Denna studie har haft till syfte att ur fritidspedagogernas perspektiv undersöka hur fritidshemmets fysiska inomhusmiljö fungerar i samverkan med skolan. Vilken plats har fritidshemmet i dagens integrerade skola? På grund av denna integration med grundskolan som pågått sedan 1980-talet då fritidshemmet flyttade in i skolans lokaler, ville vi undersöka hur förutsättningarna för personal på fritidshem att bedriva pedagogisk verksamhet såg ut. Detta gjorde vi genom intervjuer med fritidspedagoger och skolledare samt observationer av hur den fysiska inomhusmiljön såg ut på ett antal fritidshem. Det vi såg var att fritidshemmets lokaler var väldigt olika utformade. Fritidspedagogerna på skolorna upplevde sin situation på varierande sätt. Vissa var nöjda samtidigt som andra var motsatsen. De ville se en tillbakagång till då fritids hade egna lokaler. Detta hade sin grund i hur mycket ”plats” fritidshemmet fick ta i skolan och i vilken utsträckning de fick nyttja skolans olika lokaler. Vi anser att det är viktigt att man från skolans sida ger fritidshemmet den plats det behöver och har rätt till. För att få en hel och sann bild av barn, deras utveckling, lärande och behov så kan inte den ena verksamheten existera på bekostnad av den andra. Vi skulle vilja betona begreppet samverkan i skolan som handlar om att gemensamt arbeta mot samma mål, då det handlar om våra barn i våra lokaler.

Syftet med vår uppsats har varit att studera om hur skolan och socialtjänsten uppmärksammar, stödjer och samverkar kring barn från familjer med missbruksproblem. Vi har gjort studiebesök vid en Bim-verksamhet och hos en socialkonsulent på Länsstyrelsen. Vi har intervjuat lärare, kuratorer och socialtjänstpersonal vid grundskolor och socialkontor i två kommuner i Kalmar län, Vi har valt att redovisa våra resultat från intervjuerna utifrån våra olika frågeområden uppmärksamma, stödja och samverka och där vi redovisar skolan svar och socialtjänstens svar var för sig. Personalen i den ena kommunen tycker att de har tillräckligt med \201Dverktyg\201D för att stödja dessa barn idag, medan den andra kommunen inte anser sig ha tillräckligt med resurser men att arbete med att utveckla mer stöd är på gång. Våra tankar om svårigheterna att uppmärksamma och därmed hjälpa dessa barn har stärkts genom litteraturstudier och av våra empiriska resultat. I vår studie har det visat sig att kunskaper i form av fortbildningar och information till personal om hur barn i missbruksfamiljer uppmärksammas och stöds är av största vikt. När det gäller samverkan mellan skola och socialtjänst så upplevs den idag som bättre än förr genom att skolorna idag har fått ett "ansikte" som de kan vända sig till på socialkontoren. Kännedom om varandras verksamheter underlättar också samverkan.

This study focuses on a cooperation (collaboration) project between municipalities social services and the regions psychiatric care. They will capture a client / patient group that often risks falling between the chairs, persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse. The purpose of the study was to study the projects cooperation on its organizational level. The central questions of issue were: What is cooperation in the project? What view do the professionals have of the projects cooperation, and partly have on members of the client group persons with a psychic disorder and a problem of substance abuse? The study was implemented through participating observations on three meetings with the govern group, the project group and the POS-team and interviews with two representatives from each principal. A total of 17 informants took part in the study, of which six of them were interviewed. The results point out a cooperation in different forms, which takes place on many levels; through three constellations (govern group, project group and POS-team) which through discussions of the target group on the meetings have in different ways tried to find forms for cooperation. That has included education efforts, study visits and common meetings. The professionals view of cooperation is predominantly positive. They see the profit to be the knowledge and the understanding for partly the complex problems around the target group, partly their own professionals possibilities and limitations in cooperation concerning view of knowledge, laws and legal framework and the organizational structure. The professionals view of cooperation and of the target group is of multifaceted character.

Svenska kyrkans sociala arbete kallas diakoni. Både präster och diakoner kan utföra diakonala uppgifter. I tidigare forskning har präster berörts som utövare av socialt arbete i mindre utsträckning än diakoner. Denna uppsats undersöker prästers uppfattningar om samverkan med socialtjänsten samt hur tystnadsplikten påverkar samverkan. Telefonintervjuer har ägt rum med sex präster i tjänst som antingen kyrkoherde eller komminister i Härnösands stift. Resultatet visar att samtliga präster tycker att samverkan är viktigt och att majoriteten ställer sig positiva till en ökad samverkan. Enigt bland prästerna är att tystnadsplikten är viktig i deras arbete men att den inte utgör ett hinder för samverkan med socialtjänsten. Trots den positiva synen till samverkan och att tystnadsplikten inte utgör ett hinder tycks präster sällan komma i kontakt med socialtjänsten i sitt arbete.

