No description available.

No description available.

No description available.

Russia´s participation in the armed conflicts and occupation of the socalled DNR and LNR territories in Eastern Ukraine despite theprovisions of existing treaties and the implications thereof continues to attract diverse reactions from the international investmentcommunity. Generally, a treaty is binding upon contracting parties and applicableto the entire territory, unless a different intention appears from thetreaty or otherwise established. This principally connotes thatinvestment treaties create territorial dimensions, hence makingsovereignty over boundaries a crucial aspect in determining whetheran investment was made in the “host State”. This research amongst other issues, examines the impact of Russianeffective control over the occupied territories of the alleged DNR andLNR; and makes a holistic analysis of the grounds for theextraterritoriality of Russian Home-State BITs to the affected orexpropriated investments in the occupied territories. This thesis holds Russia to have enjoyed the status of an occupyingpower and concludes that the extraterritoriality of Russian home-basedBITs to investments in the alleged DNR and LNR entities wastriggered by Russia’s exercise of effective control over the twoterritories and invariably provides an avenue for foreign andUkrainian investors to resolve investment disputes against RussianFederation in a bid to seek redress for expropriated investments.

Gängkriminalitet är ett allvarligt problem och betraktas som ett av Sveriges absolut största och mest akuta samhällsproblem. Rekrytering av nya gängmedlemmar sträcker sig allt lägre ner i åldrarna och det rör sig idag om barn som rekryteras som spejare, hantlangare och ibland till och med mördare i stället för att gå i skolan. Det kan i dessa fall röra sig om situationer där den egna familjen utgör en riskmiljö för att fostras in i kriminalitet. Det är socialtjänstens ansvar att verka för att barn och unga garanteras trygga uppväxtförhållanden och de har bland annat lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) till stöd för sin verksamhet. Socialtjänsten ansvarar för att ingripa i de fall barn och unga riskerar att fara illa i sin hemmiljö med stöd av 2 § LVU. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om möjligheten finns att omhänderta barn i enlighet med 2 § LVU när de växer upp i familjer med vårdnadshavare och syskon som har koppling till grov organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Vidare har 2 § LVU granskats i ljuset av de samhällsförändringar som ägt rum sedan lagens ikraftträdande med ett barnrättsligt fokus. Rättsutredningen visar att den omständighet att barnets vårdnadshavare är aktivt gängkriminell inte utgör en självständig grund för ett tvångsingripande med stöd av lagen. Däremot kan familjemedlemmars involvering i gängkriminella kretsar medföra andra relaterade problem som kan ta sig till uttryck på ett sådant sätt att det faller inom ramen för lagrummets uppställda rekvisit och som därmed motiverar ett tvångsingripande i enlighet med 2 § LVU. I de fall vårdnadshavares och syskons inblandning i gängkriminalitet utgör en påtaglig risk för skada på barnets hälsa och utveckling blir det aktuella lagrummet tillämpbart.

I denna studie utforskas gestaltningen av hustrurollen i Khaled Hosseinis roman Tusen strålande solar, med fokus på de kvinnliga huvudpersonernas livssituationer i relation till giftermålens och hustrurollens karaktär. Genom en innehållsanalys av romanen och tillämpning av det teoretiska ramverket Det andra könet av Simone de Beauvoir, analyseras hur huvudkaraktärerna, Mariam och Laila, navigerar genom traditionella förväntningar och utmanar förtryckande strukturer i Afghanistan. Genom att utforska deras erfarenheter och val, strävar studien efter att öka förståelsen för de sociala och kulturella normer som styr deras liv i relation till samhället. Vidare diskuteras romanens didaktiska potential för att främja interkulturell förståelse och diskussioner i en svensk undervisningskontext. Genom att belysa dessa teman och karaktärers komplexa dynamik bidrar studien till en fördjupad förståelse av kvinnors position och handlingsutrymme i samhället.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka upplevelserna hos nyckelpersoner från olika aktörer inom de brottsförebyggande- och trygghetsskapande insatserna som implementerades i Särö centrum 2023. Insatserna infördes till följd av en ökad upplevd otrygghet i området på grund av stökiga ungdomar och en eskalerande brottslighet som kulminerade under samma år. Genom intervjuer med dessa nyckelpersoner har varierande perspektiv lyfts rörande vilka förändringar de sett samt hur effektiva insatserna upplevts. En tematisk analys visade att området upplevs tryggare nu efter implementeringen, främst tack vare samverkan mellan aktörerna. Att civilsamhället och föräldraföreningen har engagerat sig mer aktivt för ett tryggare Särö centrum har välkomnats. Nyckelpersonerna påpekade dock att det finns behov av en långsiktig plan för att undvika framtida akuta insatser. En översikt av anmälda brott i Särö mellan 2020–2024 visade på en uppgång vilket kan motsäga resultatet från den tematiska analysen, att området blivit lugnare, något som krävt vidare diskussion.

