Samhället och världen vi lever i är föränderlig, kanske mer än någonsin. Det finns en strävan efter tålighet och snabb återhämtning för att på ett så bra sätt som möjligt hantera händelser och förändringar som vi inte kunnat förutse. Robusta samhällen kan anses framstå som önskvärda i en föränderlig värld. Då samhällen består av människor kan det antas att robusta människor skapar goda förutsättningar för robusta samhällen. Syftet med denna studie är att få mer kännedom om hur en robust människa upplevs och om det finns likheter i beskrivningarna av ett robust samhälle och en robust människa. Studien genomfördes i form av tre semistrukturerade intervjuer med tolkande fenomenologisk analys. Tre stycken professionella, som i sin profession mött totalt ca 3000 människor som varit med om större händelser och/eller kriser, intervjuades. Studiens resultat visar att upplevelsen av en robust människa är kärleksfull, ansvarsfull i nuet och känslomedveten: Kärleksfull till sig själv, andra och livet. Ansvarsfull och i nuet, oavsett konsekvenserna Medveten om, och känner, sina känslor och gränser. Studien berör även likheter och skillnader mellan begreppen robust, resiliens, resilient och Känsla Av SAMmanhang (KASAM). Vidare visas att det finns likheter mellan hur robusta samhällen och hur robusta människor beskrivs. Robust samhälle          Robust människa Ekologisk robusthet        Strävar efter god hälsa. Social robusthet             Kan skilja på vad som är sina och andras känslor. Teknisk robusthet           Är kvar i sig själv vid yttre störningar. Studien kommer fram till att robusta människor troligen är en förutsättning för robusta samhällen. / The society and the world we live are in constant change, maybe more now than ever. There is an aim to be robust and to recover fast to be able meet unpredictable events and changes. Robust societies seem desirable in a changing world. Societies consist of individuals and robust individuals can be assumed to create good conditions for a robust society. The purpose of this study is to gain more knowledge regarding how a robust individual is perceived and if there are similarities in the way a robust society and a robust individual are described. The study was conducted using three semi-structured interviews and interpretive phenomenological analysis. Three professionals, who had meet in total about 3000 individuals who had experienced large events and/or crisis, were interviewed. The result of the study demonstrates the experience of a robust individual being loving, responsible in the present and aware of feelings. Loving to himself/herself, others and life. Responsible and in the present, disregarding the consequences Aware of, and feels, his/hers feelings and boundaries. Similarities and differences between robust, resilience, resilient and Sense Of Coherence (SOC) are briefly covered in the study. There are similarities between how a robust society and a robust individual are described. Robust society           Robust individual Ecological robustness    Aims at good health. Social robustness          Able to distinguish between his/her own feelings and others feelings. Technical robustness     Stays as himself/herself when disturbed. The result of the study shows that robust individuals are probably a prerequisite for a robust society.

Eftergift av konkurrensskadeavgift är, med sitt införande år 2002, ett förhållandevis nytt förfarande inom den svenska konkurrensrätten. Eftergiften kräver oftast en situation där kartellmedlemmar anger varandra och syftar således till att förhindra kartellverksamhet genom att skapa instabilitet inom kartellen. Dessutom underlättas de bevissvårigheter som ofta förknippas med dolda karteller. 　 Problematiken kring eftergift av konkurrensskadeavgift är oklarheterna kring möjligheten att neka eftergift för ett företag vars deltagande i kartellen har behäftats med synnerligen försvårande omständigheter. Sådana omständigheter kan anses vara återfall i kartellverksamhet, ledande roll inom kartellen eller påverkan på marknaden som lett till att företag utanför kartellen tvingats bort från marknaden. Detta ger således utrymme för en diskussion angående huruvida en situation där eftergift av konkurrensskadeavgift nekas ett företag kan uppkomma. Förutsatt att företaget i övrigt uppfyllt de kriterier som framgår av 3 kap. 12 § konkurrenslagen. 　 I fråga om bevissituationer kring kartellmål och de bevissvårigheter sådana förfarande ofta är behäftade med, finns det genom EU-rättspraxis riktlinjer för vilka beviskrav som ställs för att konkurrensskadeavgift ska kunna utdömas. Dessa beviskrav har uttryckts vara lägre än för brottmål och behöver således inte uppnå nivån "bortom allt rimligt tvivel". Däremot har inte någon lägre gräns för vilken nivå beviskraven bör uppnå, för att höga konkurrensskadeavgifter ska kunna utdömas, uttryckts. 　 Sammanfattningsvis finns det oklarheter förknippade med fall om eftergift och beviskrav, som skulle kunna leda till rättslig problematik, vilket kommer att analyseras närmare i denna uppsats.

