Spelling suggestions: "subject:"scaffold""
121 |
Den som äger en trädgård och en boksamling saknar intet - Om begreppet ”läsförståelse” och undervisning i läsförståelsestrategier i den svenska gymnasieskolanSotiriou Hallberg, Siri January 2016 (has links)
Denna studie är ett examensarbete på avancerad nivå med inriktning mot gymnasieskolan i fördjupningsämnet svenska och lärande. Syftet med studien har varit att undersöka vilka olika dimensioner begreppet ”läsförståelse” kan ha för lärare i svenska på gymnasiet samt att belysa vilka strategier dessa lärare använder för att träna sina elever i läsförståelse. De frågor som ligger till grund för min undersökning är:•Finns det en enighet i hur de intervjuade lärarna i svenska på gymnasiet definierar begreppet ”läsförståelse”?•Hur arbetar dessa lärare didaktiskt med läsförståelsestrategier i sin undervisning?Läsförståelse är en förmåga som flera av de elever som börjar gymnasiet inte till fullo har tillgodogjort sig i grundskolan och vikten av att även under gymnasietiden medvetet arbeta med strategier för läsförståelse belyses. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare med svenska som huvudämne i sin lärarexamen. Utifrån detta empiriska material vill jag visa hur de intervjuade lärarna definierar begreppet läsförståelse samt vilka didaktiska överväganden dessa lärare gör då de planerar sin undervisning med fokus på läsförståelseträning. Resultatet visar att de intervjuade lärarna definierar de faktorer som ligger till grund för att utveckla elevernas läsförståelse, men att läsförståelse som begrepp (utifrån PISA-testets definition) inte belyses under intervjuerna. Vidare arbetar samtliga intervjuade lärare med läsförståelse i sin undervisning, men på varierande grund och utifrån olika didaktiska ställningstaganden. / This essay is an advanced degree level project, written as a major consisting of 300 credits at Malmö University. The purpose of this study has been to highlight the matter of how teachers in a Swedish upper secondary school are discussing and teaching their students reading comprehension. The questions asked is: •Is there a consensus to be found in how the interviewed teachers in swedish language in the upper secondary school defines the concept of ”reding comprehension”?•What didactical considerations do these teachers make when they work with strategies for an improved reading comprehension among their pupils?Previous studies shows that students graduate from elementary school without satisfying capacity to read, understand and to make sense of different texts. The qualitative method used in the empirical study investigates how three teachers with swedish language and literature as their main subject defines the concept of reading comprehension and how these teachers are working with different methods to improve the reading comprehension of the students. The result shows that the approached teachers defines the factors that are essential to develope and improve reading comprehension, but not reading comprehension as a concept. Further more, the teachers are using didactically motivated methods to work with and improve their students reading comprehension, but with different theoretical reasons and with a varied degree of theoretical rootedness.
|
122 |
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i gymnasieskolan - två lärares upplevelserMalmgren, Jessica January 2015 (has links)
För många elever, särskilt bland dem med svenska som andraspråk och dem från studieovana hem, är gapet stort mellan det språk de använder till vardags och det abstrakta, ämnesspecifika språk de möter i skolan. Språkets svårighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lära ämnesinnehåll och språk parallellt, vilket gagnar alla elever, men särskilt de grupper som nämndes ovan. Under senare år har svenska elevers resultat försämrats i internationella mätningar. Det heterogena klassrum läraren möter i Sverige idag ställer krav på undervisningen som lärare många gånger inte har beredskap för att möta. Syftet med denna studie att undersöka vilka fördelar som kan urskiljas med ett alternativt sätt att undervisa i ett heterogent klassrum på gymnasienivå. I denna studie handlar det specifikt om att arbeta med språk- och kunskapsutvecklande undervisning.Frågeställningarna lyder: Hur reflekterar läraren kring och arbetar med språk- och kunskapsutveckling i den långsiktiga planeringen s.k. macro-scaffolding? Hur synliggörs exempel på språklig stöttning ”i stunden” s.k. micro-scaffolding, och hur tänker läraren kring detta? Vilka fördelar respektive begränsningar upplever läraren av att arbeta språk- och kunskapsutvecklande?Språk- och kunskapsutvecklande undervisning baseras på sociokulturella teorier. I denna studie används i analysen av empirin bl.a. Vygotskijs (1978) närmaste utvecklingszon (zone of proximal development), tillsammans med Bruners (2006) teori om