Syftet med vår undersökning är att, utifrån pedagogernas perspektiv, bidra med kunskap om hur specialpedagogen kan stödja utvecklingen av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i undervisningen, för alla elever i åk F-3 och 4–6. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna besitter inom området, förekomsten av specialpedagogiskt stöd i klassrummet samt vilket stödbehov som finns för att språk- och kunskapsutvecklande undervisning ska kunna bedrivas. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning med hjälp av digitala enkäter. Kriteriet för deltagande i enkätundersökningen var att respondenterna undervisar i antingen årskurserna F-3 eller 4–6 och är anställda i kommunal regi. Analysen av resultatet visar att det specialpedagogiska stödbehovet är stort. För att specialpedagogens kunskaper ska nyttjas effektivt och räcka till för alla elever i behov av stöd, krävs att samverkan mellan denne och övriga pedagoger utvecklas. Studiens slutsats är att det finns goda belägg för att ett förändringsarbete för utveckling av det relationella perspektivet och ett främjande förebyggande arbete, leder till framgångsrik skolutveckling. En del i detta arbete är ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt vilket stödjer en undervisning där alla elever har möjlighet att lyckas.

Syftet med studien var att undersöka synen på kroppsideal i relation till ätstörningsproblematik hos mellanstadieelever utifrån en skolkurators perspektiv. Intervjuer genomfördes med sex skolkuratorer i Gävleborgs län och analyserades sedan utifrån tematisk analys, genom ett salutogent perspektiv och empowerment. Resultatet visade att sociala medier pekades ut som en betydande påverkansfaktor i elevernas syn på kroppsideal och utseende. Kopplingen mellan utvecklandet av ätstörningsproblematik och elevernas syn på kroppsideal var inte tydlig utan andra faktorer pekades ut, kroppsideal kunde dock ses som bidragande faktor. Erfarenheterna av att möta ätstörningsproblematik bland eleverna skilde sig åt mellan skolkuratorerna. Hälsofrämjande arbete i skolan visade sig vara en väsentlig del i skolkuratorernas arbete och något som ansågs bidra till främjandet av god självkänsla samt acceptans av sig själv och andra hos eleverna.

Elever med svag teoretisk begåvning beskrivs ha svårt att nå kunskapsmålen i grundskolan. I föreliggande studie är syftet att beskriva och analysera specialpedagogers upplevelser av elevhälsans arbete med samverkan och lärares undervisning för elever med svag teoretisk begåvning i grundskolan. Studiens frågeställningar handlar om hur specialpedagoger beskriver kännetecken på svag teoretisk begåvning samt om hur de beskriver sina upplevelser av samverkan och lärares undervisning för dessa elever. Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet på hälsa och lärande och har genomförts utifrån en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. I resultatet framgår att det är viktigt att uppmärksamma elever med svag teoretisk begåvning och deras svårigheter samt att öka kunskapen om undervisning för dem. Det framkommer även att interprofessionell samverkan i elevhälsan är en framgångsfaktor som leder till utveckling och lärande för eleverna när samtliga kompetenser tas tillvara. Dessutom framkommer det att tillgängliga lärmiljöer och tydliggörande pedagogik är gynnsamt för elever i allmänhet och för den här elevgruppen i synnerhet samt att elever med svag teoretisk begåvning har svårt att nå kunskapsmålen i grundskolan. Det leder till frågan om huruvida undervisningen i grundskolan lever upp till att ge alla eleverförutsättningar att nå kunskapsmålen.

The purpose of this qualitative study is to investigate and analyze how care managers experience working with suicide prevention with the elderly. The study explores identified potential factors of success and perceived obstacles in the care managers current manner of operations. Additionally, the interviewees have suggested various ways on how to improve their current working methods. The data was collected by interviewing ten care managers and later analyzed by means of thematic analysis and applying Antonovsky’s salutogenic approach to wellness. This theoretical framework suggests the importance of an individuals’ ‘sense of coherence’ (SOC) for handling the hardships of life. Antonovsky suggests that the receivers of care can get their SOC strengthened by a professional. The interviewees of this study report the importance of developing a working alliance between the care manager and the receiver of care. They also highlight a lack of knowledge and the need of further training. Additionally, the results suggest that professionals in the field of elderly care can, and should, cooperate interprofessionally to counteract the elderly care’s focus on physical health over the mental. Our findings also suggest that inclusion of professionals with hands-on experience could be helpful when developing new strategies or policies.

