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. <strong>Syfte</strong>: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. <strong>Metod</strong>: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". <strong>Resultat</strong>: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. <strong>Slutsatser</strong>: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa.</p></p></p> / <p><p><p><strong>Background</strong><strong>:</strong> Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. <strong>Aim</strong>: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. <strong>Method</strong>: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". <strong>Result</strong>: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. <strong>Conclusion</strong>: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.</p></p></p>

Bakgrund: Studier visar att ungas upplevda- och psykiska hälsa samt deras hälsorelaterade levnadsvanor försämras med åldern. Elevers trivsel och påverkansmöjligheter i skolan minskar också med stigande ålder. Hälsofrämjande arbete i skolan kan därför vara värdefullt för att förbättra ungas hälsa. Det kan exempelvis ske genom Korpen Svenska Motionsidrottsförbundets koncept: Hälsodiplomerad gymnasieskola. I Västerås är Carlforsska gymnasiet en hälsodiplomerad skola. Syfte: Att studera om den hälsodiplomerade skolans hälsofrämjande arbete medfört någon förändring gällande elevers hälsa i årskurs två mellan åren 2004 och 2008. Metod: En resultatutvärdering genomfördes innefattande; en kvalitativ och en kvantitativ metod. Kvalitativ studie omfattade fyra intervjuer med skolpersonal. Underlag för den kvantitativa studien var ett insamlat material från undersökningen "Liv- och hälsa- Ung i Västmanland". Resultat: Skolpersonal upplevde att förbättringar skett gällande elevers hälsorelaterade levnadsvanor och ökad trivsel i skolan. Båda könen rapporterade förbättrad psykisk hälsa avseende minskad nervositet och ökad skoltrivsel. Pojkar hade också förbättrade resultat gällande; livskvalitet, irritation, stress, alkoholintag och snusvanor. Flickor rapporterade förbättrade resultat rörande; fysisk aktivitet, frukostintag och utökad arbetsro i skolan. Slutsatser: Skolans hälsofrämjande arbete har troligtvis bidragit till att förbättra elevers hälsa. Det är ett långsiktigt arbete och fler studier inom området behövs för att utläsa dess egentliga effekter på hälsa. / Background: Studies have shown that young people's experienced- and psychological health and their health related habits declines with age. Student's comfort and influence opportunities in school also weaken with age. Health promotion work in school might therefore be valuable to increase young people's health. This could for instance be achieved through Korpen - the Swedish exercise union's concept: Health certified school. Västerås, a city in the county of Västmanland, has one health certified high school, Carlforsska. Aim: To study if the health certified school's health promotion work has resulted in any change concerning the second grade student's health, between the years 2004 and 2008. Method: A outcome evaluation has been conducted including both qualitative and quantitative method. The qualitative method included four interviews with school staff. The foundation for the quantitative study was a collected material from a survey called "Liv och hälsa- Ung in Västmanland". Result: School staff experienced improvements concerning student's health related habits and increased comfort in school. Both boys and girls reported improved psychological health such as lower feelings of nervousness and improved comfort in school. Boys had also improved results in; self reported quality of life, irritation, stress and alcoholand snuff use. Girls improved their results in; physical activity, breakfast habits and improved feelings of better working conditions in school. Conclusion: The school's health promotive work has probably contributed to the student's improved health results. Working with health in school is a longterm process and more studies are needed to assure the detailed influence by health promotive work on young people's health.

Syftet med denna studie var att undersöka hur fritidshemmet och skolans elevhälsoteam arbetar utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Det för att synliggöra om ett behov av samverkan mellan fritidshemspersonal och elevhälsoteamet fanns och hur det gemensamma uppdraget kan verka stärkande för det hälsofrämjande uppdraget. Studiens frågeställningar löd:  Hur beskrivs samverkan mellan fritidshemmets personal och skolans elevhälsoteam? På vilket sätt kan samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteamet bidra till ett gemensamt hälsofrämjande arbete och verksamhet? Studien baserades på en online-enkätundersökning bestående av kvalitativ forskningsmetod med endast öppna frågor av kvalitativ art. Online-enkäten publicerades och distribuerades till 18 personer som var verksamma inom fritidshem samt elevhälsoteam. Av de 13 respondenter som deltog i studien var fem fritidslärare, tre skolkuratorer och fem skolsköterskor. De som deltog i studien arbetar på olika grundskolor i tre medelstora kommuner.  Studiens empiri analyserades genom Aaron Antonovskys salutogena perspektiv och känsla av sammanhang (KASAM). Genom tematiserade kategoriseringar utifrån ett nulägesperspektiv och ett framåtsyftande perspektiv, presenterades resultatet. Resultatet synliggjorde brister inom samverkansuppdraget mellan fritidshemmet och elevhälsan samt att det hälsofrämjande arbetet fortfarande är åsidosatt gentemot det tidigare åtgärdsbaserade arbetet. Resultatet visade också en önskan och tes från professionerna om att samverkan mellan dessa parter kan stärka det gemensamma hälsofrämjande arbetet. Slutsatsen visar på att studiens resultat överensstämmer med vad litteratur och forskning framhåller angående om att en samsyn ska finnas för att ett samverkansarbete ska kunna etableras.

