Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan fritidshem och hem, vad som kommuniceras, hur kommunikationen sker och i vilka syften. Frågeställningarna i studien är:  Vad är det som kommuniceras mellan fritidshem och hem?  Hur sker kommunikationen mellan fritidshem och hem enligt lärarna? I studien användes kvalitativ insamlingsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. Åtta lärare i fritidshem intervjuades på sammanlagt tre skolor.  Resultatet visar att kommunikationen mellan fritidshem och hem oftast rör elevens dag på fritidshemmet, schematider, ledighet och trivsel. Det framgår att innehållet i kommunikationen är det som styr valet av kommunikationsmedel. Deltagarna uppger att muntlig, skriftlig och digital kommunikation sker med vårdnadshavarna, dock framgår det att traditionell tamburkontakt är det kommunikationssätt deltagarna föredrar att använda sig av.

Denna studies syfte är att försöka skapa en bild av hur dagens fritidslärares yrkesidentitet ser ut och konstrueras utifrån teorin identitet som kollektiv ambition och social konstruktion samt därutöver utifrån tidigare forskning och genomförda kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med sex stycken fritidslärare på olika skolor i Stockholm. Det är den kvalitativa metoden som ligger till grund för insamlandet av data i denna studie. Det finns en viss flexibilitet rörande både intervjufrågorna men också genomförandet av intervjuerna vid kvalitativa semistrukturerade intervjuer (Bryman, 2002). Forskare i en kvalitativ studie har som främsta syftet att finna svar på de utformade frågorna man har förberett och analyserar därefter och kategoriserar dessa utifrån funna teman eller mönster, vilket jag har gjort. Många av de intervjuade fritidslärarna uttryckte att styrdokumenten är otydliga och majoriteten av de intervjuade fritidslärarna beskrev att det finns en stor variation av arbetsuppgifter under en arbetsdag. Alltifrån att hjälpa till i klassrummet under morgonen, till att ansvara för olika fritidsaktiviteter på eftermiddagen och servera mellanmål. Fem av sex stycken av de intervjuade ansåg att fritidshemmet kompletterar skolan i störst utsträckning och på bäst sätt den sociala fostran vad gäller elevernas utveckling. Bemötandet från omgivningen (kollegor och föräldrar), menade de intervjuade fritidslärarna, är i allmänhet positivt. Fritidslärares yrkesuppdrag är komplext bland annat på grund av otydlighet i styrdokumenten, begränsad handlingsfrihet och ett ständigt pendlande mellan olika verksamheter. Yrkets identitet konstrueras till stora delar av omgivningen, vilket innebär att fritidslärares identitet ses som en social konstruktion.

No description available.

Syftet är att undersöka gymnasiesärskoleelevers möjligheter att undervisas utanför den ordinarie undervisningsgruppen. Detta sker genom intervjuer med skolledare. Erfarenheter har visat att det är skillnad på möjligheter till samverkan beroende på om du är inskriven inom det individuella programmet eller det nationella programmet.    I vår studie har vi valt kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk ansats. I hermeneutiken är det en tillgång för forskaren att kunna tolka och förstå genom förförståelse, känslor och intryck. De teoretiska utgångspunkterna är makt, normalitet, avvikelse och stämpling samt integrerings- och inkluderingsbegreppet. Makt finns med i alla relationer och vi ser att eleverna i särskolan ”ligger i händerna” på skolledning och personal som tolkar elevers vilja och välmående, då de inte alltid har förmågan eller makten att uttrycka sin vilja och rättighet.    Resultatet visar att en utbildning för en elev i särskolan kan se väldigt olika ut beroende på i vilken kommun eller skola eleven går. Olikheterna beror bl.a. på fysisk organisation, särskolekultur och människosyn. Skolledare som är nya på sin tjänst är mer kritiska till särskolans verksamhet och de har viljan att utveckla samverkan. Det framkommer att det framförallt har varit, men fortfarande är stora barriärer mellan det individuella programmet och det nationella programmet på gymnasiesärskolan. Den fysiska organisationen är ett hinder. Det individuella programmet är oftare fysiskt segregerat än det nationella programmet. Flertalet skolledare såg att elever i gråzonen mellan två program var problematiskt och att placeringar ofta gick på slentrian. Här kan rättviseperspektivet och likvärdigheten ifrågasättas då eleverna i gymnasiesärskolan får fler möjligheter till samverkan om de går det nationella programmet än om de går det individuella programmet. Här sker diskriminering inom gymnasiesärskolan.

