Uppsatsens syfte var att utreda barns rätt att bli hörda och få sina egna asylskäl beaktade i asylprocessen samt hur det tas hänsyn till barnets bästa i asylprocessen och hur den bedömningen går till. Utredningen börjar med att redogöra för hur asylprocessen i allmänhet går till samt vilka olika asylskäl som kan föreligga. Sedan utreds innebörden av barnets bästa såsom det kommer till uttryck i barnkonventionen samt utlänningslagen. Arbetet leder sedan till en sammanställning över huruvida barnets enskilda asylskäl prövats i praktiken samt hur barnets bästa tillgodosetts i asylprocessen. Material som lagstiftning, förarbeten, avgöranden från underinstanser och doktrin har studerats men även rättsliga ställningstaganden, konventioner och rapporter har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. Utredningen ger vid handen att det finns vissa brister i prövningen av barnets egna asylskäl samt i prövningen av barnets bästa. En av bristerna beror på att det saknas kunskap hos beslutsfattare och tjänstemän hur dessa prövningar ska genomföras samt motiveras i praktiken.

Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med fekal inkontinens. Fekal inkontinens, även kallat FI, är ett symtom som uppemot 15 % av den globala befolkningen lider av. Symtomet är fysiskt men kan även ha negativ inverkan på livskvaliteten, både på ett emotionellt och ett socialt plan. Stigmatiseringen av FI gör att många individer lider i det tysta. Litteraturstudiens resultat grundar sig på elva vetenskapliga artiklar, där resultatet av studien utföll i sju kategorier: Förlust av kontroll, Social isolering, Kroppsbild och självkänsla, Längtan efter bekräftelse, Livsbegränsningar, Bristande bemötande av hälso-och sjukvården, Känslor av skam, Förnedring samt Att hemlighålla fekal inkontinens. Resultatet visade att tabun kring FI ledde till skam hos de som levde med symtomet. Vidare framkom det i studien att individer med FI vanligtvis begränsade sitt sociala liv, vilket medförde en försämrad livskvalitet och självkänsla. Den skamfulla upplevelsen av FI korrelerar med bristande kunskap om symtomet. Mer kunskap medför i regel att skamkänslorna minskar. Hälso- och sjukvården kan tillhandahålla individen information och insikt om sina symtom. För att fler individer ska få hjälp att hantera känslan av skam som symtomet kan orsaka, är det av vikt att hälso- och sjukvårdspersonal har adekvat utbildning om uppkomsten av negativa känslor. På så vis kan de bemöta och stötta individerna på en individanpassad nivå. Därav behövs vidare forskning bedrivas i ämnet. / The purpose of this study was to illustrate experiences of living with fecal incontinence. Fecal incontinence, also known as FI, is a symptom that up to 15% of the population suffers from. The symptom is physical, but can also have a negative impact on quality of life, both on an emotional and social level. The stigmatization of FI makes many individuals suffer in silence. The results from the literature study is based on eleven scientific articles, and resulted into seven categories: Loss of control, Social isolation, Body image and self-esteem, Desire for affirmation, Life limitations, Inadequate treatment of health care, Feelings of shame, humiliation and To keep fecal incontinence a secret. The results showed that the taboo surrounding FI led to feelings of shame of those who lives with the symptom. The results also showed that individuals with FI usually limited their social life, resulting in a reduced quality of life and self-esteem. The shameful experience of FI correlates with lack of knowledge about the symptom. More knowledge generally leads to reduced feelings of shame. The health care may provide the individual with information and insight about their symptoms. It is important for the health professionals to have adequate education about the appearance of negative feelings, in order to help individuals with FI managing their feelings of shame. In this way, the health professionals can treat and support individuals on an individualized level. Hence the need for further research conducted on the subject.

En utredning av begreppen begränsning i RF 2:20 och ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle i RF 2:21

