Syftet med arbetet är att studera några lärares uppfattningar när det gäller undervisningsmetoder och åtgärder för elever med språkstörning eller försenad språkutveckling i grundskolans tidigare år, samt när och hur elevernas språkliga svårigheter visar sig i undervisningssituationen. Metoden för insamlingen av empiriskt material är kvalitativa intervjuer med fyra lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna var ostrukturerade och fokus var att försöka uppfatta och förstå lärares nyanserade beskrivningar om sin undervisning för elever med språkstörning eller försenad språkutveckling. Resultaten i arbetet visar att de riktigt stora riskerna att utveckla läs-och skrivsvårigheter är när språkförståelsen och ordförrådet är drabbat. Svårigheter inom språkförståelse och ordförråd är dock inte lika enkla att definiera som fonologiska svårigheter. Därför gäller det att lärare säkerställer att de undervisningsmetoder som används ger elever med språkliga svårigheter möjlighet att utveckla sidor av språket som handlar om förståelse. Resultaten visar även att många anpassningar är på individnivå utan sammanhang. Det gör att de kommunikativa delarna av undervisningen försvinner vilket gör att språkförståelsen och ordförrådet inte utvecklas särskilt effektivt. Anpassningar som är inkluderade i den ordinarie undervisningen gör det möjligt att utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande bibehålla de kommunikativa delarna av undervisningen vilket i sin tur gör det möjligt att utveckla språkförståelsen och ordförrådet. Undervisningsmetoderna bör istället vara konkreta, kommunikativa, modellerande och av multimodal karaktär, där undervisningsmetoderna utgår från elevens starkaste språkliga sidor. / The purpose of the study is to study some teachers' perceptions regarding teaching methods and measures for students with language impairment or late language development in the early year's primary school, as well as when and how students' linguistic difficulties appear in the teaching situation. The method for collecting empirical material is qualitative interviews with four teachers in the primary school's early years. The interviews were unstructured and the focus was to try and perceive teachers' nuanced descriptions of their teaching for language impaired students or students with late language development.   The results in the study show that the major risks of developing reading and writing difficulties are when linguistic difficulties and vocabulary is already affected. However, linguistic difficulties and vocabulary are not as easy to define as phonological difficulties. Therefore, teachers must ensure that the teaching methods used give students with linguistic difficulties the opportunity to develop sides of language that concern understanding.   The results also show that many adaptions are at individual level without context. This causes the communicative parts of teaching to disappear, which hinders language comprehension and vocabulary to develop efficiently. Adaptations that are included in the regular practice allow for the communicative parts of the teaching from a socio-cultural perspective of learning. This makes it possible to develop linguistic understanding and vocabulary. The teaching methods should instead be concrete, communicative, explicit and using a variation of learning methods. Where the methods are based on the student's strongest linguistic aspects.

This master's thesis deals with interpreter's self-training. The aim of this theoretical-empirical study is to give an overview of the interpreting students' attitude towards interpreter's self- training as well as of the techniques students use when they perform their self-training. Another aim is to describe the role of teachers in interpreter's self-training, i.e. to what extent they motivate and support their students when it comes to self-training. The research part of the study was conducted at the Institute of Translation Studies, Charles University, and at the Department of Translation Studies, University of Graz, with the aim to compare the situation at those two institutes taking into account the abovementioned criteria. The theoretical part of the thesis discusses interpreter's self-training in the context of deliberate practice and focuses also on group practice as well as on the teachers' role. It also presents methods, techniques and e-learning tools which students may find useful during their self-training. The empirical part consists of an analysis of the data collected by means of questionnaires at the abovementioned institutes. Collected data suggest that both institutes support students' self-training, be it to different extents, and offer them all the necessary tools and...