scaffolding. Studien är kvalitativ med fenomenologisk ansats och baseras på semi-strukturerade intervjuer med två lärare, tillsammans med observationer av deras undervisning. Lärarna betonar vikten av att aktivera sina elever språkligt på olika sätt, samtidigt som de bygger stödstrukturer kring dem. Detta görs både i planeringen och i klassrummet. Eleverna arbetar ofta i smågrupper för att stödja varandra, med instruktioner om hur detta arbete ska gå till. Lärarna är noga med att belysa nya ord och ämnesspecifika begrepp och använder sig av genrepedagogikens cirkelmodell för att stödja och explicitgöra för eleverna då de introduceras för nya texttyper. De betonar också vikten av att skapa en gemensam förståelsegrund bland eleverna då ett nytt arbetsområde/tema inleds. De ser båda positiva effekter för sina elever, t.ex. gällande måluppfyllelse och i förbättrade relationer. Som begränsning nämner de att språkinriktad undervisning är tidskrävande. Båda lärarna vill utvecklas vidare i denna pedagogik och önskar dessutom spridning bland kollegor. För att detta ska ske behövs, enligt lärarna, lämplig fortbildning och samarbete mellan ämneslärare och språklärare.Denna studie ger en inblick i hur språk-och kunskapsutvecklande undervisning kan se ut och upplevas i arbetet med elever i högre stadier. Den information som framgick av resultatet kan bidra med infallsvinklar för lärare och andra som vill utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisning bland äldre elever.Språk- och kunskapsutvecklande undervisning är ett sätt att stödja språkkänsliga elever i att utveckla språk och ämneskunskaper parallellt i skolan. Därför kan studiens resultat föras till specialpedagogik som förebyggande arbete och till det kompensatoriska uppdrag som skolan har (Nilholm, 2012).
|
123 |
Metoder för lärande i en skola för elever med dyslexi/ Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaElmquist, Britt January 2015 (has links)
Abstract/SammanfattningProblemområdeFår elever med dyslexi det stöd som de har behov av och rätt till i en dyslexiskola?Syfte och preciserade frågeställningarDet övergripande syftet med mitt examensarbete är att undersöka pedagogiska metoder för lärande i en dyslexiskola och om skolans metoder är överförbara till andra grund- och gymnasieskolor. Syftet är att få svar på vilka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter som eleverna, specialpedagogerna samt rektor har. Vad som gagnar eleven bäst i sitt lärande utifrån följande preciserade frågeställningar: •Vilka strategier använder eleven för sitt lärande?•Hur upplever eleven lärmiljön i skolan? •Vilka erfarenheter har specialpedagogerna av metoder för elever med dyslexi? •Upplever specialpedagogerna att deras metoder bygger på beprövad erfarenhet?•Vilken uppfattning har rektor om stöd för elever med dyslexi?Teoretisk ramJag har valt att använda tre teorier som påverkar elevens villkor och förutsättningar för lärande nämligen: systemteoretiskt, specialpedagogiskt och sociokulturellt perspektiv. MetodJag har valt metodtriangulering: den kvalitativa forskningsintervjun och som komplement en fokusgruppsintervju, samt en intervju med rektor. Till den kvalitativa forskningsintervjun valdes åtta informanter från årskurs 6 – 9: två informanter från varje klass, varav fem är pojkar och tre är flickor. Urvalet till fokusgruppen bestod av fyra specialpedagoger, varav en specialpedagog hade meddelat förhinder, vilket medförde ett externt bortfall. Före intervjuernas genomförande fick samtliga deltagare ett missivbrev med de etiska riktlinjerna. Då avsikten är att beskriva, tolka och förstå upplevelser med utgångspunkt från analys av empirin är den fenomenologiska ansatsen mest lämplig för att finna den gemensamma innebörden.Resultat och analysEleverna upplever att lärarna har förståelse för dyslexi. Eleverna får det stöd som de behöver: snabb personlig hjälp, tillgång till kompensatoriska hjälpmedel, egen dator och tillgång till olika program. Eleverna lär sig hur de ska komma ”runt” dyslexin. Specialpedagogernas erfarenheter är att eleven behöver hjälp med strukturen hur eleven tar sig an en uppgift, att tydligheten är viktig. Specialpedagogerna menar att forskningen är till för att reflektera över vilken betydelse den har i praktiken, vad som stämmer överens och vad som inte stämmer överens med forskningen. Rektors uppfattning är att eleverna ska ha all den hjälp som de behöver, både personlig hjälp och hjälpmedel. Under samtliga lektioner har eleverna tillgång till två lärare och en elevassistent och vid behov specialpedagog. KunskapsbidragResurstilldelningen har betydelse för elevens lärande och kunskapsutveckling. Det måste vara hela skolans angelägenhet på alla nivåer: system-, organisations-, grupp- och individnivå att ha kunskaper om och förståelse för dyslexi. Skolans metoder är överförbara på andra ”vanliga” grund- och gymnasieskolor och bygger på