Sammanfattning Denna rapport har som syfte att identifiera drivkrafter och hinder för samverkan inom och mellan företag – samhälle – universitet i bil- och komponenttestverksamheten i Norrbotten. Detta uppfylls genom att beskriva de olika initiativ för samverkan som i dagsläget finns inom de olika sfärerna. Med teoriverktygen trippelhelix, nätverk, inbädd-ning och utmaningar med regional samverkan, analyseras sekundärdata och kvalitativa djupintervjuer med nyckelpersoner inom de olika samverkansområdena. De olika aktörerna har skilda huvudmål i sina verksamheter, men har skapat gemensamma initiativ för samverkan på olika plan med målet att utveckla testverksamheten och regionen. De huvudsakliga drivkrafterna har identifierats som lokalbefolkningens och entreprenörernas vilja att bo kvar i glesbygd, vilket ställer krav på att utvecklas till en åretruntverksamhet. För att få en sådan till stånd krävs samverkan med högre utbildning och med samhällsfunktioner. Hindren ligger främst i de geografiska avstånden, låg grad av förtroende aktörerna emellan, de olika organisationskulturerna och i kommunikationssvårigheter. I denna rapport konstateras att förutsättningar för att uppnå en hög dimension av trip-pelhelix inom bil- och komponentverksamheten i Norrbotten finns, men att industrins specifika beskaffenheter gör att graden av social inbäddning och skapandet av ömsesidi-ga sekretess- och äganderättsavtal är kritiska för detta. Tack till Författarna vill tacka sina handledare Caroline Wigren och Jens Hultman för deras handledning. Ett tack riktas även till Visanu för stipendiet, vilket finansierat insamlingen av vårt empiriska material. Slutligen, den viktigaste gruppen för rapportens trovärdighet: våra informanter inom bil- och komponenttestregionen, för era inspirerande berättelser. Våra familjer och vänner som stöttat i rapportskapandets mot- och medgångar, tack. Slutligen tackar vi varandra. / Abstract This report has as purpose to identify driving forces and obstacles for collaboration within and in between industry- society- university in the car- and component test industry in the County of Norrbotten. The aim of the study is reached by describing the different initiatives for collaboration that exist today. Theoretical framework as trippel-helix, network, embeddedness, and challenges in regional collaboration are used to analyse secondary data and the qualitative interviews are made with key actors in the differ-ent collaboration areas. The different actors have different main goals with their businesses, but have created common initiatives to collaborate in different levels with the goal to develop the test industry and the region. The main driving forces have been identified as the local inhabi-tants’ and the entrepreneurs’ desire to live in a thinly settled region, which puts demand on developing the industry into a yearly basis. To be able to realize that, collaboration with higher education and society is of critical importance. The obstacles lay in the geo-graphical distances, low levels of trust among the actors, the different organization cultures and communication difficulties. In this report it is stated that prerequisites for reaching a higher level of triple helix within the car- and component test industry in the County of Norrbotten do exist, but the particular character of the industry makes the extent of social embeddedness and the establishment of shared security and owner contracts critical factors for the success. Thanks to The authors wish to thank their tutors Caroline Wigren and Jens Hultman for their guidance. Credit is also given to Visanu for the scholarship, which financed the collec-tion of the empirical primary data. Finally, the most important group for creating the report validity is our informants within the car- and component test-industry, for shar-ing your inspiring stories with us. Our families and friends who supported us in the creation of the report, thanks. Finally we thank each other.

Abstract In the secondary-school program for hotel and restaurant complete courses or parts of courses are placed in workplaces so called workplace education (APU), this means that the content in the course plan must be discussed and be divided in a proper way between the school and the workplace, so that the students is gaining all the parts that is prescribed in the goals for the course. Interviews with tutors and teachers have been performed, with the purpose of investigating how the collaboration between the school and the workplaces should look like so that the APU fulfills the content and quality that are prescribed in the specifications of the education. The study shows that a better structure for collaboration between the school and the workplaces is needed. Lack of time and financial resources are the factors that according to the study reduces the possibility’s to (among other things) perform education of tutors, and for the teachers to plan and follow-up the APU-period. / Sammanfattning På gymnasiets Hotell- och restaurangprogram är kurser eller oftast delar av kurser inom vissa yrkesämnen förlagda till arbetsplatser, såkallad Arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Detta innebär att innehållet i kursplanerna måste diskuteras och fördelas på ett lämpligt sätt mellan skola och arbetsplats, så att eleverna tillgodoses samtliga moment och kunskaper som kursmålen föreskriver. Intervjuer med handledare och lärare har genomförts, med syfte att undersöka hur samverkan mellan skolan och arbetsplatserna bör se ut för att APU n skall uppfylla det innehåll och den kvalitet som beskrivs enligt styrdokumenten. Undersökningen visar att en bättre struktur för samverkan mellan skolan och arbetsplatserna behöver skapas. Tidsbrist och otillräckliga ekonomiska resurser, är de faktorer som enligt studien minskar möjligheterna till att bland annat bedriva utbildning av handledarna, samt för lärarnas del, till planering och uppföljning av APU-perioderna.

