Huvudtemat för den här uppsatsen är skiljeavtalets objektiva omfattning. Framställningen behandlar specifikt vilka frågor som faller inom ett skiljeavtal vid sammanhängande avtal, dvs. när samma parter har slutit två eller flera avtal. Studiet för analysen är i vilken mån en skiljeklausul i ett avtal kan ”smitta av sig” på andra avtal mellan parterna. Som uppsatsen kommer visar kan skiljebundenhet, när parterna är oense, inträda i fyra olika situationer vid sammanhängande avtal. Skiljebundenhet inträder när: a)  De omtvistade grunderna täcks av ett och samma rättsförhållande, b) De omtvistade grunderna utgör endast efterföljande rättsfakta som modifierar det ursprungliga rättsförhållandet utan att rättsförhållandets identitet förändras, c) De omtvistade grunderna omfattas inte av ett och samma (inklusive modifierade) rättsförhållande men det föreligger ett sådant samband mellan det nya och det ursprungliga rättsförhållandet att skiljeklausulen ändå äger tillämplighet i tvisten samt d) De omtvistade grunderna medför att ett nytt skiljeavtal har ingåtts som uppfyller kraven på ett giltigt skiljeavtal och som kan styrkas med tillräcklig bevisning.

Syftet med studien har varit att undersöka mellanstadielärares reflektioner över elever som har en hög frånvaro från undervisningen. Frånvaro kan ske på olika sätt, antingen genom att eleverna har en sammanhängande frånvaro eller en ströfrånvaro. Vad som anses vara en hög frånvaro skiljer sig också åt mellan studier och därmed finns det ingen tydlig definition om vad en hög frånvaro är. Vi har därför valt att undersöka både den sammanhängande frånvaron och den ströfrånvaron som mellanstadielärarna beskrivit som problematisk för eleverna. Studiens undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat sju mellanstadielärare som har olika erfarenheter av elever med hög frånvaro. Den insamlade data från intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska begreppen ramfaktorteorin och inkludering. Resultatet i studien visar att definitionen av begreppet hög frånvaro skiljer sig åt mellan de olika mellanstadielärarna. Det skiljer sig även hur lärarna arbetar med de frånvarande eleverna och hur mycket de anser att en elev kan vara borta från undervisningen innan läraren bör se frånvaron som oroande. Flera av de intervjuade lärarna uttrycker att det är svårt att veta om en anmäld frånvaro från vårdnadshavare alltid stämmer. Lärarna menar att det kan finnas bakomliggande orsaker till den anmälda frånvaron, men att de som lärare måste lita vårdnadshavarna. Denna problematik känns igen i den tidigare forskning som föreliggande studie presenterar. De intervjuade lärarna menar att det därför är viktigt att skapa en god relation med vårdnadshavarna för att motverka sådana situationer. Alla lärare anser att de elever som är frånvarande från undervisningen missar viktiga kunskaper och att det är svårt att tillgodose de kunskaperna när eleverna sedan kommer tillbaka till skolan. Lärarna menar att en viktig förebyggande åtgärd för att främja en hög närvaro är att få eleverna att känna sig inkluderade i undervisningen. Som lärare är det då viktigt att skapa en trygg miljö där alla elever blir sedda och känner sig betydelsefulla. Föreliggande studie visar på att en tydlig definition om hög frånvaro skulle kunna underlätta för lärare, både med arbetet att uppmärksamma tidiga signaler och för att hjälpa lärare i hanteringen av elever med hög frånvaro. Vidare skulle tydligare strategier lärare sinsemellan kunna förebygga en hög frånvaro, både vid överlämningar till högstadiet samt kring arbetet med frånvarande elever. Det främjande arbetet med skolnärvaro är en kollegial angelägenhet som måste tas på allvar.

Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet Unreal Tournament 3 (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande.

<p><p>Detta är en reflekterande rapport tillhörande ett praktiskt examensarbete i form av en spelomgivning till spelet <em>Unreal Tournament 3</em> (2007). Examensarbetet behandlar trovärdighet i fiktiva medier och hur detta kan uppnås i en spelomgivning med hjälp av ett sammanhängande grafiskt regelverk. I undersökningen av problemområdet används källor inom grafisk kommunikation, film, dataspel och sociologi. Slutsatserna som tas upp är inte definitiva, men rapporten är tänkt att kunna fungera som en möjlig ingång för studier som vidare behandlar trovärdighet i spelomgivningar. Dessutom kan examensarbetet fungera som uppslag för den som vill lära sig mer om miljögrafik i spel och hur denna kan fås att bli sammanhängande.</p></p>

