Studiens syfte var att undersöka föräldrars uppfattningar av samverkan mellan förskolan och hemmet samt deras önskemål om hur de vill att samverkan ska fungera. Studien utgick från frågeställningarna: vilka uppfattningar har föräldrar om samverkan med pedagogerna i förskolan? samt hur föräldrar vill att samverkan ska fungera med pedagogerna i förskolan? Forskningsansatsen har en fenomenografisk utgångspunkt då föräldrarnas uppfattningar och erfarenheter varit i fokus. Den insamlade empirin har gjorts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studien består av sex föräldrar med minst ett barn i förskolan. Föräldrarna som medverkar i studien kommer från samma komun men har barn på olika förskolor. Även forskningsetiskt är detta viktigt då det ger en bredare bild och inte bara ser till en förskola. Empirin analyserades i ett sociokulturellt perspektiv samt med Watzlawicksks kommunikationsteori.  I resultatet framgår det att föräldrarna överlag är nöjda med hur samverkan sker mellan förskola och hem idag. Den samverkansform som utmärkte sig bland föräldrarna var tamburkontakten/dagligkontakten eftersom alla föräldrar påtalade vikten av det dagliga mötet. Däremot framgår det att föräldrarna upplever samverkansformer som exempelvis föräldramöten bör förändras från att vara en envägskommunikation till att bli ett forum för diskussioner.  Studiens slutsats blev att föräldrarna anser att god samverkan är kommunikation och att föräldrarna upplever att de får vara delaktiga i sina barns vardag på förskolan.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur stödet kan se ut för elever med måttlig synnedsättning i grundskolan. En synnedsättning är en ovanlig funktionsnedsättning och kunskap på området finns sällan hos den enskilda skolan eller kommunen. Då det därför ofta finns många aktörer inblandade runt de här eleverna har fokus legat på hur systemet runt de här eleverna ser ut och hur samverkan kan se ut mellan de olika aktörerna. Vidare undersöks vilka utmaningar vårdnadshavare och aktörer från kommun, landsting och stat möter i sitt arbete med att skapa ett fungerande stöd för elever med synnedsättning. Studien försöker också synliggöra framgångsfaktorer i arbetet med att skapa ett fungerande stöd i skolan för denna elevgrupp.   Studien omfattar totalt 12 semistrukturerade intervjuer med 14 informanter, två av intervjuerna genomfördes som parintervjuer. De intervjuade är vårdnadshavare, skolpersonal, personal från Syncentraler och Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) som intervjuats utifrån att de arbetat runt någon av tre specifika elever. Intervjuerna har sedan legat till grund för tre fallbeskrivningar kring hur stödet är uppbyggt runt de olika eleverna.   I samtliga tre fall beskrivs i nuläget en fungerande skolgång och ett fungerande stöd. Hur vägen till det fungerande stödet har sett ut och vilka olika aktörer på olika nivåer som varit och är aktiva är dock olika i de tre fallen. Samverkan mellan de olika aktörerna är central men det råder emellanåt vissa oklarheter kring hur rollfördelningen ser ut mellan t.ex. Syncentral och SPSM. I studien framkommer det att stort ansvar läggs på vårdnadshavare i att vara aktiva i att skapa ett fungerande nätverk runt eleverna och att det inte alltid är självklart vart man kan vända sig.   Fortsatt forskning bör fokusera på hur samverkan styrs på huvudmannanivå men även elevernas egna röster bör lyftas fram.