De senaste decennierna har det inom hälso- och sjukvården tagits en mängd initiativ för att enskilda individer i större utsträckning skall få vara delaktiga i utformningen av sin egen vård. Forskning har funnit att kroniskt sjuka patienter besitter en unik kunskap baserad på erfarenhet av att leva med sin sjukdom. Ett förändrat synsätt inom vården har därför vuxit fram där man i större utsträckning vill involvera patienten i sin vård, ett förhållningssätt som förespråkas inom patientcentrerad vård. Syftet med denna studie är bland annat att belysa hur missnöjda patienter ser på sjukvård och ifall deras syn på sjukvården återspeglar ett patientcentrerat förhållningssätt. Likaså ämnas det undersökas ifall en ökad patientmedverkan kan leda till ökad patientsäkerhet. För att uppfylla studiens syfte söktes svar på frågor som vilken typ av stöd och information patienter och anhöriga behöver för att känna sig välinformerade om vad en diagnos innebär och vilka behandlingsalternativ som är möjliga. Data har samlats in genom en webbaserad enkätstudie med 28 respondenter. Både kvantitativa data och kvalitativa data står till grund för datamaterialet. Resultaten visar bland annat att det för patienten är ytterst viktigt att få information som är individuellt anpassad. Detta kan innebära att information skall ges både muntligt och skriftligt, gärna med uppföljningssamtal. Lika viktigt är det att vårdpersonal tar sig tid att lyssna på patienten, och ser till vilka preferenser och behov patienten ger uttryck för. För att patienterna skall kunna medverka till en bättre vård är det viktigt för patienten att denne känner sig delaktig i vården och att patienten själv är påläst för att bättre kunna förstå det som sker. Lika viktigt är det här att vårdpersonalen visar att de är lyhörda och tar sig tid att lyssna, och att de därigenom låter patienten få fram den kunskap och erfarenhet som patienten faktiskt har av att leva med sin sjukdom eller skada. Denna studie kan ses som ett led i ett kvalitetsarbete med målet att förbättra patientens delaktighet inom vården genom att lyfta fram kunskap om vad patienter själva anser vara betydelsefullt för en bättre vård.

Detta är en vetenskaplig essä där jag undersöker och reflekterar kring frågor som har med samverkan och yrkesroll för fritidspedagogen. Hur ser arbetet ut för fritidspedagogen i skolan? Jag har använt mig av Pierre Bourdieus begrepp kapital, fält och habitus för att problematisera och reflektera kring fritidspedagogens yrkesroll i skolans värld. Är det en risk att fritidspedagogen blir en slags assistent i klassrummet och att de fritidspedagogiska idéerna försvinner? Eller kan det vara positivt att vi som fritidspedagoger kommer in i klassrummet med vår speciella kompetens? Jag tar upp vikten av att fritidspedagogen får sin legitimitet i skolans fält. Det diskuteras även om vilka det är som egentligen tjänar på samverkan mellan skolan och fritidshemmet. Det finns fritidspedagogiska arbetssätt som kan användas inom skolans fält som ett komplement till skolan. Jag funderar och problematiserar krig samverkan med lärare och tar även upp vikten av ett interkulturellt arbetssätt mellan lärare och fritidspedagoger.

The unemployment rate in Sweden is increasing even though there are more and more municipal activation policies established. The activation policies aim is to decrease the unemployment but that is not yet happening. This problem has led us to go through with this study. The aim of this study was, from an organizational perspective, to examine and describe how the interaction works between the Municipal Employment Services, Employment Office and Social Services in a Swedish medium sized municipality. Special focus was upon the legitimacy of the Municipal Employment Services.  This study was based on nine semi-structured interviews with managers and employers within the organizations in this study. Through a qualitative analyze we found themes such as activation policy, cooperation between the organizations and the legitimacy of the Municipal Employment Services to represent the result. The overall result of this study showed that the participants integrate and cooperate with each other. However, there are difficulties in the cooperation and many of them are due to lack of guidance on how to cooperate with each other. The Municipal Employment Services legitimacy in the municipality of this study has shown to be high in working with unemployment in the matter of giving them a work practice. However, the Municipal Employment Services legitimacy does not reach the same level in the matter of getting the unemployed clients employed on the job market.