beprövad erfarenhet. Det är den mottagande skolan som får avgöra om metoderna passar skolans villkor och förutsättningar. Specialpedagogiska implikationerI speciallärares profession ingår olika roller som att värna speciellt om de elever som är i behov av särskilt stöd. Specialläraren har också en viktig roll i samverkan med skolledningen, elevhälsoteamet och vårdnadshavare samt rollen som skolutvecklare och handledare.Nyckelorddyslexi, metakognition, scaffolding, skola / Abstract Methods of learning at a school for pupils with dyslexiaProblem areaMay pupils with dyslexia get the support they need and are entitled to at a dyslexia school?Purpose and specified issuesThe purpose is to explore teaching methods and environment at a school for pupils with dyslexia and if the school methods are transferable to others primary- and secondary schools. The purpose is to get an answer to what experiences that pupils, special educators and headmaster have. What benefits the pupil best in their learning.•What strategies do pupils for their learning?•How the pupil experiences learning environment at school?•What experiences have special educator of methods for pupils with dyslexia?•Experiencing special educators that their methods are based on tested experience?•Which view is headmaster of support for pupils with dyslexia?TheoryI chose to use three theories that affect the student´s terms and conditions for learning namely: systemstheory, special education and socio-cultural perspective.MethodI chose methods triangulation: interview of 8 students, grade 6-9, focusgroup interview – 4 special educators and an interview with the headmaster.Based on the analysis of empirical data is the phenomenological approach most appropriate.Results and analysisThe pupils feel that teachers have an understanding of dyslexia. The pupils get the support they need, fast personal support, access to compensatory aids, computers and access to the various programs. The pupils learn how to get “around” dyslexia.Knowledge grantsResource allocation is significant for student knowledge. It must be the whole school of awareness to have knowledge and understanding of dyslexia.Special educational implicationsSpecial teacher profession includes various roles as protecting especially for those pupils who are in need of special support. Special teacher has also an important role in cooperation with the school management, studenthealthteam, parents and as well as the role of school developers and tutors.keywords: dyslexia, metacognition, scaffolding, school ReferencesDavies, Michael & Smythe, Ian (2004). Welsh Dyslexia Project/Prosiect Dyslecsia Cymru. In: Ian, Smythe, John Everatt & Robin Salter (2004). International Book of Dyslexia - A guide to practice and resources (p.1-5). England: John Wiley & Sons Ltd.Myrberg, Mats (2007). Dyslexi – en kunskapsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådets rapportserie 2: 2007.Riddick, Barbara (1998). Living with dyslexia – The social and Emotional Consequences of Specific Learning Difficulties. Great Britain: Mackays of Chatham PLC.
|
124 |
Alternativ och kompletterande kommunikation : med fokus på flerspråkiga barn i förskolan / Alternative and supplementary communication : with a focus on multilingual children in preschoolSvenaeus, Lovisa, Ohlsson, Filippa January 2023 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med alternativoch kompletterande kommunikation (AKK) med fokus på flerspråkighet. Studien utgår frånett sociokulturellt perspektiv, där begreppen scaffolding och proximal utvecklingszon ärcentrala. Studien har sin utgångspunkt i kvalitativ metod i form av intervjuer. Fyraförskollärare valdes ut på olika förskolor. Vi har genom våra forskningsfrågor närmareundersökt vilken syn förskollärare har på arbetssättet AKK kopplat till flerspråkighet samthur de beskriver att de använder sig av detta för att stötta flerspråkiga barn.Resultatet visar på att informanterna anser AKK som en betydande och positiv del i dendagliga verksamheten på förskolan. Det beskrivs att AKK är ett gemensamt språk som böranvändas mer men att det behöver bli ytterligare inarbetat i verksamheten. Förskollärarnaanvänder bildstöd i flera av förskolans miljöer, där det främst syns förekommande irutinsituationer för att vägleda barnen. Förskollärarna beskrev även vikten av att användaAKK i kommunikationen, där barnen upplevt det lättare att förstå och samtala med varandravia bildstöd än verbalt. Två återkommande begrepp som tillkommer i diskussioner kringämnet är självständighet och inkludering. Med hjälp av AKK blir barnen som inte har med sigsvenskan sedan tidigare mer inkluderade samt ges möjlighet att verka självständigt underdagarna och därmed få större inflytande över sin egen dag.Sammanfattningsvis kan vi fastslå att AKK är viktigt i förskolan, framförallt för barn som fårytterligare sätt att förstå språk samt göra sig förstådda på.