Det svenska välfärdssamhället präglas av ett utbrett medborgerligt engagemang i form av ideellt arbete. Motivation till ett ideellt engagemang kan variera beroende på individ, situation och samhällskontext. Under 2015 kom en flyktingström till Sverige som innebar nya utmaningar för samhället. Många av flyktingarna ville inte söka asyl i landet och klassades därför som irreguljära flyktingar. Den svenska staten har inga direkta skyldigheter mot irreguljära flyktingar vilket skapade ett behov som ideellt engagerade fick täcka upp för. Trots avsaknaden av juridiska skyldigheter kände människor ändå en moralisk skyldighet att agera på ett sådant sätt som ansågs främjade för allmänhetens bästa. En ideell handling kan betraktas som en gåva och ska tolkas i den sociala kontext den utförs i. Ideellt engagemang relateras också till ett socialt utbyte där de engagerade individerna förväntar sig att få något tillbaka från engagemanget. Motivationen till att ge en gåva eller delta i ett utbyte kan grunda sig både i inre och yttre faktorer. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vad det är som motiverar människor att engagera sig ideellt vid en hastig samhällsförändring som skapat nya sociala behov. För att undersöka syftet har sex djupintervjuer utförts med ideellt engagerade inom verksamheten Refugees Welcome som assisterade flyktingarna på deras resa genom Sverige. Resultat visar på att olika delar och grupper i samhället påverkas på olika sätt vid en hastig samhällsförändring. Majoriteten av civilsamhället mobiliseras till förmån för att täcka upp behoven samtidigt som det finns individer med skilda åsikter som går samman och tillsammans organiserar ett motstånd mot de ideella insatserna. Den största faktorn för människors motivation vid en samhällsförändring är känslan av att vilja hitta en lösning och erbjuda stöd för de drabbade människorna. Den snabba uppstarten innebar ett löst organiserat nätverk som ledde till organisatoriska utmaningar. Utmaningar och motgångar användes som motivationsfaktorer för de ideellt engagerade individerna. Under engagemangets gång spelade stöd och uppskattning från omgivningen in som centrala drivkrafter till ett fortsatt engagemang.

<p>This paper deals with relationship between irrigation and agriculture and conflicts within an irrigation system and as well between other stakeholders concerning the water. Irrigated lands are up to 2.5 times more productive compared to rain-fed agriculture. They are important element in the agriculture sector in Sub-Saharan Africa, and have been favoured by governments and donor agencies for their high rate of return. Without proper technical equipments or support negative impacts on the environment are linked to irrigation activities. Furthermore, a case study was made in Tanzania, Kiru Valley, regarding the tension between big scale and small-scale farmers as result from the water decline. The results demonstrate that the institutions do not have the power to solve the conflict. It is difficult to define the different stakeholders and the boundaries of the area that affect the amount of water in the valley.</p>

<p>Syftet med denna studie är att undersöka och jämföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhåller sig till det mångkulturella samhället och mångkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frågor som berör dessa områden. Vidare är syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhåller sig till individuella respektive grupprättigheter.</p>

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut. Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik. Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.

Den ökande användningen av personuppgifter, bland annat för att ”profilera” de registreradeutan deras vetskap, kan innebära en kränkning av den personliga integriteten. De rådande reglerna räcker inte till för att garantera att de registrerade ger ett fritt, aktivt och informerat samtycke till varje tilltänkt behandling av personuppgifter. I detta hänseende förväntasdataskyddsförordningen förstärka skyddet för den registrerades personliga integritet, genom attställa högre krav för att samtycke till personuppgiftsbehandling ska vara giltigt.När det gäller tillämpningen av reglerna angående inhämtning av samtycke till användning avkakor, visar en empirisk studie av svenska och franska webbsidor att, förutom i undantagsfall,tillämpar varken företag eller myndigheter de nu gällande reglerna. Detta innebär dels en riskför kränkning av de registrerades personliga integritet, dels en risk för hårda sanktioner för de personuppgiftsansvariga när dataskyddsförordningen träder i kraft.De registrerade börjar uttrycka oro över den omfattande personuppgiftsbehandling som sker utan deras vetskap och, i brist på öppen och ärlig information från de personuppgiftsansvarigas sida, börjar använda sig av reklamblockerare. Steget är inte långt till att de också börjar användasig av andra verktyg som helt utesluter användning av kakor. En sådan användning fyller dockviktiga statistiska, ekonomiska och praktiska funktioner, både för den personuppgiftsansvarigeoch för den registrerade. Genom att nöja sig med att ge generell information såsom ”vi använderkakor för att ge dig en bättre användarupplevelse” utan att närmare förklara på vilket sätt eller under vilka villkor, förstärker de personuppgiftsansvariga den rådande misstron hos de registrerade. Enligt öppenhetsprincipen som fastställs i dataskyddsförordningen, bör de personuppgiftsansvariga istället tydligt informera de registrerade om vilkapersonuppgiftsbehandlingar som utförs och i vilket syfte. Annars är risken, dels att de personuppgiftsansvariga straffas hårt när dataskyddsförordningen träder i kraft, dels att de registrerade helt vägrar personuppgiftsbehandlingen. Företagen har förklarat att de inte följer reglerna på grund av bristande kunskap, vilket bekräftas av en undersökning som har beställts av DELL. För att förklara hur reglerna ska tillämpas gerdärför denna uppsats ett enkelt exempel som visar att det endast krävs några få ändringar för attreglerna ska följas. Det ligger i företagens intresse att tillämpa dessa regler innan dataskyddsförordningen träder i kraft och, med denna, mycket hårdare sanktioner som även gäller vid behandling av icke-känsliga personuppgifter i strid med bestämmelser om samtycke. Detsamma gäller i större utsträckning för myndigheter, som underkastas ännu hårdare krav på grund av den registrerades underlägsna ställning och brist på fritt val. Ett förslag på hur inhämtning av samtycke bör se ut för att respektera dataskyddsförordningens minimikrav ges under rubriken 7.3.2. DELL-exemplet. Viktigast är att den registrerade först får detaljerad information angående varje tilltänkt personuppgiftsbehandling och dess syfte, och sedan har möjlighet att enkelt ge, vägra eller ta tillbaka sitt samtycke till varje tilltänkt personuppgiftbehandling. Utöver dessa minimikrav föreslås i uppsatsen att de personuppgiftsansvariga som befarar att de registrerade vägrar ge sitt samtycke till personuppgiftsbehandling skapar incitament genom att tydligt visa på vilket sätt personuppgiftsbehandlingen innebär en konkret förbättring av de registrerades användarupplevelse. För att motivera de registrerade att ge sitt samtycke till användning av särskilt integritetskränkande kakor, såsom tredjepartskakor som används i reklamsyfte, kan det behövas starkare incitament i form av en ekonomisk kompensation.

