Spelling suggestions: "subject:"missförstånd""
1 |
Samförstånd i utvecklingssamtal : hur uppnås detta utifrån samtalsledarens perspektiv?Töråsen, Agneta, Wärnelius, Lise-Lott January 2006 (has links)
<p>Studiens syfte är att beskriva arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlätta eller försvåra för att samförstånd kan uppnås i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer med arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar på fyra huvudfaktorer som anses påverka samförståndet i utvecklingssamtalet. Beroende på om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlättande eller försvårande för samförståndet, påverkas detta av om man som arbetsledare är individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlätta att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet. Dessa faktorer är relationen till medarbetaren, den kunskap man har om medarbetarens arbetssituation samt de checklistor som används. Den fjärde huvudfaktorn är betydelsen av samtalsledarens position, vilken anses försvåra att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet.</p>
|
2 |
Samförstånd i utvecklingssamtal : hur uppnås detta utifrån samtalsledarens perspektiv?Töråsen, Agneta, Wärnelius, Lise-Lott January 2006 (has links)
Studiens syfte är att beskriva arbetsledares/samtalsledares upplevelser av vilka faktorer som kan underlätta eller försvåra för att samförstånd kan uppnås i ett utvecklingssamtal. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod där sex semi-strukturerade intervjuer med arbetsledare inom en offentlig verksamhet ligger till grund för empirin. Resultatet visar på fyra huvudfaktorer som anses påverka samförståndet i utvecklingssamtalet. Beroende på om man som samtalsledare upplever dessa faktorer som underlättande eller försvårande för samförståndet, påverkas detta av om man som arbetsledare är individ- eller verksamhetsinriktad. Tre av huvudfaktorerna anses underlätta att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet. Dessa faktorer är relationen till medarbetaren, den kunskap man har om medarbetarens arbetssituation samt de checklistor som används. Den fjärde huvudfaktorn är betydelsen av samtalsledarens position, vilken anses försvåra att samförstånd uppnås i utvecklingssamtalet.
|
3 |
Utan samförstånd om IT-verktyg? : En fallstudie av erfarenheter av IT som pedagogiskt verktyg på två skolorJonsson, Susanna, Sjökvist, Lisa January 2011 (has links)
Under de veckor vi var ute på VFU väcktes en rad frågor hos oss. På våra skolor hade eleverna utrustats med personliga datorer eller surfplattor. Vi upplevde båda att detta påverkade undervisningen på flera sätt, och började därför intressera oss för att undersöka fenomenet med individuella IT-verktyg. Redan i ett tidigt stadium insåg vi att synen på IT-verktygen och deras användningsområden varierade kraftigt. Där av växte tanken fram om att undersöka elevers och lärares uppfattning om dessa verktyg, i en fallstudie av två skolor.Den här uppsatsen ser skolledningarna på de båda skolorna som huvudaktörer vad gäller införandet av IT-verktygen, men vill trots det lägga fokus på elever och lärares uppfattningar av dessa. Det är deras uppfattningar och användning av IT-verktygen som styr på vilket sätt IT integreras i undervisningen. Det finns därmed tre aktörer som samtliga har inverkan på utformningen av IT som pedagogiskt verktyg. Dessa tre gruppers intressen utgör på så vis en typ av social konstruktion av teknikenUnder de senaste decennierna har vårt samhälle mer och mer utvecklats till ett teknologiskt informationssamhälle, ett så kallat IT-samhälle. IT används numera dagligen av majoriteten av den svenska befolkningen, såväl på arbetsplatser som i hemmiljön. Konsekvensen av detta blir självfallet att även skolan påverkas av den allt snabbare utvecklingen. Dagens unga växer upp med en ny sorts kunskapsförmedling som skolan tvingats göra ständiga anpassningar till under de senaste femton åren. Följer skolan inte med i samhällets utveckling kommer den få allt större problem att ses som formare av medvetna och kompetenta medborgare, och risken blir att den istället uppfattas mer som en förvaringsplats.1Under mitten och senare hälften av 1990-talet handlade IT i skolan förmodligen mest om undervisning placerad i en datasal. Ämnet som behandlades där var i regel just datorkunskap, medan den dagliga undervisningen däremot fortfarande förlitade sig på de traditionella verktygen papper och penna.2 I dagens samhälle är det istället frågan om att skolan ska erbjuda eleverna en egen laptop, surfplatta eller motsvarande. I denna studie sammanfattas dessa typer av teknologiska instrument under pedagogen Anders Söderlunds begreppsformulering IT som pedagogiskt verktyg, och även förenklat till IT-verktyg. Med detta åsyftas teknologiska verktyg såsom datorer, laptops, surfplattor, smartboards, projektorer etc.1 Höglund, Arvid & Karlsson, K.-G., IT i skolan: vision och verklighet, Stockholm, 1998, s. 8.2 SOU 1994:45; Regeringens skrivelse 1997/98=176Susanna Jonsson & Lisa Sjökvist6I den nutida skolan förväntas lärare och elever ha kunskap om hur IT-verktygen skall integreras och användas i undervisningen, dock säger läroplanerna lite om hur detta ska göras vilket leder till att ansvaret för utformningen hamnar på den enskilda skolan.På våra respektive praktikplatser har vi kommit i kontakt med de nya teknologiska förutsättningarna på ett mycket påtagligt sätt. Borta är de gamla hjälpmedlen såsom overheadapparater, TV-apparater och VHS-spelare. Istället är klassrummen utrustade med Smartboards, och datorerna i biblioteket har utkonkurrerats av de laptops och surfplattor som skolorna försett varje enskild elev med. Med införandet av den nya tekniken kan viss friktion mellan olika parter uppstå. Detta ter sig i lärare och elevers tolkning av skolledningens avsikter med införandet. Dessa tolkningar bör överensstämma för att IT-verktygen skall kunna användas till sin fulla potential.
