<p>Abstract</p><p>Matchmaking on an organisational level</p><p>– about co-operation between municipal introduction-units and voluntary organisations</p><p>Essay in Political Science D, by Rebecka Johansson, spring 2006</p><p>The aim of this study is to examine co-operation between municipal introduction-units, which work to integrate newly arrived immigrants and refuges, and voluntary organisations in Sweden. The essay is a comparative case study which examines three local authorities and the main questions are;</p><p>- Do voluntary organisations constitute a functioning co-operation partner to the municipal introduction-units? Are there conditions for future co-operation?</p><p>The answer to the questions is that there are no, or rarely any, co-operation between voluntary organisations and municipal introduction-units. It is difficult to judge whether there are conditions for future co-operation. The theory used is interorganisational theory and it’s thesis on resource-dependency. According to the theory organisations need to have some kind of dependency towards the other organisations to be interested in co-operation. This study shows that the local authorities are more eager to co-operate than the voluntary organisations. Both types of organisations can see benefits with co-operation, but the voluntary organisations also see costs. The main problem for the voluntary organisations is lack of resources, both economic and personnel. Many organisations have too few volunteers. Both the local authorities and the voluntary organisations see the role of the voluntary organisations as being a complement to the local authorities. The local authorities are only willing to compensate the voluntary organisations economically for smaller costs in an eventual co-operation. In other fields such as healthcare the role of voluntary organisations has developed from being a voice to delivering services on payment from the public sector. The integration field has not reached this point, and many voluntary organisations are critical towards such a development as they fear losing their autonomy in a too close co-operation with the local authority. The local authorities want to co-operate, but they still want to be in charge of the introduction program.</p>

<p>Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med autism och autismliknande drag.</p><p>Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång.</p><p>I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år. Angående omfattningen av samverkan med andra ämnen låg spridningen mellan hälften till något under hälften beroende vilken arbetsform det var fråga om. Det man föredrog var tema- och ämnesövergripande arbete. av svaren kan man se att hälften arbetade efter denna form. När det gäller projektarbete ligger svaren något under hälften.Vad beträffande samarbete mellan slöjdarterna svarade något över hälften att man arbetade tillsammans i någon form. Det som vägde tyngst att förmedla inom ämnet slöjd blev att barnen fångas av sin egen drivkraft. Kunskapsområden nämndes i en av enkätsvaren som en arbetsform för att nå målen. Skolan har vidgat och utökat tanken i samarbetet mellan ämnena via gemensam syn av kursplanen och dess mål.</p>

<p>Denna uppsats är resultatet av ett samarbete med Försäkringskassan i Uppsala län. Försäkringskassan och Länsarbetsnämnden tillhandahåller arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna arbetslösa i länet. Samarbetet kallas tvåpartssamverkan och syftar till att individerna inom ett år ska kunna få ett arbete eller påbörja en utbildning. I vilka faktorer som leder till framgång respektive utgör fallgropar i tvåpartssamverkan. Sannolikhetsmodeller skattas med individdata för deltagarna i denna samverkan. Ambitionen är att förklara vilka individer som erhåller arbete, vilka som blir friska men fortsatt arbetslösa samt vilka som blir beviljade sjuk- eller aktivitetsersättning. Resultaten visar att låg ålder, kort sjukskrivning, låg utbildning och hemort i norra Uppland verkar positivt för chanserna till ett lyckat utfall. Samverkans fallgropar är i huvudsak okunskapen om förutsättningarna för och effekterna av den verksamhet som bedrivs.</p>

Det här arbetet beskriver utifrån intervjuer och litteratur fritidspedagogens uppgift i skolan. Jag beskriver enbart från fritidspedagogens synvinkel. I historiedelen tar jag upp hur yrket uppkom och hur det sett ut fram till idag. I litteraturgenomgången beskriver jag hur yrket ser ut idag och i resultatdelen beskriver jag hur de fritidspedagoger jag intervjuat ser på sitt arbete. Mitt syfte med undersökningen är att få kunskap om fritidspedagogens kompetens och arbete i skolan för att kunna bedriva en så framgångsrik samverkan som möjligt i min kommande lärarkarriär. Jag har använt mig av intervjuer med fem fritidspedagoger för insamlandet av data. Resultatet jag kommit fram till är att fritidspedagogen har kompetens inom de estetiska ämnena; musik, bild, drama och rörelse/idrott. Detta innebär att fritidspedagogen kan komplettera lärarens teoretiska arbete med praktiska inslag i olika ämnen. Fritidspedagogen har också kunskap inom barns sociala utveckling, mobbningsförebyggande arbete och konfliktlösning. Frågeställningarna i arbetet är: Vad är fritidspedagogens roll i skolan? Vilket utrymme får fritidspedagogen i skolan? -kompetensmässigt -tidsmässigt -delaktighet i möten (personalmöten, elevvårdsmöten m. m.)