Whistle-blowers have an important role as they reveals incongruities in organizations in order to enable improvement of working conditions. However, there is a risk of reprisals against the employees when expressing their discontent, which may prevent them from blowing the whistle. Since whistle-blowers in private sectors have less protection of freedom of expression against their employer, the protections of whistleblowing also become weaker in these organizations. Nowadays it is becoming increasingly common for businesses in the welfare sector to govern under private management, but still with public funding. A weak protection of whistleblowing therefore reduces the public's opportunity to gain insight into how public funds are used. Therefore the aim of the study is to examine the protection of whistleblowing in private sectors and especially highlight the problem with a weak protection in private organizations that are publicly funded. The Swedish law has no general regulation for the protection of whistle-blowers, which leads to a complex legal situation. It will additionally be new regulations introduced in this area, which might lead to further complexity. The second purpose of the study is therefore to analyse the new regulations and identify some possible consequences of the legislation. A legal dogmatic method is used in the essay with the purpose of investigating the current legislation. The study shows that employees in private sectors have a relatively expansive right to criticize their employer and the conditions at workplaces. The judgement depends on how the employee chooses to express their criticism and therefore there are several factors that must be taking into account. The new regulations will hopefully reduce the risk of reprisals related to whistleblowing. On the other hand there are some identified weaknesses in the legislation that might imply that the intention of the law not would be fulfilled. Therefore the question still stands if the whistle-blower’s situation in the private sector will be improved by the new regulations.

Fixed-term employment has become increasingly common in the Swedish labour market, despite that the stated main rule is permanent employment. The phenomenon affects different groups in society, especially since statistics indicate that it is mainly women, young and foreign-born people who have fixed-term contracts. Sweden was notified from the European Commission for not having lived up to the minimum requirements that the Council Directive 1999/70/EC framework agreement on fixed-term work issued. Several years of correspondence resulted in that Sweden was faced with the risk to stand in front of the Court of Justice of the European Union on charges of infringement if the law was not changed. A new law was presented May 1 2016. Lawmakers had here taken up by the Directive's requirement of maximum total duration of successive fixed-term employment contracts. This resulted in giving 5 § of the employment protection act, a bigger possibility to convert fixed- term contracts into permanent employment contracts than before. The purpose of this paper is to look at the differences between different social groups and job security, and to examine, illuminate and analyze the problem of fixed-term employment for different groups of workers and to set this in relation to the EU Directive on fixed-term. To answer the purpose of the essay and research questions the doctrinal method has been used to interpret, investigate and determine the applicable law. The new legislation has made it much more difficult for employers to misuse of fixed-term contracts, but it is very difficult to interpret the provisions of the law. In my opinion, unnecessarily complicated which is an important factor that can make the new legislation ineffective.