Disputats, Örebro universitet, 2006. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_oru_diva-463-2__fulltext.pdf. Med litteraturhenvisninger.

Problem: Arbetsmiljön är viktig för människors välbefinnande. Hälsofrämjande faktorer antas inte bara styrka individens fysiska och psykiska hälsa, utan även företagets konkurrenskraft och lönsamhet. I uppsatsen undersöker vi hur företaget SSAB i Borlänge arbetar med hälsa genom att tillämpa ett hälsofrämjande perspektiv och utgå från teorin om Känslan av sammanhang (KASAM). Ledarskapsvärderingar har betydelse för medarbetares hälsa (Hanson, 2004) och vi undersöker vilken uppfattning ett antal chefer har om sina roller i det hälsofrämjande arbetet och deras syn på medarbetarundersökningen HälsoSAM som företagshälsovården på SSAB bedriver. Arbetsbelastningen på medarbetare och chefer ökar till följd av sparkrav, samtidigt som resurserna minskar (Gatu, 2003). Följden blir en större risk för ohälsa och ett sätt att minska sjukfrånvaron är att genomföra hälsofrämjande insatser (Prevent, 2001). Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett hälsofrämjande perspektiv förklara vad chefer har för möjligheter att skapa förutsättningar för att främja medarbetarnas hälsa på SSAB i Borlänge. Metod: Den metod som ligger till grund för uppsatsen baseras på ett kvalitativt angreppssätt där semistrukturerade intervjuer samt litteraturstudier genomförts för att samla information. Analys: Ledarens beteende påverkar medarbetarna. Hög arbetsbelastning på SSABs chefer leder till lägre närvaro bland medarbetarna, vilket i sin tur ger sämre förutsättningar för att främja hälsan. HälsoSAM kartlägger medarbetarnas hälsoläge, både välbefinnande och arbetskapacitet. Resultaten är vägledande i det hälsofrämjande arbetet men överbelastning, tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna bidrar till att uppföljningen inte blir systematisk. För ett väl fungerande hälsoarbete krävs systematik. Slutsats: Hälsofrämjande processer i arbetslivet skapas genom balans mellan krav och resurser. På SSAB i Borlänge hindras hälsoarbetet av tidsbrist och kunskapsbrist hos cheferna. Kostnadsbesparingar påverkar hälsoarbetet negativt och systematiken i uppföljningsarbetet blir lidande. Ansvaret för hälsoarbetet läggs på företagshälsovården, men utan stöd från chefer blir inte hälsoarbetet en naturlig del i verksamheten. Det är viktigt att i rådande situation se vad främjande av hälsa kan ge tillbaka till företaget i både ekonomiska och kvalitativa termer. Insikt om detta ökar chefernas incitament att prioritera hälsofrämjande processer och organisera arbetet så att människor har förutsättningar att hantera, kontrollera och klara av sina uppgifter. / Problem: The working environment is essential for human well-being. Health factors are assumed not only to strengthen the individuals’ physical and mental health, but also the company’s competitiveness and profitability. In the paper, we examine how the company SSAB in Borlänge is working with health by applying a health perspective and by applying the theory of sense of coherence (SOC). Leadership values are important for employees’ health (Hanson, 2004) and we are examining the perception a number of managers have of their roles in health promotion, and their views of the employee survey HälsoSAM, which the occupational health services at SSAB perform. Employees and managers workload is increasing due to cutbacks, while resources are decreasing (Gatu, 2003). The consequence is a greater risk of ill health and a way to reduce sick leave is health promotion (Prevent, 2001). Purpose: The purpose of the study is from a health perspective explain managers’ opportunities to create conditions to promote employees' health at SSAB in Borlänge. Method: The methodology underlying this study is based on a qualitative approach in which semi-structured interviews and literature studies are conducted to gather information. Analysis: Managers’ behavior affects the employees. High workload on SSAB's managers leads to lower attendance among , which in turn provides fewer opportunities for health promotion. HälsoSAM maps employees' health status. The results are indicative of the health promotion work, but overload, lack of time and lack of knowledge among managers contribute to that the follow-up does not become systematic. Well-functioning health work requires systematic work. Conclusion: A health-promoting process at work is created by the balance between demands and resources. The health-promoting process at SSAB in Borlänge is prevented by lack of time and lack of knowledge among managers. Reorganizations and cost savings negatively affect health promotion in the workplace and the systematic in the follow-up work suffers. Responsibility for health work is placed on occupational health, but without support from managers, the health work does not become a natural part of the business. In the current situation, it is important to see what health promotion can give in return in both financial and qualitative terms. If the managers realize this, it increases the incentives to prioritize the process of health promotion and organize the work so employees have the ability to handle, control and manage their work.