Syftet med studien är att skapa en bredare förståelse om hur den svenska lagstiftningen inomkönsdiskriminering med fokus på anställning och graviditet fungerar och vilka effekter lagenger. Vår studie riktar sig till de som intresserar sig för rättssociologi och arbetsrätt och viundersöker även hur den svenska lagstiftningen tillsammans med EU-rätten tillämpas rättsligt. Vi fokuserar på frågeställningar som berör EU-rättens användning i Arbetsdomstolen,skillnader mellan jämställdhetslagens och diskrimineringslagens tillämpning samtdiskrimineringslagens effekter. Metoderna som används i studien är en innehållsanalys av åtta fall i Arbetsdomstolen samt tresemi-strukturerade intervjuer med respondenter från Diskrimineringsombudsmannen,arbetstagarorganisation och arbetsgivarorganisation. Vårt resultat visar på att EU-rätten har en stor inverkan på svenska domar och att användningenav EU-rättskällor var vanligare i samband med jämställdhetslagen innan lagförändringen 2009.Resultatet visar även på att trots förändringen i lagstiftningen 2009 gällande den ekonomiskaersättningen som var tänkt att generera högre ersättning vid diskriminering så har det inte skettnågon märkbar skillnad i fallen. / The purpose of this study is to create knowledge of how the swedish law against genderdiscrimination in relation to employment and pregnancy works and the effects of the law. Thisstudy is directed to them with an interest of sociology and labour law. The issues in focus ishow the European Union-law is used in swedish court, how the Swedish law from 2009 hasaffected the outcome in court compared to the earlier law and how the participants look at theeffect of the law. The methods used for this study is a content analysis of eight cases from court and threeinterviews with the Swedish equality ombudsman, a labour union organization and a employersunion organization.We have found that the European Union-law has an impact on the justice system. We also foundthat the use of legal usage from the European Union court were more common before 2009 andthe change in swedish law. We found that despite the change concerning the economiccompensation in the new law 2009 that were supposed to promote higher compensation therewere not any signs of higher compensation in the cases.

Denna studie är en kvantitativ innehållsanalys av Sveriges tre populäraste podcastdokumentärer P1 Dokumentär, P3 Dokumentär och Rättegångspodden.Undersökningen går ut på att kartlägga hur podcastdokumentärerna är ljudsatta i form av musik och ljudeffekter. Syftet är att ta reda på i vilken omfattning ljudsättningen krockar med de etiska spelreglerna och i vilken utsträckning de etiska spelreglerna kan behöva utvecklas. För att svara på frågorna har 30 avsnitt av de tre utvalda dokumentärerna analyserats. I analysen har det bland annat undersökts vilka former av ljudeffekter som används och hur de används. Resultatet av studien visar att alla tre podcastdokumentärer jobbar efter ett visst mönster när det kommer till ljudsättning i form av musik. P1 Dokumentär och P3 Dokumentär arbetar flitigt med ljudeffekter för att skapa bilder av platser och händelser. Rättegångspodden använder ljudeffekter mer sparsamt. Den utveckling av de etiska spelreglerna denna studie leder till är en utveckling baserad på regel nummer 12: ”Bildmontage, retuschering på elektronisk väg eller bildtext får ej utformas så att det vilseleder eller lurar läsaren. Ange alltid i direkt anslutning till bilden om den är förändrad genom montage eller retusch. Detta gäller även vid arkivering”. Denna regel skulle även kunna appliceras på ljud.

Nazi demonstrations have in recent years become a recurring theme in Swedish media. In the summer of 2018 public opinion against the Nazi demonstrations became so strong that the governing party proclaimed that the Swedish Nazi party should be banned. A majority of the other parties agreed. What effect a party ban would have on the freedom of demonstration is however unclear and the purpose of this paper is therefore to examine that subject. To achieve that purpose the paper examines the extent of the freedom of demon- stration in the Swedish constitution and its subsequent laws. In this section, the paper highlights that a demonstration where the organizer hasn’t applied for a demonstration permit still has the same rights as a demonstration where the or- ganizer has a permit. The findings in the paper also shows that current case law advocates that if a crime is being committed during a demonstration the police should wait with arresting suspects, provided the arrests would in effect dissolve the demonstration and as long as the crime is not obvious. The paper moreover examines the exemption in the Swedish constitution that supposedly allows for the banning of Nazi organizations. The conclusion is that the exemption must be characterized as a relatively narrow one. The exemption allows for only the banning of such racist groups that persecute a distinct ethnic or racial group – in contrast with for instance the persecution of refugees in gen- eral. The paper furthermore argues that the word persecution should be inter- preted as meaning repeated acts of violence or threats, although merely hate speech might arguably be sufficient as well. Altogether, this strong protection for the freedom of demonstration, in combi- nation with the narrow exemption for banning racist parties, makes it appear as uncertain how effective a party ban would be in suppressing Nazi demonstra-tions. The paper’s final section thus discusses whether other measures should be considered. In this discussion the argument is made that a constitutional change that would limit the right of demonstration solely for Nazi or similar groups would probably be the most proportional and effective way of stopping Nazi demonstrations.

No description available.