The aim of this study was to examine, in the work against bullying how collaboration between the school counselor and other professions is described by the different professions within the student health team as well as how they describe that the different competencies involved in such teams shapes problem definitions and solutions. The student health (swedish- elevhälsoteamet) team of which the study is based on consists of different professions such as school counselors, school nurses, special education teachers, school psychologists and school principles. We have interviewed representatives of all the above mentioned professions with the exception of school psychologists using a qualitative research design. In this study we have chosen to focus on two student health teams from two different primary schools located in a middle-sized municipality in southern Sweden. We have analysed the results using new institutional theory and the terms domain and power.   The main conclusion of the study is that school counselors themselves feel they have a specific knowledge regarding bullying but have difficulties in capitalizing on it while collaborating with the other professions in the student health team. In line with early research the school counselors also feel marginalised by the fact that they are the only professional social workers in a work place mainly dominated by educationalists. Other problems facing school counselors and similarly affecting the collaboration with other professions within the school and particularly in the student health team are indistinct roles, less contact with students and restriction due to confidentiality.

I förskolan har man som pedagog inte bara kontakt med barnen, utan även med barnens föräldrar. Relationen mellan pedagoger och föräldrar är därför viktig för att skapa ett gott samarbet mellan hem och förskola samt för föräldrarnas möjlighet till inflytande i verksamheten. Syftet med undersökningen är att få en inblik i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Jag vill granska från båda parters synvinkel hur de upplever föräldrarnas inflytande och förtroende för pedagogerna och den pedagogiska verksamheten. Som undersökningsmetod har jag valt att utgå ifrån en kvalitativ ansats där jag har genomfört intervjuer med fyra pedagoger och fyra föräldrar. Undersökningens resultat ger en inblick i hur relationen kan se ut mellan pedagoger och föräldrar i förskolan. Samtliga föräldrar och pedagoger i undersökningen var överens om att en god relation bygger på trygghet och respekt för varandra. Genom tryggghet och respekt skapades även en förtroendefull relation mellan föräldrarna och pedagogerna. Föräldrarnas inflytande såg däremot olika ut, beroende på föräldrarnas intresse för verksamheten, vilket pedagogerna var medvetna om och arbetade med.

