Introduktion: Medling med anledning av brott har funnits i Sverige sedan 1980- talet då ungdomsbrottsligheten betraktades som ett ökande samhällsproblem. År 1997 fick Brottsförebyggande rådet (Brå) i uppdrag av regeringen att stötta och främja olika medlingsprojekt runt om i Sverige och idag är medling lagstadgat, bland annat ska alla kommuner i Sverige sörja för att kunna erbjuda medling till samtliga lagöverträdare under 21 år. Metod: Studien var av kvalitativ ansats och utfördes genom åtta semistrukturerade telefonintervjuer med medlingssamordnare i Sverige. Respondenterna representerade fyra olika kommunstorlekar och intervjumaterialet analyserades genom en deduktiv innehållsanalys. Syfte: Syftet med studien var att belysa förutsättningar och begränsningar med att bedriva medlingsverksamhet i svenska kommuner. Resultat: Den främsta förutsättningen för att kunna bedriva medlingsverksamhet var medlingssamordnares uppfattningar om medlingens positiva påverkan på brottsdrabbade och gärningspersoner. Bristfälligt ärendeflöde, avsaknaden av nationella riktlinjer om hur arbetet borde organiseras samt bristande samverkansrutiner med andra aktörer uppgavs som betydande begränsningar. Diskussion: Medlingsverksamheter i Sverige organiserades på olika sätt i olika kommuner vilket kunde bero på den ramlagstiftning som finns om medling. Det varierande ärendeflödet kunde ses som ett resultat av bristande kunskap om medlingens syfte och effekter. För att medlingsverksamheterna ska bedrivas rättssäkert föreslog författarna till den aktuella studien ett tydligt centralt ansvar för verksamheterna samt att riktlinjer och direktiv tydliggörs. Författarna ansåg också att en fungerande medlingsverksamhet i Sverige var viktig då tidigare forskning rapporterat att medling som intervention har minskat återfall och ökat välmående hos såväl gärningspersoner som brottsdrabbade.

Uppsatsens syfte är att öka förståelsen för om Samordningsförbundet Hallands samverkan mellan myndigheter är ett lämpligt stöd för den målgrupp den riktar sig till, samt om arbetssättet har betydelse för de berörda klienternas välbefinnande. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där insamling av empirin gjorts genom semistrukturerade intervjuer med både klienter och samordningshandledare. I resultatet framhålls av både klienter och samordningshandledarna vikten av samverkan som arbetsätt mellan myndigheter. Klienterna betonar speciellt bemötande, förhållningssätt samt vikten av det gemensamma språket. I klienternas reflektioner kring deras livssituation och välbefinnande framgår många olikheter, men också flera likheter som vi med hjälp av sociologiska teorier tolkat. I analysen framgår bland annat hur myndigheters system är uppbyggda, där vi belyser vikten av samverkan som arbetssätt.

Studiens syfte är att beskriva erfarenheter och upplevelser hos förskollärare av samverkan och samsyn mellan förskola och förskoleklass, samt hur processen kring barns övergång mellan de båda instanserna kan komma i uttryck. För att precisera mitt syfte har följande frågeställningar varit centrala: Hur ser förskollärare i förskola och förskoleklass på samverkan mellan förskola och förskoleklass? Hur förbereds barnen inför förskoleklass/skola och hur tänker förskollärare runt övergången mellan förskola och förskoleklass? Vad upplever förskollärarna som positivt respektive problematiskt i processen? Vad ser förskollärarna för utvecklingspotential i samverkansarbetet? Forskningsansatsen är etnografiskt inspirerad där studiens utformning har grundat sig i en kvalitativ metod där intervjuer med förskollärare verksamma i förskola eller förskoleklass genomförts. Frågorna hade karaktären av att vara öppna i sin utformning och svaren blev därefter detaljerade och omfångsrika. Tolkningsansatsen för studien har utgått från det sociokulturella perspektivet och resultatet av intervjuerna har satts i relation till tidigare forskning och styrdokuments skrivningar. Resultatet av studien visade på en samverkan mellan förskola och förskoleklass som är förbundet med den överskolning som verksamheterna planerar för då barnet ska lära känna sin nya förskoleklassmiljö. De hinder man upplevde för att utveckla samverkansarbetet kan kopplas till styrning och struktur men också till den respekt man har inför varandras verksamhetskulturer. Trots detta visade undersökningen på ett brett engagemang att utveckla samverkansarbetet där målsättningen visade sig vara en samsyn i förhållningssätt och arbetssätt.

Studiens övergripande syfte är att undersöka på vilket sätt föräldrar, med annat modersmål, vill vara delaktiga och få möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna på enheten förhåller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte är att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nämnda grupperna. Studiens frågeställningar är följande: På vilket/vilka sätt önskar föräldrar bli delaktiga och få inflytande i verksamheten? Hur ser föräldrar och pedagoger på begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge föräldrar förutsättningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet är av kvalitativ art, där elva föräldrar och nitton pedagoger får svara på öppna frågor i enkätform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta föräldrar är nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för närvarande erbjuds, men att de behöver utformas på ett annorlunda sätt. Det som både pedagoger och föräldrar lyfter fram och betonar som viktiga aspekter är bemötandet, dialogen och relationen mellan föräldrar och pedagoger och de menar att den dagliga kontakten bör prioriteras högt. Ett hinder, som grupperna belyser på olika sätt, är språket och där flera även påtalar det nödvändiga i att de skriftliga dokument, som förskolan använder, behöver översättas. När det handlar om att konkretisera föräldrars delaktighet och inflytande i praktiken upplever många pedagoger det som svårt, vilket även föräldrar har uppmärksammat.