|
125 |
The Effects of Tools of the Mind on Math and Reading Scores In KindergartenMackay, Patricia Estrela 01 September 2013 (has links)
Although a limited body of research has supported the positive impact of the Tools of the Mind curriculum on the development of self-regulation, research supporting a direct relationship between Tools and academic achievement is extremely limited. The purpose of this study is to evaluate the effectiveness of the Tools of the Mind curriculum implementation in improving math and reading scores in Kindergarten by comparing scores obtained before and after Tools. This study also seeks to investigate the effects of SES on student achievement. Finally, this study seeks to identify contributions and challenges perceived by teachers during implementation. Participants included 93 students in the before Tools condition and 97 students after Tools. Students who had Tools scored statistically significantly lower on reading scores than students who did not have Tools. While students also scored lower on math after Tools, this difference was not significant. Differences were found in student scores based on SES. Qualitative results are base interviews of six Kindergarten teachers, and revealed teachers' experiences with implementation. The findings of this study are intended to increase the understanding of the effectiveness of Tools and its implementation.
|
126 |
An Examination of a Play-Based Summer Reading Program for Elementary-Aged Children with Reading DifficultiesParr, Lindsay 16 November 2022 (has links)
Recent research suggests that summer reading programs may benefit elementary-aged children with learning disabilities and reading difficulties. However, there exists limited literature on how both play-based learning (PBL) and scaffolding can be used to improve reading outcomes in non-school settings. The purpose of this qualitative research was to examine PBL, scaffolding, and perceived reading outcomes in a 6-week play-based summer reading program. The conceptual framework guiding this research is that PBL, when combined with scaffolding, results in either the maintenance or the improvement of reading outcomes. Fourteen individuals (5 support workers, 4 parents, 5 children) who were enrolled in a play-based summer reading program between 2019 and 2021 participated in semi-structured interviews. The findings suggest that PBL and scaffolding can lead to perceived reading progress and increases in confidence and motivation, as well as an absence of a summer learning slide. Additional themes relating to the role of the support workers, program organization and friendship/belonging emerged. Implications for the literacy learning of elementary-aged children with disabilities and reading difficulties are discussed.
|
127 |
Barns språkutveckling vid högläsning : En systematisk litteraturstudie om hur högläsning i förskolan kan främja barns språkutveckling / Children's language development when reading aloud. : A systematic literature study on how reading aloud in preschool can promote children's language development.Nabhani, Sara January 2023 (has links)
Syftet med den här litteraturstudien är att sammanställa och analysera vetenskapliga artiklar om högläsning i förskolan. Frågeställningen som den här studien har utgått ifrån är hur förskollärare kan arbeta med barns språkliga utveckling genom högläsning i förskolan. I förskolans läroplan står det att barns språk, lärande och identitetsutveckling hör ihop och barn ska i förskolan få möjligheter till att utveckla sitt språk genom att få lyssna till högläsning och föra samtal kring texter. Förskolan ska ge barn förutsättningarna för att utveckla ett ordförråd samt ett nyanserat talspråk. Barn lär sig omedvetet om språk och hur det är uppbyggt vid högläsning. Språk och kommunikation är en central del i flera teoretiska perspektiv. Ett exempel är det sociokulturella perspektivet som används i det här arbetet. Det sociokulturella perspektivet är en teori som är förknippad med Vygotskij som menade att barn inte får tillgång till kulturellt betingad kunskap om det inte finns en handledare som bereder vägen för barnen. Ett begrepp som nämns i det sociokulturella perspektivet är scaffolding som går att beskriva genom att använda en byggnadsställning vid husbyggen. Först byggs ställningen succesivt upp, för att senare bort när barnen lär sig behärska de nya kunskaperna. Den valda metoden i det här arbetet är en systematisk litteraturstudie vilket innebär att systematiskt söka fram, kritiskt granska och därefter sammanställa litteratur inom det valda ämnet. Resultatet av den här systematiska litteraturstudien påvisar att när förskollärare arbetar med frågor, diskussioner och samtal i samband med högläsning går barns språkliga utveckling framåt. Högläsning är ett tillfälle för förskollärare förskollärare att starta samtal med barn. Samtalen kan vara både långa och korta. När det kommer till samtal är det samtalets längd och dess komplexitet som påverkar barnens förmåga att både tillägna sig samt att använda de nya språkliga kunskaperna. Alla tillfällen att föra samtal med barnen behöver tas tillvara på vilket innebär att samtalen behöver ske före, under och efter högläsningen. Frågorna som förskolläraren ställer i samband med högläsning behöver vara varierande och inte enbart bestå av ja eller nej frågor. Frågorna behöver även vara anpassade utifrån barnens ålder. För att komma ihåg att ställa varierande frågor går akronymen CROWD att använda som ett hjälpmedel. Vid diskussioner kan förskolläraren använda sig av bilder som ett hjälpmedel. Det här då bilderna öppnar upp för samtal och även hjälper barn att lära sig dra egna slutsatser. Dock behöver diskussionen inte enbart handla om vad som syns på bilden utan diskussionen behöver gå utanför bilden eftersom det då som barn kan göra kopplingar till egna erfarenheter.