Perioperativ omvårdnad är de vårdhandlingar och vårdaktiviteter som utförs av en anestesi- och operationssjuksköterska under de pre-, intra- och postoperativa fa-serna i samband med en patients operation. Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av perioperativ omvårdnad med inriktning mot peri-operativ dialogmodell. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju steg och metoden som användes var en litteraturstudie som grundade sig på tio veten-skapliga artiklar. Som teoretisk referensram har Orlandos omvårdnadsteori an-vänts. Resultatet visade att när den perioperativa omvårdnaden var organiserad enligt perioperativ dialogmodell upplevde patienterna bland annat att sjuksköters-kan hade tid för dem, operationen var något de skulle genomföra tillsammans och sjuksköterskan upplevdes se patienten som en resurs. Vidare framkom i resultatet att hälsa i perioperativ omvårdnad innebar en gemenskap i en sammanhängande helhet genom dialog. / Perioperative nursing is the nursing acts and nursing activities which are made by an anaesthetic- and operation nurse during the pre-, intra- and post operative phases in connection with a patient’s operation. The purpose with the study was to show the patients’ experiences of perioperative nursing aiming the periopera-tive dialoguemodel. The research process was inspired by Goodman’s seven steps and the method used was a literature study which was based on ten scientific arti-cles. As a theoretical setting Orlando’s nursing theory has been used. The result showed that when the perioperative nursing was organized as a perioperative dia-loguemodel the patients experienced that among others the nurse had ample time for them’ that the operation was something which they would undertake together and the nurse viewed the patient as a resource. The result also indicated that health in the perioperative dialogue meant a community in a continuous whole true dialogue.

Super-resolution is a subfield of computer vision centered around upsampling low-resolution images to a corresponding high-resolution counterpart. This degree project investigates the suitability of a deep learning method for real-time video super-resolution. Following earlier work in the field, we use bicubic interpolation as a baseline for comparison. The deep learning method selected is specifically suited towards real-time super-resolution and consists of a motion compensation network and an upsampling network. The deep learning method and bicubic interpolation are compared by quantitatively evaluating the methods against each other in quality metrics and performance metrics. Suitable quality metrics are selected from earlier works to provide increased comparability of results, namely peak signal-to-noise ratio and structure similarity index. The performance metrics are: number of operations for a single upsampled frame, latency, throughput, and memory requirements. We apply the methods to a highly challenging publicly available dataset specifically engineered towards video super-resolution research. To further investigate the deep learning method, we propose a few modifications and study the effect on the metrics. Our findings show that the deep learning models outperform bicubic interpolation in the quality metrics, while bicubic interpolation outperformed the deep learning models in the performance metrics. We also find no significant quality metric improvement associated with having a motion compensation network for this dataset, suggesting that the dataset might be too complex for the motion compensation network. We conclude that the deep learning method exhibits real-time capabilities as the method has a throughput of around 500 frames per second for full HD super-resolution. Additionally, we show that by modifying the deep learning method, we achieve similar latency as bicubic interpolation without sacrificing throughput or quality. / Superupplösning är ett område inom datorseende centrerat kring att uppsampla lågupplösta bilder till högupplösta motsvarigheter. Detta examensarbete undersöker hur lämplig en specifik djupinlärningsmetod är för superupplösning i realtid. Enligt tidigare forskning använder vi oss av bikubisk interpolering som grund för jämförelse. Den valda djupinlärningsmetoden är speciellt anpassad till superupplösning i realtid och består av ett rörelsekompensationsnätverk och ett uppsamplingsnätverk. Djupainlärningsmetoden och interpoleringsmetoden jämförs genom att kvantitativt utvärdera metoderna mot varandra i kvalitetsmått och prestandamått. Lämpliga kvalitetsmått väljs från tidigare forskning för att ge ökad jämförbarhet mellan resultaten, nämligen maximalt signaltill- brusförhållande och strukturlikhetsindex. Prestandamätvärdena är: antal operationer för en uppsamplad bild, latens, genomströmning och minnesbehov. Vi utvärderar metoderna på ett utmanande allmänt tillgängligt dataset speciellt konstruerat för superupplösningsforskning inom video. För att ytterligare undersöka den djupa inlärningsmetoden föreslår vi några modifieringar och studerar effekten på mätvärdena. Våra resultat visar att djupinlärningsmodellerna överträffar bikubisk interpolering i kvalitetsmåtten, medan bikubisk interpolering överträffar djupinlärningsmodellerna i prestandamåtten. Vi finner inte heller någon signifikant kvalitetsmässig förbättring förknippad med att ha ett rörelsekompensationsnätverk för detta dataset, vilket kan betyda att datasetet är för komplext för rörelsekompensationnätverket. Vi drar slutsatsen att djupainlärningsmetoden uppvisar realtidsfunktioner eftersom metoden har en genomströmning på cirka 500 bilder per sekund för full HD superupplösning. Dessutom visar vi att genom att modifiera djupainlärningsmetoden uppnår vi liknande latens som bikubisk interpolering utan att offra genomströmning eller kvalitet.