De skillnader som finns avseende huvudmannaskap och i organisationstillhörighet inom vård- och omsorgssektorn idag skapar ett behov av en intersektoriell samverkan mellan flera parter. Syftet med studien är att undersöka hur medlemmar uppfattar samverkan inom Vård och Omsorgscollege [VO-College]. För att synliggöra deltagarnas uppfattningar genomfördes studien med en kvalitativ ansats. Materialet bygger på fem intervjuer med medlemmar inom VO-College. Resultatet visar att intervjupersonerna såg positivt på samverkansarbetet inom VO-College, organisationen ansågs vara en lämplig arena som skapar goda förutsättningar det för arbetet som utförs. Utvecklingen av samverkan inom VO-College har gått framåt sedan starten. Det har framkommit hinder i samverkansarbetet kring arbetsgivares deltagande samt huruvida privata aktörer skall tillåtas medverka i VO-College. Samverkan ger flera fördelar för de involverade parterna. Om VO-College permanentas i medlemmarnas dagliga verksamhet kan förutsättningarna öka för arbetet att ska utvecklas och förbättras.

I ett samhälle med starka lokala aktörer kan inte staten agera suveränt. Stats­makten är bero­ende av samverkan med lokala och regionala aktörer och blir påverkade av dem. De olika of­fentliga aktörernas resurser är dels finansiella i form av anslag av me­del, dels legala genom myndighetsutövning. I frågor gällande utbyggnad eller uppgradering av transportin­frastruktur tvingas staten samverka med regionala och lokala aktörer (kommuner) för att uppnå gemen­samma mål. Denna samverkan antar olika karaktär från fall till fall och innebär att såväl mål som resurser förändras under pro­cessens gång. De konflikter, i form av samverkansproblem, som redovisas i detta arbete belyser de olika mål och resurser aktörerna har. Syftet med arbetet är att undersöka hur ett regionalt infrastrukturprojekt betraktas ur olika ak­törsperspektiv, samt att analysera och granska samverkansprocessen. I uppsatsen anförs och refereras till forskning och kunskap som beskriver det aktuella problemområdet och placerar det i ett sammanhang; en regional planeringskontext vilken in­begriper samverkan mellan olika of­fentliga organ för att möjlig­göra samhällsnyttiga föränd­ringar i systemet för transport­infra­struktur. En fallstudie har gjorts avseende en kapacitetsför­stärkning för införande av reg­ional­tågstrafik på järnvägen mellan Malmö och Trelleborg i sydvästra Skåne. I studien under­söks hur planeringsprocessen utveck­lats över tid och vilka samverkansproblem som uppstått under processen för detta infrastruk­turprojekt, till följd av offentliga organs olika roller avse­ende samhällsförändringen i fråga. De pro­blem som i föreliggande studie kan konstateras har utgjorts av konflikter, härrörandes ur de mål respektive organ haft för avsikt att uppfylla, kopplat till de resurser organen bidragit med, avseende samhällsföränd­ringen i det studerade fallet. Fallet visar även att en kommun kan tidigarelägga transportinfrastrukturprojekt genom sitt agerande.

IT consulting firms increasingly work distributed with employees based in different geographic locations. In this there is a difficulty in developing and maintaining good soli- darity and togetherness. Former research indicates that organizations need to frame and comply with strategies regarding distributed work in order to be successful and competi- tive. This inquiry purpose to study the requirements needed to invent solidarity and togetherness in IT consulting firms. In this qualitative research the empirical data is gathe- red through semi-structured interviews which is complemented with relevant literature. In order to create a distinct structure a theoretical framework with focus on social processes has been designed. By using the theoretical framework concrete strategies was formulated. The essence in this inquiry’s conclusion is the comprehension of invisible values in distri- buted IT consulting firms. Invisible values refers to none-measurable aspects in the social working environment. This inquiry results in a few concrete suggestions regarding te- chnical solutions that can support the social processes in distributed organizations.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD.  Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.

The aim for this study is to investigate how the cooperation between teachers from nine-years compulsory school and comprehensive upper secondary school is organized in a Swedish municipality, based on the formulation in the Swedish curriculum. My idea is to see how the cooperation is organized, when it comes to information about pupils who haven’t passed the qualifications to upper secondary school, especially in Mathematics. Lennart Lundquist’s basic ideas about the qualities of the one who is guided, in this case the teacher, underlie my study when it comes to the directions from the school board. I carried out my study in a Swedish municipality, where I interviewed teachers at two different compulsory schools and one upper secondary school. I also let the school board become a part of my study, as they received a minor questionnaire. The results of my study points out that there is much to be done when it comes to cooperation between the teachers from different school levels. The interviewed teachers points out that they lack knowledge about each other and they ask for more physical meetings to start cooperation. The school board also seems to be aware about the lack of cooperation. One of the principals states in his questionnaire that a first physical meeting is planned this August, as a first step to generate a more organized cooperation between the school levels. At the end of this essay I also suggest how this first meeting could be a start at a new form of cooperation in the investigated municipality, for example a wider discussion between the school board and the teachers and subject-focused collegial meetings across the school levels.

No description available.