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med denna studie är att undersöka vilka kunskaper om hälsa som elever upplever att de lär sig i ämnet idrott och hälsa undervisningen, samt på vilket sätt hälsa framträder som ämnesinnehåll. Studien avser att besvara följande frågeställningar: 1. Vad upplever elever att de lär sig om hälsa i ämnet Idrott och hälsa? 2. Vilka synsätt på hälsa framkommer? 3. Vad tycker eleverna borde ingå i en hälsoundervisning?   Metod: Metoden som använts för att besvara studiens forskningsfrågor är intervjuer av kvalitativ karaktär. Åtta individuella intervjuer med gymnasieelever som läser kursen Idrott och hälsa 1 genomfördes i två olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av Aron Antonovskys teori om hälsa, för att synliggöra salutogent och patogent perspektiv på hälsa.   Resultat: Resultatet visade att eleverna lär sig mycket om hur fysisk träning leder till att de uppnår hälsa, och att det i samband med fysisk träning även är viktigt att framförallt tänka på sin kost. Det framkommer även att eleverna har en likartad syn på hälsa som de möter i undervisningen. Denna undervisning har mycket fokus på fysiska aspekter av hälsa. Det finns dock elever som lyfter fram vikten av att även tänka på psykiska aspekter av hälsa. Det eleverna skulle vilja förändra i hälsoundervisningen är att de vill veta mer om hur de kan hantera stress samt mer om hur droger påverkar kroppen.   Slutsats: Studiens slutsats är att eleverna upplever att de får tillräckliga kunskaper om hälsa i hälsoundervisningen, och att fysisk träning är den hälsoaspekt som har mest fokus i undervisningen. Elevernas synsätt på hälsa skiljer sig till viss del från undervisningens innehåll då de i större utsträckning även lyfter psykiska aspekter av hälsa, vilket även är någonting som de vill veta mer om. Eleverna har ett intresse av att veta mer om hur de kan hantera stress i vardagen, samt att de vill veta mer om påverkan av droger och doping. / Abstract Aim: The purpose of this study is to find out what knowledge of health students experience that they learn in physical education and health, and how health is evident in the subject. The study intends to answer the following questions: 1. What do the students experience that they learn about health in the subject of physical education and health? 2. What views of health appears? 3. What do the students think should be included in a health education?   Method: The method used to answer the study's research questions is qualitative interviews. Eight individual interviews with high school students who study the course Sport and Health 1 were conducted in two different schools in the Stockholm area. The interviews were then analyzed using Aron Antonovsky's theory on health, to visualize salutogenic and pathohenic perspectives on health.   Results: The results showed that students learn a lot about how physical exercise leads to their health and that in relation to physical exercise it is also important to think about their diet. It also appears that the students have a similar view of health, with a focus on physical aspects of health. However, there are students who emphasize the importance of thinking about mental aspects of health. What the students would like to change in the health education is that they want to know more about how they can handle stress and more about how drugs affect the body.   Conclusion: The conclusion of the study show that the students experience that they have sufficient knowledge of health in the health education, and that physical exercise is the health aspect that has the most focus during class. The students' approach to health differs to a certain extent from the content of the teaching, as they also raise mental aspects of health slightly more, which is also something they want to know more about Students have an interest in knowing more about how they can handle stress in their daily lives and want to know more about the effects of drugs and doping.