Renskötselrätt innebär enligt rennäringslagen en rätt för samer att använda mark inom ett renskötselområde till underhåll för sig och sina renar. Renskötselrätten grundas på urminnes hävd och tillkommer den som är same och medlem i en sameby. Renskötselrätt innebär en särskild rätt till fast egendom vilken existerar parallellt med äganderätten och omfattas av egendomsskyddet i 2 kap. 15 § regeringsformen. Enskilda individer kan tvingas till rådighetsinskränkningar eller till att avstå mark till förmån för allmänna intressen som infrastruktur och bebyggelse. Detta ska ske enligt reglerna för markåtkomst som återfinns i ett tjugotal lagar. Enligt Europakonventionen och regeringsformen ska den som tvingas avstå mark eller rättigheter ersättas. En fastighetsbildningsförrättning handläggs av lantmäterimyndigheten enligt reglerna i fastighetsbildningslagen. Ett återkommande problem är att värdera vilken skada en sameby lider när ersättning enligt lag måste prövas i samband med ett intrång. Syftet med detta arbete är dels att bidra med ökad kunskap om renskötselrättens juridiska innebörd, och dels att synliggöra hur renskötselrätten i nutid beaktas vid markåtkomst inom en lantmäteriförrättning. Detta för att bidra till att skapa en samsyn och en enhetlig handläggning av åtgärder som påverkar renskötselrätten. För att svara på denna studies frågeställningar har studier av förrättningsakter och intervjuer med förrättningslantmätare och en representant från Länsstyrelsen genomförts. Resultatet av studien visar att det i dagsläget är oklart hur renskötselrätten ska beaktas inom en lantmäteriförrättning och att det saknas arbetsstöd för hur renskötselrätten ska värderas vid ett intrång. I slutsatserna i detta arbete framgår det att detta beror på att det finns luckor i rennäringslagen vilket gör att den inte integrerar väl med annan lag och att det många gånger är oklart vilken myndighet som äger vilken fråga rörande renskötselrätten. För en enhetlig handläggning av ärenden som berör renskötselrätten krävs utbildning, klarläggande av vissa begrepp och bättre samverkan mellan myndigheter. Men framförallt krävs en revidering av rennäringslagen och relationen mellan den och annan lag.

Självmord är ett fenomen som funnits under lång tid. I dagens läge är det ungefär 1,500 personer som begår självmord varje år i Sverige, av det totala antalet begås ca 350 av dessa inom Stockholms län. Denna studie syftar till att undersöka om det finns något statistiskt samband mellan strukturella faktorer och självmordstalen i Stockholms län och i så fall vilka faktorer som blir signifikanta. För att besvara dessa har Durkheims teori om självmord använts för att hitta relevant data. Resultatet presenteras med hjälp av en OLS-regression som visade att medelålders män är överrepresenterade i självmordsstatistiken, att arbetslöshet och högre psykiatribudget har samband med fler självmord, samt att högre ekonomisk tillväxt och antidepressiva läkemedel minskar antalet självmord. Men hjälp av teori och tidigare forskning analyseras resultaten, som visar att strukturella faktorer kan ha en påverkan på självmordstalen.

This thesis discusses the development of the state’s liability for non-pecuniary damages caused by violations of the basic human rights protected by the European Convention on Human Rights (ECHR). The thesis identifies and critically discusses differences and similarities between the Supreme Court’s case law and the provision 3:4 in the Swedish Tort Law (skadeståndslagen 1972:207), which regulates the state’s liability for violations of the ECHR since the 1st of April 2018. Furthermore, the thesis discusses whether the Supreme Court’s active role in the expansion of the state’s liability raises any issues from a democracy perspective. In conclusion, the Supreme Court’s active role is deemed not entirely compatible with the principle of popular sovereignty. However, the thesis asserts that the influence of the European Union and the ECHR has changed the societal role of the courts. Finally, the thesis discusses how the continued development of the state’s liability for basic human rights might take form. Specifically, the thesis examines the implications of a liability for violations of the basic rights protected by the Swedish constitution (2 kap RF). In conclusion, the absence of guiding case law means that a number of questions would need to be examined, but it also means that the policy discussion can be held more freely. / Denna uppsats behandlar utvecklingen av det allmännas ansvar för ideella skador orsakade genom överträdelser av de grundläggande rättigheterna i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). I uppsatsen förs en kritisk diskussion om likheter och skillnader mellan HD:s praxis och den bestämmelse om det allmännas ansvar för konventionsöverträdelser som gäller i 3:4 skadeståndslagen (1972:207) sedan den 1 april 2018. Vidare diskuteras huruvida HD:s aktiva roll i utvidgningen av det allmännas ansvar föranleder några betänkligheter ur demokratisynpunkt. Sammanfattningsvis konstateras att HD:s normgivning genom praxis inte är helt förenlig med folksuveränitetsprincipen. Samtidigt framhålls att inflytandet EU- och Europarätten har förändrat domstolens roll i samhället. Slutligen diskuteras hur den fortsatta utvecklingen av det allmännas ansvar för överträdelser av grundläggande rättigheter kan komma att se ut, specifikt vad ett ansvar för överträdelser av rättigheterna i 2 kap RF skulle innebära. Slutsatsen av diskussionen är att frånvaron av vägledande praxis från Europadomstolen innebär att en mängd frågor skulle behöva utredas, samtidigt som det ger utrymme till en friare rättspolitisk diskussion.

No description available.

The purpose of this thesis is to examine questions related to copyright protection of worksgenerated by artificial intelligence (AI) under EU and Swedish law. The first question that is examined in this thesis is whether works created by AI are at all eligiblefor copyright protection in Sweden and who is the creator of such works: the human behind theAI, the AI itself, both, or perhaps nobody. To determine who the creator of an AI generated workis, the term creator is first defined. The definition is then be applied to two cases. In the firstcase, a human and an AI collaborate to create a work. In the second case, the AI creates a workwithout the involvement of a human. Issues related to ownership of AI generated works are alsodiscussed. The second question that is examined in this thesis is whether there is a need for copyrightreform and how such reform could be achieved. The problems with the existing legal frameworkfor copyright protection are listed. Different solutions or methods for reform are then discussed.Finally, a discussion is held on whether copyright reform is actually needed and what solutionmight best achieve the desired goals.

No description available.