Syftet med studien är att undersöka sex mellanstadielärares uppfattningar om hur de inkluderar flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter i svenskämnet i årskurs 6. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där begreppen IRF-sekvens och stöttning är centrala för arbetet. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer med sex mellanstadielärare genomförts, som sedan bearbetas med hjälp av en innehållsanalys. De teman som framkom i innehållsanalysen var EPA-modellen, öva på uttal,  svårigheter som uppstår i undervisningen, trygghet i klassrummet samt arbetsmaterial och resurser. Av resultatet framgår det att samtliga lärare använder sig av olika undervisningsmetoder för att inkludera flerspråkiga elever i muntliga aktiviteter. Resultatet visade även att lärarna arbetar på olika sätt för att kunna variera undervisningen. Genom att lägga upp en plan inför lektionstillfället kan de planera vilken typ av stöttning som behövs gällande de flerspråkiga eleverna som befinner sig i olika utvecklingsstadier. Studiens resultat pekar på att svenskundervisningen bör anpassas efter flerspråkiga elevers förutsättningar och behov för att främja deras muntliga förmåga. Undervisningen ska präglas av variation för att eleverna ska kunna inkluderas och stöttas i muntliga aktiviteter.

Trots mycket uppmärksamhet och forskning kring barns och ungdomars läsförståelse, och glädjande besked i den senaste PISA-undersökningen, återfinns fortsatta problem inom området läsning och läsförståelse. Det innebär en utmaning för skolan att hitta vägar att stärka alla elevers läsförståelse, och samtidigt väcka läslusten inom dem. Vi finner i tidigare forskning att vikten av motivation och engagemang är stor, och att inre motivation för läsning tillsammans med social muntlig interaktion är framgångsfaktorer för vidare utveckling av läsförståelse. Vi belyser hur man kan utveckla läsförståelsearbete genom strukturerad kooperativ undervisning och hur detta kan påverka läsmotivation och förståelse. Genom en kortare intervention i årskurs sex bestående av läsförståelsestrategier och kooperativt arbete vid textsamtal ser vi indikationer på att fler elever får större förståelse för den lästa texten och därigenom finner arbetet mer engagerande. Vi använder Response to Intervention - RTI som modell för interventionen och baserar våra resultat på elevernas upplevelse av läsningen före och efter de modellerade lektionspassen. Elevernas upplevelser ansågs relevanta, då tänkandet om det egna lärandet, metakognition, är en viktig del i arbetet med läsning. Resultatet visar att de svagaste läsarna upplever läsningen som lättare att tillgodogöra sig med de hjälpstrategier som erbjuds. Läsförståelsearbete genom kooperativt lärande som uppmuntrar till verbal interaktion både i helklass och i grupper visar sig även vara motivationsfrämjande. Då interventionen genomförts på väldigt kort tid och grundar sig på elevernas upplevelser kan inga påvisbara resultat av interventionen uppvisas, då inga läsförståelsetest använts i undersökningen. / Much attention and research has been brought to the fact that children spend less time reading,and that reading comprehension among children and adolescents is declining. Despite theseproblems are yet to be resolved and schools face a great challenge in finding ways to strengthenreading comprehension for all children and at the same time ignite the intrinsic motivation. In thefield of research, we find evidence that intrinsic motivation for reading in combination with social,verbal interaction are key factors in developing reading comprehension. We contribute toenlighten how reading comprehension can be enhanced through structured collaborativeeducation instruction and the impact this may have on reading motivation as well asunderstanding. After a short intervention in a year six, and use of modelling and cooperative workwe find indications that more students gain in understanding of the texts and therefore find thework more engaging, in comparison to traditional work. Using RTI – Response to Intervention wemeasure the students’ experiences of reading before and after the modelled classes. Thestudents´ experiences were considered to be relevant, since reflections on their own learning,metacognition, is an important part of the work on reading. The result shows that the weakestreaders experience reading easier to understand with the scaffolding offered. Readingcomprehension work through cooperative learning that encourages verbal interaction both in fullclass and in smaller groups, also prove to be motivational. Since the intervention was carried outin a very short period of time and is based on the students´ experiences, we cannot prove resultson actual effects of the intervention, since no comprehension tests as means for measuring wereused.