De som träffar barn, unga och deras vårdnadshavare i sin yrkesverksamhet har en anmälningsplikt som syftar till att skydda barn som far illa, eller misstänks fara illa. Denna länk mellan socialtjänsten och utsatta barn är mycket viktigt för ett fungerande skyddsnät i samhället. Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rättsliga förutsättningarna för anmälningsplikten och dess tillämpning. Frågeställningar som väglett arbetet är hur ser anmälningspliktens bakgrund ut, vad är gällande rätt och hur tillämpas anmälningsplikten, hur går en orosanmälan till och vad händer när den är gjord, samt hur förhåller sig anmälningsplikten till regler om sekretess. För att besvara frågorna har den rättsdogmatiska metoden använts. Av resultatet framgår att anmälningsplikten inte alltid följs och att det kan bero på att anmälningspliktiga har för lite kunskap om vad misshandel av barn innefattar, eller att det finns en rädsla för hur vårdnadshavarna kommer reagera, eller att socialtjänsten inte ingriper. Det krävs tydliga rutiner för hur anmälningsplikten ska hanteras i verksamheter som har att göra med barn, unga och dess vårdnadshavare, samt utveckling och kompetensutveckling för att veta när man är skyldig att anmäla.

Konsultationslagen infördes för att Sverige ska kunna leva upp till sina internationella åtaganden, främst gällande internationella mänskliga rättigheter men också för att man har planerat att tillträda en nordisk samekonvention. Lagen behövde alltså införas eftersom samerna har en särställning som urfolk i landet och med det följer vissa särskilda rättigheter. En av dessa rättigheter är rätten till inflytande i frågor som berör dem. Den svenska konsultationslagen ställer dock upp en rad begränsningar i skyldigheten att konsultera – både gällande vem som är konsultationsskyldig, vem som ska konsulteras och i vilka ärenden konsultationer ska hållas. Eftersom den svenska konsultationslagen i viss mån är baserad på de norska konsultations-reglerna finns det skäl att göra en utblick mot motsvarande norska lagstiftning och dess bakgrund för att förstå vilka överväganden man har gjort och varför man i vissa fall har gjort olika ställningstaganden i respektive land. Att lagstiftaren valt att ställa upp så många begränsningar av konsultationsskyldigheten innebär dock att det går att ifrågasätta om slutres-ultatet innebär att Sverige – genom konsultationslagen – klarar av att uppfylla de internationella åtaganden man föresatte sig i och med antagandet av lagen.

Det brottsförebyggande arbetet har stött på utmaningar och haft en låg status inom Polismyndigheten. År 2022 påbörjade Polismyndigheten implementeringen av deras nya brottsförebyggande strategi (PM 2022:12). Syftet med den nya strategin är att tydliggöra målen och säkerhetsställa att arbetet bedrivs effektivt. Den här studiens syfte är att undersöka implementeringen av Polismyndighetens brottsförebyggande strategi hos områdespoliser och att öka kunskap och urskilja faktorer som har betydelse för implementeringen. Studien är kvalitativ och materialet har samlats in genom intervjuer som sedan har analyserats i form av en tematisk analys. Studien tar avstamp i Lipskys (1980) teori om street-level bureaucracy och Lundqvist (1992) implementeringsteori. Resultatet tyder på att det finns en stor variation i hur områdespoliser tillämpar och förstår strategierna. Den brottsförebyggande strategin genomsyrar inte hela Polismyndigheten och flera av de problem som historiskt har identifierats kvarstår i Polismyndigheten. Det finns en stor motivation och ett engagemang hos områdespoliser men trots det har inte strategin fått fullt genomslag. Resultatet visar att det beror på faktorer som motivation, kompetens, resurser, prioriteringar, yrkeskultur samt ledarskap.