|
4 |
Barns kamratkulturer i förskolan : En studie om vad som uttrycks i barns kamratkulturer i mellanrummenHöglund, Eva, Sten, Lisette January 2015 (has links)
<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>
|
5 |
Svensk lokaldemokrati under förändring : - en jämförande studie med fokus på konflikt och samförstånd i politisk kulturNylander, Petra January 2015 (has links)
Den svenska lokaldemokratin som karaktäriseras av samförstånd har utsatts för ett antal utmaningar under 1900-talet. Ett exempel på en sådan utmaning är en beteendemässig övergång till ett majoritetsliknande styre; som inte går i linje med samlingsstyret som utgör en grund i svensk kommunpolitik. Dessutom finns en utredning (SOU 2015:24) med förslag på ändringar i kommunallagen där det föreslås finnas möjlighet att frångå det kommunala samlingsstyret och istället införa kommunal parlamentarism; ett system som i teorin medför en högre konfliktnivå. Syftet med denna uppsats är att kartlägga den politiska kulturen i två kommuner (Nordmaling och Vindeln) för att undersöka om de präglas av konflikt eller samförstånd. Med teorier från bland andra Lijphart (1999) & Lewin (2002) har en enkätundersökning genomförts för att kartlägga den politiska kulturen samt undersöka graden av konflikt och samförstånd i kommunerna. Med hjälp av den politiska kulturen är målet att diskutera hur kommunerna skulle påverkas av ett eventuellt införande av majoritetsstyre. De empiriska resultaten visade att kommunerna präglades av olika grad av konflikt och samförstånd. Vindelns politiker uppgav en högre grad av samförstånd och Nordmalings kommunpolitiker uppgav en något högre grad av konflikt, men ingen av kommunerna var mycket tydligt konflikt- respektive samförståndsorienterade. Slutsatserna är att dessa kommuner troligtvis kommuner att påverkas olika av ett eventuellt införande av majoritetsstyre eftersom de politiska kulturerna skiljer sig mellan kommunerna.
|
6 |
Kamp emot kvalen : En studie om hur Socialdemokraterna och SSU agerat mot nazism, fascism och kommunism i Växjö 1932-1945 / Struggle against the throes : A study about how the Social Democratic party and SSU acted against nazism, fascism and communism in Växjö 1932-1945Samuelsson, Pontus January 2017 (has links)
2017 marks the hundred year anniversary since the Social Democratic party was split in two in 1917, when the youth party, as well as several leftish socialistic members, formed the Communist party. In the aftermath of the first world war communism rose in Sweden, Spain and Germany. Eventually, fascism and nazism began to rise as a political power as well. These ideologies put the Swedish Social democratic party at stake. This essay has focused on how the local Social democrats acted at a local level, when it came to these political powers. Elements of conflict and consensus, as well as class formation are lifted to find out how Växjö’s Social democrats reacted to communism, nazism and fascism. The result showed that the reaction was almost completely non-violent, although still in opposition. Attempts were made to cooperate with the local communists, with varied success. They united against fascism and to aid them under fascist oppression. The class formation were partly unitary as of this, but mostly fragmented, when the communists were looked at as dividers and Moscow agents with revolutionary goals. This did not work out with the Social democratic reformist agenda, why the communist was widely condemned in 1939. The political right often criticised the Social democrats for their communist encounters. As to this the local Social democratic press did not trust the bourgeoisie to maintain the democracy if they were given the chance to overthrow the Social democratic government with help from the fascists.