This study aims to examine the views of care managers in eldercare, on the mental health of the elderly, and how the care managers work to promote this mental health among those they care for. Thus, the study has a salutogenic perspective in that it focuses on what leads to mental health, rather than mental illness. The study was conducted as a qualitative study and is based on eight semi-structured interviews, all held with care managers in eldercare. The results of the interviews were analyzed thematically and compared to earlier research and Aaron Antonovsky's theory of SOC (sense of coherence). It turns out that care managers within eldercare give a clear picture of what they think causes mental illness among those they care for, with concrete suggestions on how they would wish to work preventively to promote elderly mental health - results that align with the theory of SOC (sense of coherence).

Målsättningen med föreliggande studie är att bidra med kunskap om elevers upplevelser av stödinsatser och delaktighet i grundskolan. Det är sällan som elevernas upplevelser lyfts fram i forskning och syftet med denna studie är därför att belysa hur några elever som inte varit behöriga att söka in på ett nationellt gymnasieprogram, ser på de stödinsatser de fått, eller önskat att de fått, i grundskolan samt deras upplevelse av delaktighet under samma period. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor, där fem respondenter bidrar med sina upplevelser. De teoretiska perspektiv som studien utgår ifrån är relationellt- respektive kategoriskt perspektiv, samt salutogent- respektive patogent perspektiv. Resultatet visar på att elevernas upplevelser var övervägande negativa under låg- och mellanstadiet och mer positiva under högstadiet. Detta förklaras framför allt med att de inte kände sig delaktiga, och upplever att stödinsatserna inte var adekvata i förhållande till stödbehovet. Insikterna som framkommit i studien handlar om vikten av att lyssna in varje enskild elevs upplevelse och beakta dessa när det kommer till att utforma och utvärdera stödinsatser. Elevers upplevelser kan ha en stor påverkan på det specialpedagogiska området och bidrar i arbetet med att utveckla lärmiljön i grundskolan för att främja delaktighet. / The aim of this study is to contribute to the understanding about students' experiences of support measures and participation in compulsory school. It is rare that students' experiences are highlighted in research and the purpose of this study is therefore to shed light on how some students who have not been eligible to apply for a Swedish national high school program, look at the support measures they received, or wished they had received, in primary school and their experience of participation during the same period. The study is based on a qualitative interview study with semi-structured questions, where five respondents contribute with their experiences. The theoretical perspectives on which the study is based are relational and categorical perspectives, as well as salutogenic and pathogenic perspectives. The results show that the students' experiences were predominantly negative during elementary school and more positive during middle school. This is mainly explained by the fact that they did not feel participation, nor that the support efforts were adequate in relation to their need for support. The insights that emerged in the study are about the importance of listening to each individual student's experience and taking these into account when it comes to designing and evaluating support measures. Students' experiences can have a major impact on the special education area and contribute to the work of developing the learning environment in compulsory school to promote participation.

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för om hög arbetsbelastning bidrar till ohälsa ochsjukfrånvaro bland anställda inom vård och omsorg i hemmet. Vidare kommer olika faktorersinverkan på arbetsbelastning och hälsa att kartläggas för att åstadkomma förslag som kan inverkapositivt på medarbetarnas upplevda hälsa. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ metod med en deduktiv forskningsansats. Empiriskdata har samlats in med hjälp av två olika frågeformulär där det ena riktar sig till enhetscheferoch det andra till anställda inom vård och omsorg i hemmet. Den teoretiska referensramen utgårfrån vetenskapliga artiklar och litterära källor. Slutsats: I studien konstaterades det att hög arbetsbelastning delvis har negativ inverkan påmedarbetarnas hälsa. Vidare framgick det att obalans mellan krav och kontroll samt avsaknad avhälsofrämjande åtgärder påverkar medarbetarnas upplevda arbetsbelastning samt hälsa i negativ aspekt.