Studiens syfte är att undersöka väntetiden som lärarna ger eleverna samt ifall det är mer öppna eller slutna frågor som förekommer under genomgångar i svenskundervisningen. Teorin som ligger till grund för studien är den sociokulturella och begreppet stöttning kategoriseras i instrumentell stöttning och emotionell stöttning. Stöttningen grupperas på tre olika nivåer, makro-,meso- och mikronivå. Nivåerna beror på hur planerad väntetiden är. Metoden som valdes för att samla in materialet var observationer av genomgångar i svenskundervisningen och sedan intervjuer med de observerade lärarna. Det är fem lärare som har deltagit i studien och samtliga är behöriga och undervisar i svenska på lågstadiet. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Studiens frågeställningar har varit de kategorierna som analyserats och sedan har mönster och nyckelord utifrån stöttning och nivåerna sammanställts. Resultatet visar att det var varierande användning av öppna och slutna frågor. Det visar sig att av 25 frågor har åtta frågor väntetid över den rekommenderade tiden på tre sekunder. I intervjuerna framkommer det att alla lärare är medvetna om väntetid och hur långväntetiden minimalt bör vara. Lärarna berättade att genom ett accepterande klassrum med hänsyn för varandra skapas förutsättningar för att ge väntetid. Det finns enligt lärarna fördelar men även nackdelar gällande väntetid som framförs i studien.

The purpose of this study was to investigate the use of instructional activities that take place before reading, during reading, and after reading in guided reading and shared reading routines in elementary school classrooms in Utah school districts. This project used extant data from classroom observations to answer questions about how the observed activities were used as part of guided and shared reading routines in second and third grades within the five school districts of the Brigham Young University-Public School Partnership. The results of this study showed that there were differences in how teachers implemented the before reading, during reading, and after reading activities for guided and shared reading. The average teacher devoted more time to instructional activities during the reading portion of guided or shared reading than to instructional activities used before reading or after reading as part of the guided reading or shared reading routines. Differences between frequencies for instructional activities done after reading in guided reading differed significantly between second and third grade classrooms in the study. This study determined that school districts in the study had significantly different frequencies for instructional activities implemented before, during, and after reading in guided reading. These significant results and the results of other comparisons were used to provide insights about the possible implications of this study.

Forskning visar att högläsning är viktig av flera olika anledningar och att det inte enbart bör användas i de lägre åldrarna utan bör användas som ett verktyg för att utveckla elevers språk- och läsutveckling. Syftet med den här kvalitativa studien är att ta reda på högläsningens betydelse för eleverna samt att ta reda på vilka metoder och strategier lärarna använder sig av vid högläsning i klassrummet. Högläsning i studien definieras av att läraren läser högt för eleverna ur en bok eller text. Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet där lärande sker i interaktion med andra. Resultatet av studien visar att samtliga använder sig av det sociokulturella perspektivet i arbete med högläsning, däremot visar det att det personliga intresset för högläsning spelar roll hur man går till väga i arbetet. Det framkommer även att ramfaktorer så som tiden spelar stor roll i hur högläsningen planeras in i undervisningen.