The purpose of this master thesis is to investigate how people who work with bibliotherapy view the method itself and if it may enhance mental health and well-being. The study also wants to investigate what possible disadvantages that the practitioners consider with the method. To investigate this, semi-structured interviews were conducted with twelve persons who in some capacity work with bibliotherapy in Sweden. The interviews took place during March of 2020. The result of the study suggest that bibliotherapy can be an effective method of promoting mental health and well-being. Bibliotherapy is consistently described in the interviews as a kind of coping strategy and an undemanding activity that the participant performs on the basis of their own conditions. Literature is described to have a therapeutic property which can give us insights and understanding of our own life situation and a sense of coherence. The term bibliotherapy is described as broad and difficult to define. There is a common desire by the interviewees to continue working with bibliotherapy to a greater extent than today and several participants highlights the importance of more clinical studies on the method.

Vi har valt att titta på den fysiska aktivitet som räknas till den friskvård som arbetsplatsen erbjuder. Det handlar om att hjälpa sina medarbetare till en god personlig hälsa, samtidigt som arbetsgivaren själv vinner på hälsosamma medarbetare. Studiens hälsopedagogiska idé innebar att belysa vad som möjliggör till fysisk aktivitet och hur arbetsplatsen kan bidra till personlig utveckling gällande den fysiska hälsan. Syftet med studien var att belysa hur medarbetare och arbetsgivare beskriver aspekter som påverkar möjligheten till att utföra fysisk aktivitet i arbetsgivarens regi. För att analysera och tolka studien har vi använt oss av en teori och ett perspektiv, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och ett salutogent perspektiv. Studien utgick från en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av åtta respondenter varav fyra var arbetsgivare och fyra var medarbetare. Studien kunde av resultatet konstatera att det är viktigt för arbetsgivaren att involvera medarbetarna i det utbud som erbjuds för att så många som möjligt ska nyttja friskvården på företaget. Det är även viktigt för arbetsgivaren att ta tillvara på den sociala tillhörigheten som uttalats vara en stor motiverande faktor och bibehålla denne som en positiv aspekt i medarbetarnas vardag. / In this study, we have chosen to look at the physical activity that counts as the wellness that the workplace offers. It is about helping your employees to good personal health, at the same time as the employer itself benefits from healthy employees. The study's health pedagogical idea meant to shed light on what enables physical activity and how the workplace can contribute to personal development regarding physical health. The purpose of the study was to shed light on how employees and employers describe aspects that affect the possibility of performing physical activity under the auspices of the employer. To analyze and interpret the study, we have used a theory and a perspective, Bronfenbrenner's developmental ecological model and a salutogenic perspective. The study was based on a qualitative approach where individual interviews were used as a data collection method. The sample consisted of eight respondents, four of whom were employers and four were employees. The study was able to establish from the results that it is important for the employer to involve the employees in the range offered so that as many as possible will use the wellness at the company. It is also important for the employer to take advantage of the social affiliation that has been stated to be a major motivating factor and maintain it as a positive aspect in the employees' everyday lives.

Syftet med vår undersökning är att, utifrån pedagogernas perspektiv, bidra med kunskap om hur specialpedagogen kan stödja utvecklingen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen, för alla elever i åk F-3 och 4–6. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna besitter inom området, förekomsten av specialpedagogiskt stöd i klassrummet samt vilket stödbehov som finns för att språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska kunna bedrivas. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av digitala enkäter. Kriteriet för deltagande i enkätundersökningen var att respondenterna undervisar i antingen årskurserna F-3 eller 4–6 och är anställda i kommunal regi. Analysen av resultatet visar att det specialpedagogiska stödbehovet är stort. För att specialpedagogens kunskaper ska nyttjas effektivt och räcka till för alla elever i behov av stöd, krävs att samverkan mellan denne och övriga pedagoger utvecklas. Studiens slutsats är att det finns goda belägg för att ett förändringsarbete för utveckling av det relationella perspektivet och ett främjande förebyggande arbete, leder till framgångsrik skolutveckling. En del i detta arbete är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket stödjer en undervisning där alla elever har möjlighet att lyckas.

Syftet med studien var att undersöka synen på kroppsideal i relation till ätstörningsproblematik hos mellanstadieelever utifrån en skolkurators perspektiv. Intervjuer genomfördes med sex skolkuratorer i Gävleborgs län och analyserades sedan utifrån tematisk analys, genom ett salutogent perspektiv och empowerment. Resultatet visade att sociala medier pekades ut som en betydande påverkansfaktor i elevernas syn på kroppsideal och utseende. Kopplingen mellan utvecklandet av ätstörningsproblematik och elevernas syn på kroppsideal var inte tydlig utan andra faktorer pekades ut, kroppsideal kunde dock ses som bidragande faktor. Erfarenheterna av att möta ätstörningsproblematik bland eleverna skilde sig åt mellan skolkuratorerna. Hälsofrämjande arbete i skolan visade sig vara en väsentlig del i skolkuratorernas arbete och något som ansågs bidra till främjandet av god självkänsla samt acceptans av sig själv och andra hos eleverna.