Att vara ung är inte alltid så lätt, varken för föräldrar eller ungdomar. I ett ständigt letande efter sin identitet ska man samtidigt kämpa med utbildning, socialliv och psykologisk utveckling. För vissa ungdomar är det jobbigare än för andra. Nästan häften av de personer som misstänks för brott är 29 år eller yngre. Vad det beror på finns det olika uppfattningar om, men att det är ett problem är tydligt.  Följande studie har som syfte att förstå hur de sociala insatserna, polis och socialsekreterare, upplever ungdomsbrottsligheten i Ängelholm. För att undersöka problemet har fyra kvalitativa intervjuer genomförts. Intervjuer förankras i relevant teori och tidigare forskning för att studera om teorierna har någon rimlig förankring i dagens samhälle. Relevant teori för studien är Robert Agnews strainteori, Émile Durkheims anomi, broken window av George Kelling och James Wilson samt rutinaktivitetsteori av Lawrence Cohen och Marcus Felson.   Studiens resultat visar att den huvudsakliga faktorn till ungdomsbrottsligheten tycks sammantaget vara hemmiljön. För att fånga upp ungdomar tidigt krävs det att föräldrar får stöttning, verktyg och strategier för en bra uppväxt för barnen. Man bör förstå att det finns en vinst i att lägga resurser i förebyggande syfte och att resultatet inte kommer synas först efter ett antal år. / Being young is not always easy, neither for parents nor the juvenile. In a constant search for your identity, one must at the same time struggle with education, social life and psychological development. For some adolescents, it is more difficult than for others. Almost half of those suspected of crime are 29 years old or younger. There are different perceptions to this, however, it is a distinct problem.   The following study aims to understand how the social intervention, the law enforcement and the social workers, experience the youth crime in Ängelholm. Four qualitative interviews have been made to investigate the problem. Interviews are connected to relevant theory and scientific research to study whether the theories have any reasonable grounding in today’s society. Relevant theory for the study is Robert Agnew’s strain theory, Émile Durkheim’s anomie, broken window by George Kelling and James Wilson as well as routine activity theory by Lawrence Cohen and Marcus Felson.  Overall, the study shows that the main factor for juvenile delinquency seems to be the home environment. In order to help young people early, parents need support, tools and strategies for a good upbringing for their children. One should understand the benefit of adding resources for preventive purposes and that the result will not be visible until after a couple of years.

For over 20 years Collaborative project has been used extensively in major construction projects. The aim of this study, together with Birka Markbyggnad AB, has been to investigate the success factors, risks, pros and cons with a focus on contract forms and leadership. This study will then be used by Birka in order to increase competence and also estimate employee demeanor towards the project model within Skanska. This study has mainly been carried out as a qualitative study. Initially, information has been gathered through literature, followed by an interview study of five people, as well as a quantitative questionnaire from employees’ experiences of collaborative projects. The conclusion of this study shows that the construction industry has many different perceptions and models of what collaborative project actually entails. With the new ISO 44001 standard, the hope is to clarify the project model.  The survey also shows that leaderships typically differs in a collaborative project in the form of more reserved management decree.  In general, literature shows that the model has no direct advantages nor disadvantages, while the interview study advocates a turnkey contract in collaboration. The conclusion is: a proper contract and a clear cooperation model is the way to a long-term sustainable and profitable collaborative project where the best end product is achieved. / Arbetsformen samverkan har funnits i över 20 år och har sedan dess använts flitigt inom större anläggningsprojekt. Tillsammans med Birka Markbyggnad AB är målet med denna studie att undersöka arbetsformens framgångsfaktorer, risker, för-och nackdelar inriktat mot entreprenadformer och ledarskap. Detta examensarbete ska sedan användas inom Birka för att öka vetskapen om arbetsformen men även ta del av den översiktliga kartläggningen om övriga medarbetares inställning till samverkan inom Skanska. Detta arbete har genomförts som en kvalitativ studie. Inledningsvis har information studerats genom en litteraturstudie som sedan följdes av en intervjustudie om fem personer, samt en kvantitativ enkätundersökning för yrkesarbetarnas erfarenheter i samverkansprojekt. Examensarbetets studier visar på att anläggningsbranschen innehåller många olika uppfattningar och modeller om vad samverkan egentligen innebär. Med den nya ISO 44001-standarden är branschens förhoppning att tydliggöra arbetsprocesserna i samverkan. Undersökningen visar vidare på att ledarskapet skiljer sig i ett samverkansprojekt i form av ett mjukare ledarskap.  Sammantaget visar teorin att de olika entreprenadformerna inte har några direkta för-och nackdelar i samverkan, medan intervjustudien förespråkare en totalentreprenad i samverkan. Slutsatsen är: en rätt kontraktsform och en tydlig samverkansplan är vägen till en långsiktigt hållbar lönsamhet i ett samverkansprojekt där bästa slutprodukt uppnås.