Abstract The purpose of this essay is to investigate how a local authority acts when anunexpected event occur. It´s done with a basis in two crisis communicationstheories; Coombs SCCT theory and Gilpin and Murphys complexity theory,which largely are each other’s opposites. To conduct the study, a case studyof the floods that hit Kristinehamn in the summer of 2014 was carried out,which gave us a good opportunity the achieve the aim of the study. Themethod used was qualitative research interviews. A total of eight people wereinterviewed, all of whom in some shape or form were involved in solving theKristinehamn crisis. Some of the questions we wanted answers to during theinterviews were if the communication between the authorities and othersword well or less well, and what it was that in that case made the communicationsuccessful or unsuccessful. The result of the study shows that the staffand the people around the staff subconsciously uses the basics of the complexitytheory, which they also think is the best suitable theory of the twoused in this study when it comes to resolving crisis in an effective way.Another result from this study was that in the minds of the people responsiblefor the handling of the crisis, this crisis was solved in the best possible way.And also that the critical factors behind this success was things directlylinked to the basics behind the complexity theory, such as the formation ofthe crisis team, the personal knowledge of the people involved and thatseveral of the crisis mangers had experience from similar events from earlierin their lives. / Sammanfattning Syftet med den här uppsatsen var att göra en undersökning av hur en lokalmyndighet agerar vid en oförutsedd händelse. Vi gör det med utgångspunkt itvå kriskommunikationsteorier; Coombs SCCT-teori och Gilpin och Murphyskomplexitetsteori, som till stor del är varandras motsatser. För att genomförastudien gjordes en fallstudie av översvämningarna som drabbade Kristinehamnsommaren 2014, vilket gav oss en bra möjlighet att uppnå syftet medundersökningen. Metoden som användes var kvalitativa forskningsintervjuer.Totalt intervjuades åtta personer, som alla på något sätt var inblandade i attlösa krisen som uppstod i Kristinehamn. Några frågor som vi ville ha svar påunder intervjuerna var bland annat om kommunikationen mellan myndigheternaoch övriga fungerade bra eller mindre bra, och vad det i sådana fall varsom gjorde kommunikationen framgångsrik eller misslyckad. Resultatet avstudien är att staben och personalen runt omkring staben omedvetet användersig av grundprinciperna i komplexitetsteorin, och också anser att den teorin ärden bäst lämpade av de två studien stöttar sig på när det handlar om atteffektivt lösa kriser. Ett annat resultat som framkom var att krisen enligt deansvariga för krishanteringen löstes på bästa tänkbara sätt, där de störstaframgångsfaktorerna var sådant som står i direkt anslutning till komplexitetsteorinsgrundtankar: samgruppering, personkännedom och att flera avkrishanterarna hade erfarenhet av liknande händelser sedan innan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad den nya utbildningen – Grundlärare mot fritidshem – innebär för aktiva inom verksamheten, vilka förändringarna är och om de är välkomna eller inte. De medverkande i studien har insikt om både utbildning samt verksamhet, hur det sett ut och vad som är annorlunda idag. För att samla data till denna uppsats har fyra pedagoger och en student intervjuats under mars 2015. Dessa har alla gemensamt att de antingen utbildar sig inom eller arbetar inom fritidsverksamheten och ser hur den förändras. Samverkan med skolan har inneburit många nedskärningar för verksamheten och en medvetenhet och vilja att synliggöra detta har växt sig stark hos personalen. För dem handlar det om att eleverna ska få en fullständig skolgång där fritidshemmet är en viktig byggsten. Vad som framkommit från uppsatsen är att det upplevs finnas en klyfta mellan fritidsverksamheten och skolan. Ett ingenmansland där man inte vet vems ansvar slutar eller tar vid. Den dubbla kompetens som Grundlärare mot fritidshem ger innebär en splittring i arbetsuppgifterna där den aktiva arbetar utifrån de Allmänna råden för fritidshemmet, skollagen samt Lgr11. I fritidsverksamheten råder ingen bedömning av eleverna medan det i skolan ska finnas bedömningsunderlag för varje elev.

Our main objective with this essay was to study VisitSweden’s effort to sell Sweden to foreign markets.This has been studied in relation to VisitScotland work and approach. We collected empirical data consisting of document studies and interviews with representatives of VisitSweden and VisitScotland. In addition, we have supplemented with an interview with a representative of Svensk Destinationsutveckling AB. We based our analysis of our empirical data on previous research in destination marketing. We reached the conclusion that, to sell a country as a tourist destination, it requires more than direct marketing. It also requires market- and business intelligence and focus on getting players in the destination to cooperate in order to effectively attract foreign visitors. We also concluded that the work of VisitSweden has many similarities, but also differences from, VisitScotland's approach. However, we have had a hard time deciding which organization's work that is most profitable. In our essay, we present a hypothesis from our theoretical point of view, based on that a cross between the two approaches has the greatest potential to attract foreign visitors. / Vårt huvudsakliga mål med denna uppsats har varit att studera VisitSwedens arbete med att sälja Sverige mot utländska marknader. Detta har vi studerat i förhållande till VisitScotlands arbete och tillvägagångssätt. Vår insamlade empiri består av dokumentstudier samt intervjuer med representanter för VisitSweden och VisitScotland. Dessutom har vi kompletterat med en intervju med en representant för Svensk Destinationsutveckling AB. Vårt empiriska material har vi analyserat utifrån tidigare forskning inom ämnet destinationsmarknadsföring. Vi kom fram till att, för att sälja ett land som besöksdestination, krävs mer än direkt marknadsföring. Det krävs även marknads- och omvärldsanalyser, samt fokus på att få aktörer på destinationen att samverka för att effektivt kunna locka utländska besökare. Vi kom också fram till att VisitSwedens arbete har många likheter med, men även skillnader från, VisitScotlands tillvägagångssätt. Vi har dock svårt att bestämma vilken organisations arbete som är mest lönsamt. I vårt arbete presenterar vi en hypotes utifrån våra teoretiska utgångspunkter, som bygger på att ett mellanting mellan de två tillvägagångssätten har störst möjlighet att locka utländska besökare.