Syftet med detta examensarbete är att studera sambanden mellan olika samtalsroller och samtalsdominans. Vi observerade ett arbetslagsmöte på en grundskola samt intervjuade två av lärarna som ingick i arbetslaget. Med hjälp av Dueks taxanomi över samtalsroller och Linells och Adelswärds teorier om samtalsdominans har vi sett tendenser på att det finns ett samband mellan olika samtalsroller och kvantitativ och innehållslig samtalsdominans. Resultaten visar att arbetslagsmedlemmarna sammanlagt uppfyllde sju av tretton samtalsroller samt att några av lärarna skiftade mellan olika samtalsroller under mötets gång. De samtalsroller som uppfylldes var urspårare, underlättare, framryckare, debattör, tillbakadragare, överpratare och underpratare. Resultaten visar även att den läraren som har den högsta kvantitativa samtalsdominansen inte har den högsta innehållsliga samtalsdominansen. Det sambandet som var mest tydligt och gick att utläsa i vår studie var mellan samtalsroller och den innehållsliga samtalsdominansen. Anledningen till detta kan tänkas vara att den kvantitativa samtalsdominansen endast visade det totala antalet ord lärarna yttrade under mötet medan den innehållsliga samtalsdominansen visar vem som styrde samtalet och förde diskussionerna framåt.

No description available.

Sammanfattning Förskolans läroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans läroplan, Lgr 11, visar på vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska sträva efter ett bra samarbete. Detta leder till det här examensarbetets syfte som handlar om att undersöka samverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För att uppfylla syftet har utgångspunkterna för studien varit vad förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola anser om samverkan. Tillvägagångssättet för att uppnå studiens syfte och framställa ett resultat har varit ett utskick av webbenkäter till förskollärare och lärare i förskoleklass och grundskola i två kommuner. Resultatet är baserat på totalt 79 respondenters besvarade enkäter. Resultatet som redovisas i denna studie tyder på att samverkan anses vara viktigt och att det har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna själva. Respondenterna ser både möjligheter vid samverkan och svårigheter som kan uppstå. Samverkan ger möjligheter för lärarna att utbyta information om verksamheterna och ta till sig ny kunskap. Den möjlighet som dock förs fram mest enligt respondenterna är att samverkan ger möjlighet för barnen att lära känna sin blivande verksamhet och därmed känna en trygghet inför sin övergång till en ny verksamhet. Den svårighet som uppmärksammats är organisatoriska brister vid samverkan.

Syftet med studien är att genom kvalitativa intervjuer som metod undersöka lärares erfarenheter och upplevelser av samverkan vid överlämningar av information om barn och deras övergång mellan förskola, förskoleklass och årskurs ett. Syftet är att se hur processen vid överlämningar går till, om sekretesslagen har någon påverkan på den information som lämnas vidare och om verksamheternas traditioner kan utgöra ett hinder för samverkan vid överlämningar. Frågeställningarna är därför: Vad har lärare för erfarenheter och upplevelser av den samverkan som sker vid överlämningar mellan verksamheterna? Finns det något som de skulle vilja förändra? Vad är lärares uppfattning om sekretessens betydelse vid överlämningar? Påverkar verksamheternas traditioner den samverkan som sker vid överlämningar och i så fall hur? Intervjuerna genomfördes med sju lärare från olika skolor. Resultatet analyseras utifrån litteratur och tidigare forskning som berör ämnet. Resultatet visar att samverkan vid överlämningar mellan de olika verksamheterna fungerar bra då det hos alla de intervjuade lärarna finns en vilja till samverkan. I de överlämningar som sker mellan förskola och förskoleklass använder de sig av trepartssamtal vilket visar sig vara en anledning till uppfattningen av att samverkan fungerar bra vid överlämningar. Studiens informanter uttrycker att brist på gemensam tid för planering mellan lärare kan utgöra ett hinder vid samverkan och överlämningar. Förskolans och grundskolans olika sekretesslagar visar sig också ha en påverkan på den samverkan som sker vid överlämningar då känslig information om barn inte kan lämnas från förskola till förskoleklass utan föräldrars godkännande. Verksamheternas olika traditioner verkar inte utgöra något hinder för det samverkansarbete som sker utan lärarna är angelägna om att ha ett fungerande samverkansarbete. I resultatet framkommer också att lärarna anser att det arbete och den samverkan som sker i förskola och grundskola ska göras för att det främjar barnet. Informanterna uttrycker en vilja i att hela tiden handla för barnets bästa.

Att kommunicera och utifrån det ta initiativ och utföra en handling är för många barn svårt.  Tillkommer det dessutom en funktionsnedsättning försvårar det oftast situationen. Förmågan till samspel, initiativ och handling kan då behöva medvetandesgöras med hjälp av olika medel. Syftet med detta examensarbete är att beskriva FMT-metoden, samt att nå en djupare kunskap kring ämnet autism. I mitt arbete har jag valt att med FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) förmedla och beskriva hur man kan nå samverkan med barn med autism och autismliknande drag. Litteraturstudie har genomförts i ämnena musikterapi, FMT-metoden, autism och autismliknande drag samt utvecklingsstörning. En sammanfattning har gjorts av dokumenterad information, i form av videoinspelningar och fallbeskrivningar av två barn som jag följt under utbildningens gång. I min slutsats kom jag fram till att jag observerat en stor utveckling hos barnen vad gäller förmågan till samverkan, initiativtagande och utförandet av en egen bestämd handling med FMT-metoden som medel.

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.