Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

En kvalitativ undersökning där olika delar av socialt arbete har studerats med fokus på samverkan och förebyggande arbete kring motverkandet av alkoholproblematik bland ungdomar. I undersökningen har åtta personer intervjuats som arbetar professionellt med eller kommer i kontakt med frågor kring ungdomar och alkohol. Resultatet har analyserats tematiskt och utifrån systemteori och socialkonstruktionism. Dessa teorier har gjort det möjligt att bland annat analysera hur olika verksamheter samverkar med varandra samt de kunskapsbaserade metoder som används när de arbetar förebyggande med ungas slkoholkonsumtion. En av undersökningens slutsatser har varit att även om det finns samverkan mellan olika aktörer, finns det ingen officiell gemensam syn på vad samverkan innebär. vidare har samtliga respondenter uppgett att skolan har en stor rill i det förebyggande arbetet med unga, samtidigt som studien bekräftar att akolans förebyggande arbete ofta skärs ned på när resurserna krymper.

Svenska städer har det senaste århundradet växt sig täta vilket medfört utmaningar både konstruktions-, planerings- och logistikmässigt. Slöseri på byggarbetsplatser är väsentligt högre än på andra arbetsplatser och undersökningen Slöseri i byggprojekt visar att det uppgår i så mycket som 30-35% av projektets produktionskostnad. Produktionsprocessen är det som tillför värde till objektet och enligt rapporten Planering i svensk byggproduktion påverkas produktionen till stor del av planering och styrning. Med hjälp av en arbetsplatsdispositionsplan (APD-plan) och ett genomtänkt system för leveranser och godsmottagning kan detta behjälpas. Syftet med denna rapport var att identifiera styrande faktorer som påverkar upprättandet av APD-planer. Detta mynnade ut i ett antal råd som ska vara till hjälp och bidra till ett kostnadseffektivt och produktivt utförande. Arbetet inleddes med litteraturstudie som följdes av intervjuundersökning. Målgruppen för intervjuerna var en konsult inom bygglogistik och yrkeserfarna från byggbranschen. En fallstudie genomfördes för att undersöka data från teori och intervjuer. Att ha en bra APD-plan genererar en rad fördelar. Den främsta av dessa är att den säkerställer att flödet på arbetsplatsen fungerar på ett tillfredställande sätt. Undersökningen visar att byggbranschens aktörer är medvetna om APD-planens roll i byggprocessen men har olika uppfattning om dess betydelse, hur den bör användas samt hur och när den tas fram. Genom att i ett tidigt skede analysera samverkan mellan arbetsplatsinrättningar med avseende på både generaliserbara och projektspecifika faktorer kan en väl fungerande arbetsplats etableras.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda på vilka tankar som finns angående helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att få reda på detta intervjuades två rektorer och åtta lärare som fick ge sin syn på den kommande reformen. De tillhörde två olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv inställning till reformen men att det yrkesförberedande programmet är mer positivt inställda än det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen.

Abstract Title: Cooperation between social enterprises Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Anna Hammarberg Supervisor: Maria Fregidou-Malama Date: 2012 - January Aim: The aim of the study is to investigate social enterprises and the Glada Hudik-model to understand how social enterprises cooperate and how they can develop the cooperation through Social Enterprises in Co-operation (SAK).   Method: I have done a qualitative research study. I have studied literature to get theoretical background. I visited a seminar to get information and inspiration. Interviews have been done with six persons to get empirical information.       Result and conclusions: Through this study I have seen that social enterprises can co-operate to strengthen their position in the community. Together they can run issues they have in common, undertake major assignments and purchase material to get better deals. The social enterprises can learn from each other to broaden their business. Co-operation can result in strengthened companies that develop and grow so that more people can get employed.   Suggestions for future research: This work is based on one single network; it would be interesting to study if there are other associations of social enterprises and how the co-operation works for them. It would also be interesting to do the same study after a couple of years since SAK today is new. Furthermore, the welfare-benefit should be looked at.   Contribution of the thesis: This study contributes with new knowledge of networking between social enterprises for the benefit of other social enterprises, authorities and others interested in the subject.   Key words: Social enterprises, work integrated social enterprises, cooperation, network, Coompanion / Sammanfattning Titel: Samverkan mellan sociala företag Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Hammarberg Handledare: Maria Fregidou-Malama Datum: 2012 - januari   Syfte: Syftet med studien är att ge en bild av sociala företag och Glada Hudik-modellen för att ta reda på hur de sociala företagen kan samarbeta med varandra i Sociala Arbets Kooperativ i samverkan (SAK) och vad detta kan bidra till.   Metod: Ett hermeneutiskt synsätt har använts där en kvalitativ undersökning genomförts. Litteratur har studerats över ämnet för att få en teoretisk bakgrund. En seminariedag har besökts och intervjuer med sex personer har utförts för att samla in empiriskt material.   Resultat och slutsats: Genom denna studie har det framkommit att sociala företag kan samarbeta för att stärka sin ställning i samhället. De kan tillsammans arbeta för att driva gemensamma frågor, samarbeta för att kunna åta sig större uppdrag, göra gemensamma inköp och få bättre avtal med aktörer i företagens omgivning. Företag i samverkan kan också lära av varandra. Resultatet av ett samarbete kan bli att företagen stärks, utvecklas och kan växa så att fler människor kan få anställning.   Förslag till fortsatt forskning: Denna undersökning är avgränsad till ett specifikt nätverk därför skulle det vara intressant att studera om det finns andra sammanslutningar av sociala företag och hur samarbetet fungerar där. Det skulle även vara intressant att göra en ny undersökning efter några år eftersom SAK idag är nystartat. Vidare behövs det mer forskning kring hur stora samhällsvinsterna av sociala företag är.   Uppsatsens bidrag: Mitt arbete bidrar med ny kunskap om nätverk mellan sociala företag till nytta för andra sociala företag, myndigheter och andra som intresserar sig för ämnet.   Nyckelord: Sociala företag, arbetskooperativ, samverkan, nätverk, Coompanion

