Denna uppsats är en historisk prövning av giltigheten hos en teoretisk arbetsmodell, ursprungligen hemmahörande i samhällskunskapen.Modellen som prövas är en typologi från Joachim Raschkes bok Soziale Bewegungen: Ein historisch-systematischer Grundriss. Av språkliga skäl utgår dock denna uppsats från Martin Stolares tolkning av samma typologi, i dennes avhandling Moderniseringskritiska rörelser. Modellen delar upp föreningslivets sociala rörelser med utgångspunkt från de metoder vilka rörelserna använder för att åstadkomma en samhällsförändring. Utifrån detta typologiska raster kan sociala rörelser klassificeras som antingen makt- eller kulturorienterade. Denna uppsats prövar giltigheten hos Raschkes typografi genom en historisk fallstudie av verksamheten hos två organisationer, vilka bägge framgångsrikt verkade i Sandviken under åren 1948-1960. Den första är Sandvikens arbetarkommun som får stå som representant för de maktorienterade rörelserna. Den andre är Sandvikens hälsofrämjande, som representerar de kulturorienterade motsvarigheterna. Verksamheten hos de bägge rörelserna analyseras efter sju frågeställningar, vars svar även korreleras med varandra. Resultaten av svaren jämförs avslutningsvis med den teoretiska modellen.Resultatet blev att Joachim Ratschkes modell, i detta fall, mycket väl stämde överrens med verkligheten. Arbetarkommunens verksamhet var närmast en avskrift av Martin Stolares presentation av den maktorienterade idealtypen, medan hälsofrämjandet i sin tur svarade på alla kriterier som krävdes för att kunna beskrivas som kulturorienterad organisation. Nyckelord: Förändringsstrategi, Ämnesövergripande studier, Sandvikens arbetarkommun och Sandvikens hälsofrämjande.

I denna uppsats ligger fokuset på att undersöka lärarnas syn på fältstudier och om de använder sig av dem i geografiundervisningen. Med detta sagt kan uppsatsen beskrivas vara inriktad i två spår. Studien är begränsad till Sandvikens kommun vilket är skribentens hemkommun. Syftet med studien är även att ta reda på vilka möjligheter och utmaningar som finns med arbetet med fältstudier för att få en djupare bild kring lärarnas syn samt fältstudier i stort. För att ta reda på detta kommer tidigare forskning att presenteras som lyfter både möjligheter och utmaningar. I samband med att ta reda lärarens syn på fältstudier har 7 lärare intervjuats från 4 olika skolor. 3 av lärarna jobbar inom f-3 medan resterande jobbar inom 4–6. Möjligheterna fältstudier medför är bl.a. att det ger en flyktväg från den traditionella undervisningen. Trots detta genomförs det inte av ett tydligt antal lärare i kommunen. / <p>2024-01-12</p>

