Familjehemsplacering är enligt Socialstyrelsens statistik den vanligaste placeringsformen gällande barn. År 2022 var antalet placerade barn 19 200. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur den rättsliga regleringen gällande familjehem har sett ut och förändrats över tid,  från 1700-talet fram tills idag. För att uppfylla uppsatsens syfte har den rättsdogmatiska metoden använts, vilket innebär en analys av lagtext, förarbeten, praxis och doktrin. Av resultatet framgår att det skett ett flertal förändringar i regleringen avseende familjehem. Utvecklingen är markant; från 1700-talet när vart fjärde fosterbarn avled, till idag när situationen är helt annorlunda med färre barn familjehemsplacerade. De flesta förändringar har skett i syfte att stärka barnets ställning samt för att effektivisera socialnämndens arbete. Några exempel är att barnkonventionen inkorporeras i svensk lagstiftning, att rekvisitet för omhändertagande förändrats i LVU samt att ett flertal förändringar genomförts i samband med rättsfallet Lex lilla hjärtat. Att regeringen har valt att lägga mycket tid och resurser på detta visar att regleringen av barn är ett mycket viktigt, men även komplext område.

Miljörätten är bred och komplicerad, och innehåller många olika områden. Skyddet av denbiologiska mångfalden är ett brett område och regleras av fler olika lagar. En del av den biologiskamångfalden är artrikedomen som bidrar med den totala biologiska mångfalden. En annan del avmiljörätten innefattar energiproduktion och förnybar energiproduktion i synnerhet, däriblandvindkraft. Ibland krockar olika intressen som är upptagna i miljöbalken, och således behövs enavvägning göras utifrån de olika intressena och det som på bäst sätt främjar en hållbar utveckling.Denna studie har undersökt 1. hur avvägningen ser ut mellan vindkraften och kungsörnens - ochhavsörnens bevarande. 2. Ifall artskyddsförordningen regler efterföljs för att kunna uppnå dess syfteom att bevara den biologiska mångfalden. Studien har undersökt och analyserat 7 olika rättsfall frånmark och miljööverdomstolen i förhållande till de två forskningsfrågorna. Studien resulterar främsti slutsatsen att domstolens avvägning har varit väldigt inkonsekvent vilket skulle kunna förklarasmed att en fall till fall utredning alltid ska göras vid etableringar av vindkraft i förhållande tillörnarnas bevarande. Dock finns det fler parametrar att beakta när domstolen gör sin avvägning somibland inte har beaktats tillräckligt och ibland har domstolen gått långt över vad de brukar göra iavseende bevarandet av örnar.