Varje dag möter advokaten rättsliga problem och spörsmål som ska lösas men han möter också sitt eget dilemma. Enighet råder inte alltid mellan den absoluta lojaliteten mot klienten och rättssystemet vilket innebär en prövning av de olika normer som advokaten har att förhålla sig till. Lagstiftaren har givit Svenska Advokatsamfundet befogenhet att besluta om gällande regler för god advokatsed samtidigt som lagstiftaren behållit strafflagstiftningen för advokater inom sin egen sfär. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd beslutar om disciplinära åtgärder i situationer där advokater inte tillgodosett god advokatsed. Uteslutning, varning, erinran eller varning med straffavgift är sådana disciplinära åtgärder som kan sanktionera advokaters handlande. Av stor betydelse för advokaten är biträdeslagen vilken föreskriver straffansvar för advokater som med grov oaktsamhet främjat brottslig gärning. Vårdslöst biträde är en kompletterande bestämmelse till medverkansansvaret i 23 kap. BrB. Även PTL har en central ansvarsbestämmelse i vilken advokaten kan göras ansvarig vid uppsåt eller av grov oaktsamhet för att brutit mot gransknings-, och rapporteringsskyldigheten eller mot meddelandeförbudet. PTL kommer ursprungligen från ett EG-direktiv med syftet att motverka ekonomisk brottslighet och reglerar förhållandet när advokaten har misstanke om penningtvätt i samband med klientuppdrag. Biträdeslagen och PTL kräver i vissa situationer att advokaten ska frångå sin lojalitetsplikt till förmån för rättsamhället, exempelvis bryter advokaten sin tystnadsplikt när han rapporterar misstänkt penningtvätt till Rikspolisstyrelsen. Om advokaten inte haft fog att frångå sin lojalitetsplikt drabbas han av disciplinära åtgärder. Således måste advokaten vara aktsam i sina beslut gällande främjande eller avslöjande av brott. Dels riskerar han klientens förtroende, dels riskerar han sin egen frihet, sin verksamhet och sitt anseende. Detta arbete belyser tillämpningen av kriterierna i ansvarsbestämmelserna samt hur advokaten gör sin bedömning för att tillgodose god advokatsed och rättsreglerna som inte alltid faller samman. Som hjälp finns praxis från HD och disciplinnämnden men dessa är långt ifrån uttömmande. Således måste advokaten lita till sin egen förmåga att utifrån varje situation göra en bedömning och därefter agera så långt lojalitetsplikten sträcker sig utan att bryta mot lagen.