The purpose of this essay was to conduct a survey of the earliest workers at the Sandviken ironworks in Gävleborgs county, Sweden, during the period of 1863-1870 in order to determine their places of birth or origin. The study is primarily based around four books and one article which describe historiographic terms and methods, two books covering the processes behind industrialization and urbanization in the 19th century by historian Lars Nilsson and Welsh historian John Elliot. The two other works originate from Sandin, Sjödin and Skogsbergs book about the town of Sandviken and it’s earliest foundations alongside an article written by Yngve Terenius in 1968 covering the excavation of the canal in Sandviken. The essay’s survey area is limited to the immediate area surrounding the town of Sandviken.The majority of source materials come from the Sandviken municipality’s archives of the Sandviks ironwork company’s historical archives. There, the census records concerning the workers of the company throughout 1863, 1866 and 1870 were studied alongside the parish’s household examination rolls that detailed the birthplace and origins of the workers found within the census records. The result of this study shows that a majority of the workers present in Sandviken throughout the period of 1863-1870 came from the counties of Dalarna, Värmland and Västra Götaland respectively. To summarize, 529 workers’ backgrounds were surveyed. Of these 529 workers, 302 workers were born in counties outside of Gävleborg, whereas 102 hailed from Dalarnas county, 43 from Värmlands county, and 41 from Västra Götalands county. The remaining 227 workers were born in parishes within Gävleborgs county. Four parishes within the county had the largest contribution to the workers’ immigration during the period, namely: Ovansjö parish with 95 workers, Torsåker parish with 39, Högbo parish with 33 and finally Valbo parish with 21. The study showed that the amount of workers from Gävleborgs county steadily increased from 1866 to 1870. In accordance to Sandin et als. book and Terenius' article, they mention workers from Värmland and Västra Götaland as being of importance in the early days of the ironworks. This study confirms those theories. However, alongside the 529 workers there are 935 family members whom weren’t included in the survey. The study results are presented in circular diagrams under the section titled ”Undersökning”, and onwards. The diagrams titled ”tillfälligt anställda arbetare” cover the temporary workers at the ironworks for the year they’re represented. The other 9 diagrams titled ”arbetares födelseorter” pertain to the birthplace of the workers for each year. The final six diagrams under the title ”statistisk sammanslagning” are diagrams describing a merge in numerical data from the surveys of temporary workers and the house examination rolls for each year they’re represented / Uppsatsens syfte var att kartlägga och utforska ursprunget hos de första Sandviksarbetarna mellan perioden 1863-1870. Utifrån forskningsläget framhävs bland annat teorier om industrialisering och urbanisering, samt demografiska grunder som tillämpas i uppsatsens undersökning. Däribland dem behandlas Lars Nilssons bok Den urbana transitionen som beskriver Sveriges urbaniseringsförlopp under 150 år, och engelsmannen John Elliotts bok The industrial development of the Ebbw valleys som förklarar förändringen av ett dalområde i sydöstra Wales genom Storbritanniens industrialisering. För en koppling till den demografiska undersökningen beblandas även Martin Dribe och Maria Stanfors bok Demografins grunder, syftandes till att förse uppsatsen med teorimaterial. Däribland dessa verk finns två litterära källor som beskriver Sandvikens allra tidigaste stadier för både bruket och orten, Slaggsten och syren av Gösta Sandin, Stig Sjödin och Stig Skogsberg som lägger en bakgrund till Sandvikens framväxt och Om kanalen genom Sandviken tagen ur 1968 års upplaga av tidskriften Ur Gästrikland av Yngve Terenius. Terenius behandlar kanalgrävandet i Sandviken 1862-1863, och beskriver hur flertalet av arbetarna som var verksamma där härstammade från bland annat Värmland. Sandin et al. belyser att värmlänningar tillika dalslänningar var verksamma i Sandviken under anläggandet av bruket, och stadens tidiga framväxt. Avgränsningarna drogs utefter geografiska aspekter och Sandvikens bruk med tillhörande närområde inom Högbo socken blev styrande. Undersökningsfrågan som riktades mot källmaterialet ämnade besvara varifrån de första arbetarna kom, vilka födelseorter de har, eller var de är skattskrivna ifall födelseorten saknas. Källmaterialet som användes härstammade från Sandviks historiska arkiv, och det som slutligen granskades var Sandvikens bruks mantalslängder för åren 1864, 1867 och 1870 där mantalslängderna avser det föregående året, förutom längden för år 1870. Kompletterande material till mantalslängderna behövdes för att fastslå arbetarnas födelseorter, därför blev husförhörslängderna för år 1861-1865 samt 1866-1870 hos Sandvikens kyrkoarkiv avseende Högboförsamling aktuella. Resultaten sammanställdes och presenterades genom cirkeldiagram, där arbetares födelseort eller skattskrivningsort påvisades. Resultatet av undersökningen visar i korthet att den arbetsmigration som Sandin et al. tillika Terenius omtalade anses ha stämt rörande Värmland, men att Dalarna var länet där de allra flesta arbetarna härstammade ur. Av samtliga 529 personer som återfinns i källmaterialet är majoriteten, uppemot 302 arbetare, från orter och län utanför Gävleborgs län, där 102 stycken arbetare härstammar från Dalarna. På andraplats kommer Värmlands län med 43 arbetare, och Västra Götalandslän på tredje plats med 41 arbetare. Utifrån Gävleborgs län och dess närliggande socknar var Ovansjö den socken som majoriteten av arbetarna härstammade från med 95 arbetare, följd av Torsåker med 39, Högbo med 33, och slutligen Valbo med 21 arbetare. Genom denna undersökning har ursprunget hos de tidigaste arbetarna vid Sandvikens bruk kartlagts, och den påvisade invandringen från andra län var markant.

Uppsatsens syfte var att utreda ett område som tidigare forskning inom miljöhistoria inte har utforskat rörande myggproblematiken vid Nedre Dalälvsområdet mellan åren 1985-1995. Tanken var att utreda de möjliga myggbekämpningsmetoderna som föreslogs, vilka aktörer det var som förespråkade dessa, samt naturens påverkan på närområdet under samma tid. Forskningsläget beskriver tankesättet bakom miljöhistorisk forskning, ger en bakgrund till myggförekomsten i Nedre Dalälvsområdet från år 2000 och framåt, och belyser relationen mellan människa och natur. Länsstyrelsen Västmanlands rapport från 2003 täcker hur invånare i Heby kommun lyfte frågan om myggproblematik till kommunal nivå år 1985. Hebys kommunarkiv erhöll två samlade ärenden rörande den aktuella perioden. Undersökningen utgår från en förklarande kvalitativ analys av två kommunstyrelseärenden hos Heby kommunarkiv namngivna som KS.1985.292 och KS.1991.552. Källmaterialet omfattar 95 sidor av sammanträdesprotokoll, inbjudningar till informationsträffar, forskningsrapporter,informationsdokument och diverse övriga handlingar som ej kan kategoriseras. Undersökningsresultaten visar att Heby kommun under den aktuella perioden av 1985-1995 inte vidtog åtgärder i form av myggbekämpning, även om flertalet förslag fanns representerade i kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll. Anledningen till varför myggbekämpningen uteblev har troligtvis flertalet faktorer som exempelvis kommunens ekonomiska begränsning, kommunstyrelsens motvilja att bruka kemiska bekämpningsmetoder, eller att kommunstyrelsen inväntade svar från andra, större samhällsorgan.Bekämpningsmetoderna som förespråkades var dels biologiska metoder som inplantering av inhemsk fisk och groddjur, eller kemisk bekämpning i form av besprutning med insekticider.