The purpose of this study is to show how opportunities for influence and participation through parenting in preschool, where parents have different cultural background than Swedish, is constructed by preschool teachers and preschool directors. The present study is based on a quality approach with semi-structured interviews as a method. Four preschool-teachers and two preschool directors were interviewed. I interviewed the informants about how they reason about parental cooperation and what opportunities for influence and participation the parents with different cultural background have. The results of the study show that preschool teachers and directors have a conscious attitude towards cultural diversity. Communication difficulties and lack of knowledge about the preschool´s assignments emerged as the elements that make collaboration more difficult. The result, however, shows creativity, strong will and cultural openness among other qualities of preschool teachers and directors. They have developed an intercultural perspective, though to varying degrees. Employees with different cultural and linguistic backgrounds are appreciated from both preschool-teachers and the directors. Their presence, linguistic and cultural knowledge facilitate the work of collaboration. The study also shows that parents have chances to participate, while their influence is limited to preschool survey and PTAmeetings. The preschool teachers, however, hope that parenting cooperation would be expanded with the help of the Schoolplattform.

Denna studies syfte var att identifiera, beskriva och analysera hur hemtjänstchefer upplever samverkan i sitt arbete. Det jag ville undersöka var hur hemtjänstchefernas arbete påverkades av den och vilka hinder och möjligheter de upplevde med samverkan. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades senare inspirerad av konventionell innehållsanalys i förhållande till tidigare forskning om samverkan och samverkan inom äldreomsorgen. Valet av intervjupersoner gjordes genom ett målinriktat urval och bestod av fyra hemtjänstchefer inom samma kommun men som arbetade inom olika geografiska samarbetsområden. Resultatet av studien visar på att de vanligaste anledningarna till samverkan var problemlösning, förebyggande arbete, ekonomiska skäl, tvingande juridiska skäl, positiv utveckling av verksamheterna samt en önskan om en mer sammansatt vård. Hemtjänstchefers upplevelse av samverkan påverkas av olika faktorer. Nivå och form av samverkan påverkar i vilken utsträckning den upplevs som framgångsrik och utförs på intersektoriell-, interorganisatorisk- och interprofessionell nivå. Hemtjänstcheferna uttrycker att de ofta får rollen som moderator i samverkansarbetet och att det ibland finns en otydlighet angående vilken nivå de ska agera på. Förståelse över varför man samverkar och klara gemensamma mål beskrivs också som en viktig framgångsfaktor och hemtjänstcheferna önskade mer inflytande och kreativitet i utövandet och skapandet av samverkan. Samverkan med hemsjukvården som utförs på samtliga nivåer upplevs som mest lyckad och meningsfull trots att den tidigare forskningen pekar på att just denna typ av komplexa samverkan är bland de svåraste att lyckas med. Hemtjänstcheferna kände sig ibland malplacerade i sin yrkesroll när det kom till samverkan men utifrån deras roll och för att få samverkan att fungera så kanske det krävs en moderator vars roll blir mer flytande för att få en helhetsbild av samverkansförloppet.