I dagens byggnader ställs allt högre krav på stora rum och öppna ytor vilket ger efterfrågan på ökad spännvidd hos bjälklagen. Detta är svårt att klara av med traditionella träbjälklag. För att ändå få ett lätt bjälklag undersöks möjligheten att kunna fördela ut bjälklagets belastning i två riktningar. Bjälklaget ska alltså vara fyrsidigt upplagt. För att lösa detta har en idé uppkommit som går ut på ett samverkansbjälklag mellan trä och plåt. Detta bjälklag ska i bärriktning 1 bära genom fackverkan medan det i bärriktning 2 ska bära genom balkverkan. För att ett fyrsidigt upplagt bjälklag ska fungera krävs att sambandet mellan kraft och deformation är likvärdigt i båda riktningarna. Examensarbetets uppgift har varit att tillverka provkroppar för att undersöka sambandet mellan kraft och deformation i både bärriktning 1 och bärriktning 2. Provning utförs för att se om bjälklaget har förutsättningar att kunna användas i praktiken. Efter provning av bjälklagsprovkropparna konstaterades att det finns möjligheter att gå vidare med produkten och fortsätta utvecklingsarbetet. För de provkroppar som provades i bärriktning 1 och 2 var sambandet mellan kraft och deformation nära identisk upp till 7,5 kN då mittnedböjningen var ca 10 mm.

No description available.

Uppsatsens syfte är att kartlägga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssäsongen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kännetecknat detta arbete. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes teoretiska utgångspunkter inom organisationsstruktur och nätverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs näringsliv valdes ut för intervju, där de har svarat på frågor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frågor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE. Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn på att ÅRE ska bli en hållbar året runt-destination men framhåller även att det finns arbete att utföra innan man når dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hållbar barmarkssäsong. Utifrån intervjuerna framkommer det strategiska frågor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnå Vision 2020:s mål om en konkurrenskraftig barmarksprodukt. Finansiering, samverkan och legitimitet är strategiska aspekter som destinationsbolagets ledning bör uppmärksamma i sitt arbete för att utveckla ÅREs barmarksprodukt.

Vi har undersökt hur förskollärare och grundskollärare förhåller sig till förskolans och grundskolans styrdokuments krav gällande samarbete och samverkan mellan hem och skola. I styrdokumenten står det att pedagogerna i skolorna ska samarbeta med föräldrarna och vi undrade vilket förhållningssätt pedagogerna hade om det och om det fanns skillnader, vilka det i så fall var mellan skolorna. För att ta reda på det gjorde vi en kvalitativ studie där vi intervjuade tre förskollärare och tre grundskollärare. Det framkom att både för- och grundskollärarna samarbetade med föräldrarna men på olika sätt. För förskollärarna låg vikten på att utveckla en öppen, tillitsfull, ärlig och nära relation med föräldrarna där dörren var öppen för föräldrarna att ha inflytande över verksamheten. För grundskollärarnas del var relationsbygget inte lika påtagligt och samarbetets fokus handlade om vad föräldern kunde hjälpa sitt barn med hemma för att nå kunskapsmålen, föräldrarna förväntades inte ha inflytande över verksamheten. Vi anser att båda skolorna behövde utveckla forum för att förbättra samarbetet med föräldrarna och där menar vi att skolorna kan ta hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) för att utveckla sådana forum.

Förskola och skola har en unik möjlighet att uppmärksamma barn som far illa. Enligt Socialtjänstlagen kapitel 14 paragraf 1 ska alla som arbetar med barn anmäla till socialnämnden vid misstanke om att ett barn far illa. Anmälningsskyldigheten är ett livsnödvändigt skydd för barnen men trots detta anmäls det alltför sällan och detta beror bland annat på okunskap om anmälningsskyldigheten. Myndigheter har dessutom en lagstadgad skyldighet att samverka då det gäller barn som far illa. Familjelyftet grundades 2009 och har som en del i sitt uppdrag att besöka all personal i Sävar rektorsområde för att informera om anmälningsskyldigheten. Vi blev ombedda att utvärdera den del av Familjelyftets verksamhet som innefattar de informationstillfällen som gavs till personal i Sävar rektorsområde. Bland annat ville Familjelyftet veta mer om personalens syn på socialtjänstens arbete och anmälningsskyldigheten, och om detta förändrats efter kontakt med Familjelyftet. Vi mailade ut en webbenkät till samtliga anställda inom förskola, låg-, mellan- och högstadiet samt till dagbarnvårdarna i Sävar rektorsområde. Vi fann bland annat att endast hälften av de tillfrågade deltagit i Familjelyftets informationstillfällen. 94 procent av respondenterna ansåg att informationen som gavs var relevant. Efter informationstillfället hade majoriteten fått en mer positiv bild av socialtjänsten. / Familjelyftet