I ett aktiebolag kan det finnas en verkställande direktör, vars uppgift är att sköta den löpande förvaltningen i bolaget, vilket stadgas i 8 kap. 29 § ABL. Det framgår inte av lag vad den löpande förvaltningen innefattar, vilket gör det svårt att veta var gränsen för den verkställande direktörens behörighet går. Svårigheten att avgränsa den löpande förvaltningen kan leda till konsekvenser i form av oenigheter mellan bolaget och tredje man, i det fall att den verkställande direktören vidtagit åtgärder som faller utanför dennes behörighet.   Vidare kan det förekomma instruktioner, som avgränsar bolagsorganens arbetsuppgifter från varandra. Det är lagstadgat att publika aktiebolag, enligt 8 kap. 46 b § ABL, ska utforma VD-instruktioner. För privata aktiebolag finns dock inget motsvarande kvar. VD-instruktionerna kan i sig vara mer eller mindre detaljerade och skilja sig i utformningen från bransch till bransch. Frågan är huruvida styrelsens instruktioner till den verkställande direktören påverkar det juridiska begreppet löpande förvaltning och i så fall vilka eventuella konsekvenser detta kan få.   Den verkställande direktören ska handla inom sin behörighet, vilken utgörs av den löpande förvaltningen, i enlighet med 8 kap. 42 § 1 st. samt 8 kap. 29 § ABL. Vidare ska den verkställande direktören inte företa rättshandlingar som faller utanför dennes befogenhet, vilken stadgas i 8 kap. 42 § 2 st. ABL. Det framgår inte tydligt om de instruktioner som styrelsen delger den verkställande direktören, ska falla in under dennes behörighet eller dennes befogenhet.   I uppsatsen beskrivs samt analyseras innebörden av begreppet löpande förvaltning samt huruvida VD-instruktioner har inverkat på förståelsen för begreppet, och i så fall på vilket sätt. I vår slutsats har vi kommit fram till att löpande förvaltning är ett vagt begrepp som definieras olika mellan bolagen. VD-instruktioner inverkar på begreppet löpande förvaltning, i o m att de kan ses som tolkningsdata vid definiering av vad som är löpande förvaltning i det enskilda bolaget. I detta fall påverkar instruktionen den verkställande direktörens behörighet. Vidare har vi i vår uppsats kommit fram till att en VD-instruktion alltid är en instruktion från överordnat organ och blir därmed även befogenhetsinskränkande, utöver att vara tolkningsdata.

Det har i svensk rätt funnits aktiebolagsrättsliga bestämmelser om tvångslikvidation sedan 1895. Ett övergripande syfte med bestämmelserna är att sätta upp gränser för hur länge en förlustbringande verksamhet får fortsätta innan verksamheten måste avbrytas och bolaget avvecklas. Bestämmelserna innebär att varje styrelseledamot i egenskap av bolagets företrädare har en skyldighet att agera när vissa förutsättningar är för handen, vid fara att eljest aktualisera ett personligt och med bolaget solidariskt betalningsansvar. Styrelsen ska, när det finns skäl att anta att bolagets egna kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, genast upprätta och, om bolaget har revisor låta denne granska en kontrollbalansräkning. Den lagändring som inneburit en sänkning av det minsta tillåtna registrerade aktiekapitalet, initierades genom den sk. decemberöverenskommelsen och trädde i kraft den 1 januari 2020. Genom lagändringen sänktes det lägsta tillåtna aktiekapitalet från 50 000 kronor till 25 000 kronor. Den bakomliggande tanken är att underlätta för ett ökat företagande och att harmoniera reglerna med omvärlden. Syftet med denna uppsats är att utreda och analysera den påverkan sänkningen av det minsta tillåtna registrerade aktiekapitalet kan förväntas ha på den praktiska tillämpningen av regelverket om medansvar. Med anledning härav uppkommer några följdfrågor beträffande en styrelseledamots medansvar. Vilka är förutsättningarna för att ett medansvar ska uppkomma? Vad krävs för att ansvarsperioden ska få ett slut? Vilka av bolagets förpliktelser har en styrelseledamot ansvar för? Under hur lång tid kan denne hållas ansvarig för dessa? Analysen visar att medansvaret knyts till styrelsens underlåtenhet. Till denna styrelsens aktivitetsplikt är knutna rekvisit, vars innebörd är att ansvarsperioden tar sin början när den i rekvisitet uttryckta tidsfristen når sitt slut. Om genom styrelsens underlåtenhet en medansvarsperiod börjat löpa, kan den komma till ett slut om en kontrollbalansräkning eller årsredovisning utvisar full täckning för det registrerade aktiekapitalet och denna läggs fram på bolagsstämma. Likaså avslutas medansvaret om en ansökan om likvidation ges in till rätten. För att undvika överraskande rättsverkningar av medansvaret har en regel om specialpreskription införts som befriar bolagets styrelse från medansvar för enskilda förpliktelser om inte talan väcks inom tre år från förpliktelsens uppkomst eller inom ett år från dess förfallodag. I en serie rättsfall har behandlats medansvarsperiodens avslut i ett antal situationer som inte täcks in av lagens ordalydelse. Rättsfallen avser bland annat rättsinstituten konkurs, företagsrekonstruktion och verkan av förlikning på rättsförhållandet mellan parterna vid tvist. Den ökade mängden prejudikat och regelverkets dysfunktionalitet visar på behovet av lagreformer på området.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.