BakgrundArbetet beskriver relevansen av en god anknytning vid inskolning i förskolan. Samverkan diskuteras och vi fokuserar på relationsskapande mellan familj och förskola. Texten redogör även för föräldrars möjlighet att påverka förskolans verksamhet. En definition av hur en inskolning kan gå till utifrån två skilda modeller beskrivs. De teoretiska utgångspunkterna som använts i studien är det sociokulturella perspektivet som fokuserar på individens sociala utveckling som sker i interaktion med andra individer samt ramfaktorteoretiskt tänkande som begränsar eller lyfter olika ramfaktorer i verksamheten.SyfteMed studien vill vi få inblick i föräldrars uppfattningar kring inskolning samt upplevelser av möjlighet till inflytande och delaktighet i samband med inskolning.MetodSom metod har vi använt oss av en enkät. Studien är kvantitativ med delvis kvalitativ analys i form av en öppen fråga. Undersökningen genomfördes på tre förskolor i Västsverige. Enkäten lämnades ut till 58 föräldrar varav 41 föräldrar besvarade enkäten.ResultatI resultatet redovisas föräldrars upplevelser av inskolning i förskolan. Det framkom att föräldrar efterlyste mer samverkan och möjlighet att påverka upplägget innan inskolningen påbörjades. Föräldrar värdesatte den fysiska kontakten och efterfrågade hembesök och föräldramöte inför inskolning. I en jämförelse mellan två inskolningsmodeller synliggjordes skillnader mellan föräldrars positivt upplevda känslor i påståendefrågorna: jag kunde lita på pedagogerna samt jag kände mig betydelsefull. Utifrån påståendefrågorna bidrar studien till ny forskning som visar att föräldrar som upplevt olika inskolningsmodeller lyfter den föräldraaktiva inskolning som mest fördelaktig ur ett föräldraperspektiv. Vidare ansåg föräldrarna inskolningen som betydelsefull ur ett trygghetsperspektiv för föräldrarna. / Program: Lärarutbildningen

BAKGRUND: Lpo 94 (Utbildningsdepartementet) är fastställd av regeringen och liggertill grund för verksamheten i förskoleklassen och skolan. 1998 fastställdesförskoleklassreformen av regeringen och syftet med denna var att den pedagogiskaverksamheten som finns i förskoleklassen skulle lyftas i in i klassrummet och ge ökadmöjlighet till lek, skapande och utforskande för eleverna samt att övergången frånförskoleklass till skola skulle bli smidigare. Tidigare forskning visar att lärandemiljöer samtarbetslagens sammansättning, stabilitet och planeringsmöjligheter har betydelse för denintegrerade verksamheten. Skolverket (2001) beskriver hur förskoleklassen har tagit till sig”skolkoden” med ämnesinriktad kunskapssyn indelade i arbetspass och raster.SYFTE: Syftet med studien är att studera förskoleklassen i en integrering mellan förskolaoch skola samt olika arbetssätt, hinder och möjligheter som uppstår i samband med dennaintegrering.METOD: Vid insamling av data valdes den kvalitativa metoden med intervjun somredskap. En förskollärare från tre olika grundskolor intervjuades.RESULTAT: Den slutsats man kan dra av studien är att arbetet med integrering sermycket olikas ut i de tre skolorna. Det är ännu lång väg kvar innan alla skolorna i studien harmöjligheten att arbeta i stabila arbetslag med gemensam planeringstid, ändamålsenliga lokaleroch täta återkommande rutiner i en integrerad verksamhet. / Uppsatsnivå: C

Studiens syfte var att beskriva hur förskollärare ser att deras empati kan komma till uttryck i samverkan med vårdnadshavare. Frågeställningarna löd: Hur beskriver förskollärare ett empatiskt förhållningssätt i mötet med vårdnadshavare,samt vilken betydelse tillskriver förskollärarna empatin i samverkan med vårdnadshavare? Resultatet bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av åtta förskollärare från fem olika förskolor. Via en tematisk analys fastställdes fem teman som avspeglade de svar som framkom. Resultatet visade att förskollärarna såg att empatin tog sig i uttryck genom ett empatiskt förhållningssätt innehållande lyssnande, perspektivtagande och förståelse. Förhållningssättet kännetecknades av en balanserad empatisk förmåga som gav upphov till personliga relationer med barnets bästa i centrum, innefattande tillit samt tydlig ansvarsfördelning. Empatins betydelse i samverkan med vårdnadshavare synliggjordes därmed. Resultatet visade även hur hinder för empati kan uppstå när det saknas förutsättningar i verksamheten för att agera empatiskt.