Recently, the school of electrical engineering and computer science (EECS) at the Royal institute of technology (KTH) proposed to introduce a new learning module for the course Engineering Methods - II1300. The module is to introduce both C programming and LEGO robot EV3 programming, to help the students to complete a course project. A literature study was first conducted to investigate how a learning module should be designed and what information was needed. Data from a survey routinely performed by the department and another in this work were collected. The data showed a wide variety in background knowledge among the students who attended the course. Many students believed that they did not receive enough learning material to complete the C assignments nor sufficient instructions for programming the LEGO robot. Based on the data analyses and guided with the Constructive Alignment method and the Scaffolding theory, a specification was created, and the desired learning module was developed. The module provides necessary instructions, good code examples and relevant resources that may be needed. It arranges a balanced amount of learning activities. It is expected to guide the learningprocess and improve the learning efficiency, and to facilitate the teaching process and reduce the workload. The learning module highlights a structured and modular way to teach fundamentals of C programming using the Scaffolding teaching method in conjunction with Constructive Alignment. The module can be reused with small modifications for similar courses by substituting the contents. Moreover, the strategy and the methods, which the project adopted to develop the module, are rather general and in principle are applicable to most online course development. / Nyligen föreslog Skolan för elektroteknik och datavetenskap (EECS) på KungligaTekniska Högskolan (KTH) att införa en ny inlärningsmodul för kursen Engineering Methods - II1300. Modulen ska introducera både C-programmeringoch LEGO-robot EV3-programmering, för att hjälpa eleverna att slutföra ett kursprojekt. En litteraturstudie genomfördes först för att undersöka hur en inlärningsmodul ska utformas och vilken information som behövs. Data från en undersökningsom rutinmässigt utförts av institutionen och en annan i detta arbete samlades in. Uppgifterna visade en stor variation i bakgrundskunskaper blandde studenter som deltog i kursen. Många studenter trodde att de inte fick tillräckligt med läromedel för att slutföra C-uppgifterna eller tillräckliga instruktionerför att programmera LEGO-roboten. Baserat på dataanalyserna och styrs med Constructive Alignment metoden och Scaffoldning teorin skapades en specifikation och den önskade inlärningsmodulen utvecklades. Modulen innehåller nödvändiga instruktioner, bra kodexempel och relevanta resurser som kan behövas. Det ordnar en balanserad mängd lärande aktiviteter. Det förväntas vägleda inlärningsprocessen och förbättra inlärningseffektiviteten och underlätta undervisningsprocessen och minska arbetsbelastningen. Lärningsmodulen belyser ett strukturerat och modulärt sätt att undervisa i grunderna i C-programmering med hjälp av undervisningsmetoden Scaffolding i samband med Constructive Alignment. Modulen kan återanvändas med små ändringar för liknande kurser genom att ersätta innehållet. Dessutom är strategin och metoderna, som projektet antog för att utveckla modulen, ganska allmän och är i princip tillämpliga för de flesta online kursutveckling.

No description available.

I förskolan finns det barn som av olika anledningar har svårt i leken. Denna studie har i syfte att belysa hur ett organiserat arbetssätt kan främja och stötta de barn som har svårigheter i lek. Det arbetssättet är speciella lekgrupper. För att synliggöra hur arbetet med speciella lekgrupper kan organiseras har en kvalitativ studie genomförts. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex pedagoger i två olika kommuner för att få pedagogernas uppfattningar om arbetet, samt urskilja eventuella möjligheter och utmaningar. Med hjälp av det sociokulturella perspektivet och de centrala begreppen; proximal utvecklingszon, medierande redskap och scaffolding, analyserades resultaten. I resultatet framkommer att leken har en väsentlig roll för barns utveckling samt att redskap och lekmaterial bidrar till samspel och en inkluderande lek. Pedagogerna har en närvarande roll som stöttar och stärker barnen i det sociala samspelet. Resultatet synliggör att arbetet med lekgrupper har sina utmaningar, såsom tid- och personalbrist. Pedagogerna lyfter flera fördelar och möjligheter med sitt arbete kring speciella lekgrupper. En slutsats är att det är av stor vikt att barn med svårigheter i lek får tillgång till en miljö där de med hjälp av omgivningen kan få stöttning i sin lekutveckling. / In Early Childhood Education and care (ECEC), there are children who, for various reasons, find it difficult to play. The purpose of this study is to highlight how an organized way of working can promote and support children who have difficulties in play. That way of working is special play groups. In order to make it visible how the work with special playgroups can be organized, a qualitative study has been carried out. Semi-structured interviews were conducted with six pedagogues in two different municipalities to get the pedagogues' perception of the work and to see any opportunities and challenges. Using the socio-cultural perspective and the central concepts; proximal development zone, mediating tools and scaffolding, the results were analyzed. The results show that play has an essential role in children's development and that tools and play materials contribute to interaction and inclusive play. The educators have a present role that supports and strengthens the children in the social interaction. The result makes visible that work with playgroups has its challenges, such as a lack of time and staff. The educators highlight several advantages and opportunities with their work around special playgroups. One conclusion is that it is of great importance that children with play difficulties have access to an environment where they can receive support in their play development with the help of the environment.