|
128 |
Inferensläsförmåga och strategiorienterad undervisning för andraspråkselever : En litteraturstudieGerbrand, Sanna-Maria January 2024 (has links)
Att ha en god läsförståelse är en grundläggande förutsättning för att klara sig i dagens kommunikationssamhälle. Idag ser man att svenska som andraspråkselever i allt större utsträckning inte klarar godkänd nivå i läsförståelse på de nationella proven i grundskolan och på gymnasiet. En avgörande del i att bli en god läsare är att kunna göra inferenser till text man läser. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka viktiga faktorer tidigare forskning har identifierat när det kommer till andraspråksinlärare och inferensläsning, samt vilken effekt strategiorienterad undervisning har för att stötta andraspråkseleverna i utvecklingen av denna förmåga. Nio artiklar och en avhandling har analyserats genom en systematisk litteraturanalys. Enligt analysen framgår det att ordförrådsdjup, språkkunskaper och ordavkodning är avgörande faktorer för andraspråkselevers läsförståelse samt att strategiorienterande undervisning har positiva effekter på andraspråkselevers inferensläsförmåga. Denna studie bidrar med kunskap om vilka avgörande faktorer andraspråkselever behöver för inferensläsning och för att kunna bli goda läsare. Resultaten visar att lärare behöver ta reda på elevernas förkunskaper för att tidigt upptäcka om det finns språkkunskapsluckor för att stötta dessa elever i deras fortsatta läsutveckling. Studien visar även på att strategiorienterad undervisning har en positiv effekt på andraspråkselevers inferensläsförmåga och att denna undervisningsmetod bör etableras i tidiga åldrar.
|
129 |
”Vi behöver bli bättre på att bygga broar mellan görande och lärande” : En kvalitativ studie om NO-lärares undervisning om systematiska undersökningar i skolåren 4-6Engblom-Danielsson, Lisa January 2022 (has links)
Denna studie belyser systematiska undersökningar i den naturvetenskapliga undervisningen i skolåren 4-6. Studien motiverades utifrån att undersökande arbete inte är särskilt vanligt förekommande i grundskolans mellanår, trots att systematiska undersökningar utgör en central del i kursplanerna för de naturvetenskapliga ämnena. Syftet med denna studie var därför att bidra med förståelse och kunskap om hur NO-lärare undervisar i och om systematiska undersökningar i grundskolans mellanår. Undersökningen utgick från en kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Sex lärare i grundskolans mellanår deltog i studien. Resultatet visar att lärarna prioriterar systematiska undersökningar i olika hög utsträckning. Det visar även att lärarna fokuserar mestadels på att utveckla elevernas förmåga att formulera naturvetenskapliga frågeställningar och systematiska planeringar, medan de avsätter minst tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera undersökningar. Ingen av lärarna fokuserar på systematiska undersökningar som ett eget ämnesinnehåll. För att stärka elevernas förmåga att genomföra systematiska undersökningar behöver lärarna avsätta mer tid för att låta eleverna formulera resultat och utvärdera resultat, för att forma en undervisning där eleverna kan utveckla hela sin förmåga att genomföra systematiska undersökningar.
|
130 |
Differential Effectiveness of Two Scaffolding Methods for Web Evaluation Achievement and Retention In High School StudentsStahr, Mary Ann 16 April 2008 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.0926 seconds