No description available.

No description available.

Swedish energy policy relies heavily on the promotion of renewable energy resources, in particular wind energy and in 2002 the Swedish Government adopted a national planning goal of a yearly wind power generation of 10 TWh by 2015, which implies a substantial increase from the current 0.6 TWh level. The main purpose of this study is to analyse relevant functions of the Swedish law with reference to the im-plementation of wind power; the overarching question at issue being in what respects the law impedes respectively facilitates the development of wind power, and to compare the results from the Swedish analysis with the corresponding functions in Danish law, and b) to present some implications for the choice between different legislative measures to meet the Swedish wind power planning goal. The results are based on in-depth studies of relevant legal rules and case law, and the overall indi-cations are: a) on one hand, that several of the Swedish legal rules in connection with the overarching management and use of land and water areas are vaguely formulated and provide an extensive room for discretion, which makes the outcomes unpredictable and increase the uncertainties associated with wind power investments, b) on the other hand, that certain specific rules regarding the location of the wind-mills, together with the requirement to objectively assess alternative sites for the installation have shown to seriously hamper the establishment of windmills in Sweden, c) that the strong support for the munici-pal self- governance in connection with the system for physical planning in Sweden implies that great stress is laid on the existence of territorial plans for wind power, which in turn implies that windmills are unlikely to be established without municipal consent, and finally d) that the installation of windmills on Swedish territory may require as many as five different permits, which imply time-consuming (and hence costly) processes with unpredictable outcomes. The results from the analysis of the corresponding Danish system reveal a quite different situation; the specific and precise regulations regarding the installation of windmills in Denmark imply a lot less room for discretion which reduce the uncertainty in connection with the investment decision. Moreover, that the vertically integrated planning system in Denmark greatly enhances the possibilities to implement national planning objectives on the regional, municipal and local level. / <p>Godkänd; 2006; 20070109 (haneit)</p>

No description available.

No description available.

Levande djur är föränderliga av naturen och kan påverkas av förändringar så som ryttarbyte eller intryck från omgivningen. Således särskiljer sig levande djur jämförligt med döda ting såsom ett kylskåp,  en brödrost eller en bok. Utan hänsyn till varornas skillnader omfattas dessa ting av konsumentköplagens bestämmelser under förutsättning att det rör sig om ett konsumentköp. Detta menar verksamma inom hästnäringen skapar problem eftersom konsumentköplagens bestämmelser har som utgångspunkt att reglera köp av ”döda ting”. Konsekvensen av ett starkt konsumentskydd i kombination med handel av levande djur har gett resultat till att näringsidkarna inte vill sälja till konsumenter då riskerna upplevs som oproportionerligt stora. Kritiken är utbredd i Europa, vilket har gett till resultat nya möjligheter till att undanta levande djur ifrån konsumentköplagen. Svenska staten har således genomfört en utredning av anledning utav det nya varudirektivet, utredningen åskådliggör problematiken och förevisar vilka områden som behöver särregleras gällande konsumentköp av hästar. Problemen har uppkommit vid handel av hästar har identifierats genom att analysera lagstiftning, samt statens offentliga utredning för att besvara frågan, om det föreligger ett behov av speciallagstiftning gällande konsumentköp av hästar. Sammanfattningsvis är resultatet av analysen att problematiken gällande hästar och konsumentköplagen skulle kunna minimeras genom att tillämpa en särreglering vid handel av levande djur.

Denna uppsats rör uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening och möjligheten att vägra ett sådant i syfte att skydda sökande och dess barn från en våldsam anknytningsperson. Uppsatsen undersöker med hjälp av en klassisk rättsdogmatisk metod de olika möjligheterna till sådant skydd som finns för olika sökande beroende på om de räknas som kärnfamilj eller inte. I nationell lagstiftning finns inget sådant skydd för kärnfamiljer. Uppsatsen undersöker om möjlighet till sådant skydd ändå skapas genom överstatliga förpliktelser, särskilt med inkorporerandet av FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) i svensk lag. Trots att barnkonventionen skapar rättigheter för barn att skyddas från våld och olämpliga vårdnadshavare kan barnkonventionen inte användas för att skydda barn i denna situation. Det finns inte heller andra överstatliga förpliktelser som skapar en möjlighet att vägra uppehållstillstånd för kärnfamiljer på grund av att det finns en risk att utsättas för våld av anknytningspersonen.

I denna uppsats presenteras och utreds artskydd i skogen och ersättningsrätt vid förlorad rådighet av skogsmark på grund av artskydd. Utredningen görs med kritisk rättsdogmatisk metod vilket innebär att utöver de primära rättskällorna används även andra väl utvalda källor som artiklar och myndighetsutlåtanden i syfte att bereda ett större perspektiv och sakligt grundade argument och slutsatser. Den svenska artskyddslagstiftningen är grundad på två EU-direktiv (naturskyddsdirektiven) som syftar till att främja biologisk mångfald och bevarandet av djur, växter och dess livsmiljöer. Åtgärder som vidtas i skog där arter som omfattas av naturskyddsdirektiven vistas måste vara i enlighet med direktiven. De berörda arterna får inte dödas, infångas eller störas och åtgärder ska vidtas för att säkerställa att dess bevarandestatus inte påverkas. Uppsatsen utreder i vilka situationer planerade åtgärder anses vara i strid med dessa bestämmelser men även vilken rätt markägaren har till ersättning om en skogsåtgärd förbjuds på grund av artskydd. Bestämmelser om rätt till ersättning vid rådighetsinskränkningar finns både i regeringsformen och miljöbalken. Det framgår dock inte om avverkningsförbud på grund av artskydd omfattas av dessa bestämmelser. Eftersom uppsatsen utreder rättsfrågor som är under pågående rättsutveckling är uppsatsens huvudsakliga bidrag en diskussion av rådande rättsläge och analys av tidigare tillämpning.

Formkraven för upprättande av testamente har kritiserats för att vara alltför stränga. Samtidigt finns det inte några formkrav vid en återkallelse av testamentet utan endast bestämmelser över vad som kan likställas med att det inte längre ger uttryck för testators yttersta vilja. Det händer att testamenten försvinner, förstörs eller inte kan verkställas på grund av formfel. Enligt svensk lagstiftning finns endast ett sätt att upprätta ett testamente på och testator får stå för förvaringen själv. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka problem och brister avseende det skriftliga testamentet och därefter se hur en digital förvaring och signering av testamente hade kunnat avhjälpa problemen. Denna uppsats har använt rättsdogmatisk metod för att besvara syftet. Resultatet av uppsatsen har visat att det endast finns fördelar med att inrätta ett system för digital förvaring av testamente. Detta skulle vidare öppna möjligheten för digital signering av testamente, där resultatet visat övervägande fördelar samt att det finns system för att verkställa detta.

No description available.