Denna uppsats har velat belysa hur fem unga föräldrar utifrån egna erfarenheter har upplevt sin skolgång men även hur ett återupptagande av studier kan möjliggöras. Undersökningen baseras på elevernas egna livsberättelser där inte bara de direkt studierelaterade frågorna berörts, utan också en del allmänmänskliga/sociala aspekter. Även två professionella har blivit intervjuade: en kurator och en studie-och yrkesvägledare. Bemötandet från skolans professionella har framstått som viktigt eftersom detta påverkar elevernas självbild och härigenom också elevens förutsättningar att fullfölja utbildning. Resultaten visar att skolans organisation och samhällets övriga insatser är mycket viktiga när det handlar om att uppmärksamma denna elevgrupp och att erbjuda det särskilda stöd den kan behöva.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi. Fokus ligger på att undersöka hur man med musik som medel kan utveckla en samverkan genom att arbeta med denna metod. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT-metoden med två personer, den ena med diagnosen autism och den andra med diagnosen ADHD.   Min slutsats är att man kan arbeta med FMT-metoden för att utveckla en samverkan genom en tydlig struktur där man samspelar med varandra i en ickeverbal kommunikation med musik som medel.

Bakgrund och problem: År 2011 anmäldes 12 260 bokföringsbrott till Ekobrottsmyndighet-en och statistiken visar att detta brott är det näst vanligast anmälda ekonomiska brottet. Det är ett växande problem och de brottsförebyggande myndigheterna måste använda åtgärder som ger en preventiv effekt eftersom ekonomisk brottslighet kan leda till betydande skador för samhället, exempelvis genom att skapa en orättvis konkurrenssituation för företagare. Det kan även skada och hota förtroendet för näringslivet samt leda till en dämpad tillväxt i Sveriges ekonomi. Eftersom bokföringsbrott är ett omfattande problem så klarar inte en enskild myn-dighet av att hantera problemet själv, därför är samverkan en viktig del i myndigheternas arbete. Syfte: Syftet med studien är att med utgångspunkt i ett myndighetsperspektiv förklara hur de svenska brottsförebyggande myndigheterna arbetar för att förebygga bokföringsbrott. Det kommer att ske genom att vi identifierar vilka åtgärder de brottsförebyggande myndigheterna använder sig av i sitt förebyggande arbete samt beskriver hur samverkan mellan de olika brottsförebyggande myndigheterna fungerar. Metod: Vi har använt oss av den induktiva forskningsansatsen samt den kvalitativa forsk-ningsstrategin i vårt uppsatsarbete. Det empiriska materialet utgörs av fem perspektiv som har samlats in genom intervjuer med olika brottsförebyggande myndigheter. Slutsats: Vår slutsats är att de brottsförebyggande myndigheterna främst använder sig av åt-gärderna; information, kontroll samt utvecklande av lagstiftning för att motverka bokförings-brott och de upplever att dessa åtgärder fungerar tillfredställande. Myndigheterna upplever att samverkan är en betydelsefull del i det brottsförebyggande arbetet. De anser att samarbetet dem emellan fungerar bra och att de regionala underrättelsecentren är exempel på väl funge-rande samverkan samt att det mervärde som skapas framförallt består av ett utökat informat-ionsutbyte.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun. Därutav har behovet uppkommit att utvärdera projektet då man under pågående process vill ha möjlighet till att förändra och utveckla projektet. Utvärderingen bygger på intervjuer med interna och externa aktörer som är involverade i projektet Utmaningen. Resultatet presenteras sedan utifrån teman och analyseras med hjälp utav teoretiska infallsvinklar från nätverksteori, samverkansteori samt en teori om den totala institutionen. Dessa teorier hjälper oss att förstå vårt sociologiska problem då de berör inverkan, samverkan och nätverk som är viktiga beståndsdelar för att ett projekt ska kunna fungera, samt problematiken som kan uppstå vid institutionsplaceringar.

Vi har valt att titta lite närmare på hur samarbetet ser ut mellan förskolan och förskoleklassen. Detta för att vi under vår verksamhetsförlagda utbildning [VFU] upplevde att det inte alltid fungerade. För att få fram ett resultat har vi valt att använda oss av frågeformulär riktade till pedagogerna i verksamheterna. Det resultat vi kommer fram till är att samarbetet är sparsamt men det finns en önskan att utveckla det, främst hos pedagogerna i förskolan. Vi ser också tydligt konsekvensen av att vara allt för frikostig med tidsfristen för inlämningen av frågeformulären. I vår undersökning framkommer det också att det finns en okunskap hos de tillfrågade pedagogerna om läroplanens innehåll.

No description available.