Denna avhandling utforskar den rättsliga komplexiteten och de utmaningar som ärförknippade med avdragsrätten för ingående mervärdesskatt för holdingbolag inomramen för avyttring av andelar i dotterbolag. Studien fokuserar på den detaljeradetolkningen och tillämpningen av mervärdesskattelagstiftningen inom Europeiskaunionen, med särskilt fokus på avdragsmöjligheter för ingående moms på kostnader somär relaterade till dessa transaktioner. Genom en djupgående analys av relevanta prejudikatfrån EU-domstolen samt rättspraxis från svenska domstolar, utreds under vilkaomständigheter holdingbolag kan göra gällande rätten till momsavdrag. Specifiktbehandlas betydande rättsfall såsom BLP Group och SKF, där EU-domstolen harpreciserat kriterierna för att etablera ett "direkt och omedelbart samband" mellan deingående kostnaderna och de skattepliktiga utgående transaktionerna. Avhandlingen taräven upp en prövning av Högsta Förvaltningsdomstolen i Sverige under hösten 2023, därdomstolen åter undersökte under vilka förhållanden avdrag för ingående moms förtransaktionskostnader vid försäljning av dotterbolagsandelar kan medges. Ett särdrag idetta mål var Skatteverkets sekundära yrkande om begränsning av avdragsrätten, vilketinte kunde prövas med hänvisning till instansordningsprincipen. Denna problematik kringavdragsrätt och dess möjliga begränsningar, som är beroende av förekomsten av ett direktoch omedelbart samband mellan specifika kostnader och antingen specifika utgåendetransaktioner eller företagets övergripande ekonomiska aktivitet, har blivit frekventdebatterad och prövad inom både EU-domstolen och den svenska HögstaFörvaltningsdomstolen. Avhandlingens mål är att, med primär hänsyn till befintligrättspraxis, bestämma i vilka situationer avdragsrätt föreligger. Detta uppnås genom entvådelad undersökningsprocess. Först genomförs en analys för att identifiera desituationer där ett tydligt och omedelbart samband krävs mellan en specifik kostnad ochantingen en utgående transaktion eller en övergripande ekonomisk aktivitet för attfastställa existensen av avdragsrätt. Därefter jämförs dessa situationer med Skatteverketssekundära yrkande i det aktuella rättsfallet. Undersökningens resultat används för attanalysera principen om mervärdesskattens neutralitet och dess inverkan. Dennametodiska granskning av rättsdoktrin och praxis syftar till att bistå jurister och forskareatt navigera det komplexa landskapet inom mervärdesskattelagstiftning, ochargumenterar för klarhet och konsekvens i lagens tillämpning för att främja rättviskonkurrens och ekonomisk effektivitet. Avhandlingen bidrar till en fördjupad förståelseav mervärdesskatt i komplexa företagsstrukturer och ger insikter om skattemässigakonsekvenser av strategiska affärsbeslut som involverar försäljning avdotterbolagsandelar, samt adresserar de vidare implikationerna av mervärdesskattensneutralitetsprinciper.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Sweden like other Nordic countries are cited as models in terms of gender equality in the world. In addition, they played a significant role in the process of changing the Declaration on eradication of discrimination against women (CEDAW) into a binding Convention. However, the report Captured Queen on men’s violence against women published by Brottsoffer-myndigheten (The Crime Victim Compensation and Support Authority) in 2001 showed the extend of this issue of society in Sweden. The purpose of this thesis is to explore how the situation of men’s violence against women in close relationships in Sweden is presented today since the publication of the report Captured Queen in 2001.The theoretical framework consists of the feminist perspectives and concept of hegemonic masculinities. Qualitative method and secondary materials were used to gain a deeper understanding of the issue of men’s violence against women in close relationships in Sweden. The main findings of this thesis show that men’s violence against women in close relationships is a real social problem in Sweden. There is no specific profile of violent men against women in Sweden, since they come from all social classes, backgrounds and of all ages. Men’s violence against women can be explained by the result of inequalities between men and women in social structures. It is this social and collective domination of women by men that facilitate the individual domination of a man over his partner. Therefore, factors such as alcohol consumption cannot be the determinant cause of men’s violence against women. Nonetheless, alcohol consumption constitutes a factor that can promote or increase the likelihood of violence. The latest Swedish sexual assault legislation based on consent entered in force the first July 2018 cannot significantly reduce the extent of this social phenomenon, since social structures in Sweden are based on patriarchal considerations where men dominate over women.

At the beginning of the 20th century, major technological changes occurred in maternity care in Europe. In connection with the introduction of good hand hygiene, advance medical equipment and use of disinfectants in the hospitals, obstetricians quickly noticed that maternal mortality decreased. This together with the rest of the medical equipment made hospital births safer. The hospitals became more attractive birth places instead of the homes. While the development from homebirth to hospital delivery went fast in Sweden, the midwives who worked in the United Kingdom and the Netherlands kept their role as primary caregiver to pregnant women by opening birth centers (freestanding clinics normally staffed by midwives offering a homely environment) and continued offering assistance with births at home, if that was the wish of the mother. Today, the United Kingdom and the Netherlands are good examples of a maternity care system with free choice where to give birth and with high patient safety. The purpose of this work is to see if Sweden can offer freedom of choice within the maternity care in accordance with Article 8 of the European Convention on Human Rights and applicable legislation. This is done by evaluating as to how maternity care is financed and the midwives’ role in the countries like the Netherlands and the United Kingdom and compared with Sweden. Today, maternity care in Sweden is severely criticized, not least by healthcare staff due to poor working environment. Pregnant women feel an uncertainty before childbirth, which has led to the government and Swedish municipalities and county councils to decide to make a major effort to improve maternity care and women's health. Within the framework of the development of the healthcare, this work suggests that a review of the freedom of choice in childbirth care would be a natural part to include in the reform.

No description available.