|
7 |
Utveckling av sexåringens sociala kompetens genom lekKarlsson, Gerd January 2007 (has links)
<p>Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilken</p><p>forskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierande</p><p>innehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn i</p><p>alla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag i</p><p>den nya skolan.</p><p>Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt att</p><p>fokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens sociala</p><p>kompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berörda</p><p>barn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd.</p><p>Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok.</p><p>Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varit</p><p>att åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form eller</p><p>brist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varit</p><p>aktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplex</p><p>situation som styrs av flera faktorer.</p><p>Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort det</p><p>möjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa</p><p>”leksvaga” barn in i gruppen.</p><p>Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen,</p><p>uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfället</p><p>befinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen.</p>
|
8 |
Utveckling av sexåringens sociala kompetens genom lekKarlsson, Gerd January 2007 (has links)
Många forskare har under årens lopp studerat leken och dess innehåll. Beroende på vilken forskare man utgår ifrån så används begreppet lek olika och har också getts varierande innehåll. Gemensamt för flera forskare är dock att leken är ett grundläggande behov för barn i alla åldrar och att den har en central roll i förskolepedagogiken och utgör ett viktigt bidrag i den nya skolan. Barns lek och sociala samvaro är sammansatta företeelser och i denna studie har jag valt att fokusera på hur jag som pedagog kan vara behjälplig med att utveckla sexåringens sociala kompetens med hjälp av lek. Pedagogen ska vara närvarande som en ledsagare för berörda barn, in i och ur leken men också finnas i bakgrunden som stöd. Jag har valt att använda mig av metoder som intervju, observation och loggbok. Barnen har bland annat observerats under fri lek och social samvaro där huvudsyftet har varit att åskådliggöra hur barnets interaktion ter sig tillsammans med andra, hur leken tar form eller brist på densamma. Att ställa sig frågan varför väljer eller kan en del barn inte leka har varit aktuell men ett entydigt svar på denna fråga går inte att finna då det ofta är en komplex situation som styrs av flera faktorer. Den cykliska process som finns i aktionslärande har varit en väg att finna svar som gjort det möjligt att hitta strategier för mig som pedagog att använda mig av för att bland annat lotsa ”leksvaga” barn in i gruppen. Resultatet har också visat att det är viktigt hur jag som pedagog förmedlar lektid till barnen, uppmuntrar, ger stöd, förslag på lekar samt att möta barnen i den verklighet de för tillfället befinner sig i när de startar sitt första år i skolan och förskoleklassen.
|
9 |
På spaning efter den svenska modellen : Bortom strid och samförståndJohansson, Kristina January 2013 (has links)
The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions. Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years. Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction. The policy has become more a ques-tion of utility maximization, generating partly with signs of the Rational-choice theories, than a question of trust between citizens and common interests in society. Considerably fewer reforms today, than earlier, rest on components as accountability and co-operation. One exception is the family policy, which rather shows a mixture of different values, found in each of the three studied political theories. Freedom to choose among childcare alternatives is here fighting with more conservative values.
|
10 |
Att skapa samförstånd i en organisationsförändring : – En fallstudie om förändringskommunikationEllberg Müllner, Max, Holmberg, Erik January 2013 (has links)
Denna studie undersöker hur samförstånd skapas genom kommunikation i en organisationsförändring. Detta är intressant då tidigare studier visat på att kommunikation är en avgörande faktor för att en organisationsförändring ska bli lyckad. Det är också intressant då forskning kring den interna kommunikationen vid organisationsförändringar är sparsam. Speciellt då vi även valt att se kommunikationen utifrån en mottagares perspektiv, ett område som var särskilt outforskat. Vi har hämtat vårt empiriska material från en organisation som stod inför en organisationsförändring. Denna förändring grundade sig i två underliggande problem; organisationen behövde omstruktureras för att kunna växa, organisationen ville bli oberoende av en annan organisation som varit en långvarig samarbetspartner.Syftet med studien var att ur ett kommunikationsperspektiv undersöka huruvida samförstånd skapas mellan ledningen och de anställda i en organisationsförändring. Det teoretiska ramverket bestod huvudsakligen av teorier om framing och dess tre ”Core framing tasks”, samt teorin om Sensegiving/Sensemaking. Studien beskriver hur ledningen i förberedelsefasen kommunicerade information om förändringen till de anställda. Dessutom undersöks personalens uppfattning av denna kommunikation. Studien bygger på intervjuer med ledningen och de anställda samt deltagande observationer av ett informationsmöte och ett nyhetsbrev. Resultatet av studien tydde på att ledningen har varit bristfällig i delar av sin kommunikation, men de anställda uppvisade trots detta en vilja att genomföra förändringen på grund av ett starkt förtroende för ledningen.
|
Page generated in 0.0439 seconds