Syftet med denna uppsats var att undersöka upplevelsen om att det finns ett kunskapsglapp mellan utlärd kunskap i två grundskolor och förväntad förkunskap när man börjar på gymnasiet – från textilslöjd till hantverksprogrammet inriktning skrädderi/ mode/ design. Min hypotes var att det är ett kunskapsglapp. Det framkom under arbetets gång att det framför allt var ett informationsglapp mellan grundskolans textillärare och hantverksprogrammets yrkeslärare, men även ett kunskapsglapp.   Denna uppsats är å ena sidan hypotetiskt deduktiv, då det fanns en hypotes om att det finns ett kunskapsglapp från grundskolans textilslöjd till gymnasiets hantverksprogram. Hypotesen kom att prövas genom ett explorativt induktivt sätt, genom användning av en fenomenografisk ansats med drag av kontextuell analys. Det är en empirisk kvalitativ undersökning, som består av enkät och intervjuer, av en utvald grupp av yrkeslärare, textillärare och elever på Hantverksprogrammet.

Syftet med studien har varit att undersöka i vilken omfattning och hur lärarna i slöjd samverkar inom skolan samt vad de tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag har gjort en historisk tillbakablick för att kunna följa tankar och utveckling kring slöjd genom tiden, tittat på vad styrdokumenterna säger om samarbete mellan ämnena, tagit del av ett antal författares syn på samverkan samt gjort en enkätundersökning inom grundskolans tidigare och senare år. Av svaren från enkätfrågorna kan man ta del av samverkans omfattning och i vilken form det sker inom skolan samt vad man tycker är viktigt att förmedla inom ämnet slöjd. Jag valde att använda mig av enkätfrågor för att kunna nå så många skolor som möjligt. I undersökningen deltog tjugo lärare, tio svarade från grundskolans tidigare år samt lika många svarade från grundskolans senare år. Angående omfattningen av samverkan med andra ämnen låg spridningen mellan hälften till något under hälften beroende vilken arbetsform det var fråga om. Det man föredrog var tema- och ämnesövergripande arbete. av svaren kan man se att hälften arbetade efter denna form. När det gäller projektarbete ligger svaren något under hälften.Vad beträffande samarbete mellan slöjdarterna svarade något över hälften att man arbetade tillsammans i någon form. Det som vägde tyngst att förmedla inom ämnet slöjd blev att barnen fångas av sin egen drivkraft. Kunskapsområden nämndes i en av enkätsvaren som en arbetsform för att nå målen. Skolan har vidgat och utökat tanken i samarbetet mellan ämnena via gemensam syn av kursplanen och dess mål.

No description available.

Enligt Skolverket (2003) så har yrkeselever låg motivation och dålig förståelse för matematikstudier. Jag vill med detta arbete undersöka hur ett ämnesintegrerat arbete kan påverka denna låga motivation och den dåliga förståelsen som finns för ämnet. I flertalet styrdokument så påpekas vikten av samverkan på skolorna för att uppnå alla mål. Trots detta så förekommer det sällan någon samverkan och jag vill därför se närmare på orsaker till detta. Syftet med arbetet är att undersöka några lärares syn på ämnesintegrering gällande matematik och yrkesförberedande linjer. Jag vill se om lärarnas uppfattningar skiljer sig åt. Studien syftar också till att se hur de lärare som ämnesintegrerar arbetar. Den metod som har använts i undersökningen är kvalitativa intervjuer. Urvalet består av åtta lärare på en medelstor norrländsk gymnasieskola. Resultatet visar på att inställningen till ett ämnesintegrerande arbete är positivt men att det går tungt att införa arbetssättet. Lärarna säger att arbetet försvåras på grund av organisatoriska och ekonomiska skäl. Det behövs mer tid för att kunna samverka. Det ämnesintegrerande arbete som förekommer handlar mest om ett utbyte av räkneuppgifter, att samtala med eleverna om vikten av matematik samt att hämta in fysiska föremål till matematiksalen. Resultatet tyder på att de olika lärarkategorierna har olika definitioner av ordet ämnesintegrering och detta kan påverka arbetet med integrering. Dessutom finns tendenser till att yrkeslärarna vill påverka matematikundervisningens innehåll utan att vara insatt i matematikämnets styrdokument och matematiklärarens arbete. Matematiklärarna anser att yrkeslärarna måste legitimera matematikämnet inför eleverna men förståelsen för detta är sämre hos yrkeslärarna. Yrkeselever har enligt lärarna en nyttoinriktad kunskapssyn där de vill se den praktiska användningen av den matematik de läser. Ett problem här är den akademiska tradition som matematiklärare oftast har och som kan missgynna elevernas inlärning. Matematiklärarna menade att eleverna blir mer motiverade av ett ämnesintegrerat arbetssätt. Yrkeslärarna har däremot svårare att se om det har någon effekt. De flesta lärare ser ingen fysisk separation mellan matematikundervisningen och karaktärsämnesundervisningen, dvs. undervisningen sker i samma lokaler. Däremot finns en större separation vad gällande arbetsrum.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i en medelstor svensk kommun upplever kontakten med invandrarföräldrar, vilka svårigheter som finns och hur man kan underlätta kontakten. Fem lärare deltog och undersökningen genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer som spelades in på band och transkriberades. Resultatet visade att lärarna upplever kontakten som både positiv och negativ. Språkskillnaderna upplevdes som ett av de största hindren för en god kontakt då lärarna menade att det lätt blev missförstånd. Lärarna menade att kulturella skillnader är intressanta men ibland svåra att förstå. Genom att få tillgång till språkkunnig personal skulle kontakten kunna underlättas. Antingen kan detta ske med hjälp av språkliga kontaktmän och/eller fler hemspråkslärare i den dagliga undervisningen.