The present study examined whether the exposure to likeable characters and educational content would affect the attitudes and behaviors of children after playing an educational children's game. The parasocial interaction (PSI) experienced by children was measured between children playing an educational game with interactive characters and those children who watched videos with the same character. This study also investigated the presence of mediated scaffolding provided by the interactive character in the educational game. A three group between subjects experimental design was employed. Subjects were randomly assigned to play an educational game, watch a video, or color on a tablet for 10 minutes. They were asked a series of questions about their experience on the tablet and the interaction with the character and then offered an educational prize or non-educational prize at the end. This study found that children in both the educational game and video condition reported experiencing a PSI with the character Alpha-Pig. Additionally, it was found that when kindergarteners were exposed to the educational game and the educational video, they chose an educational reward more often than the control group. This study also found that with this particular age group and the use of tablets, there were many findings that were impacted by a ceiling effect: children in all groups scored high on the educational worksheet and showed high levels of motivation for current and future learning. These findings support past PSI research, showing that children are experiencing a PSI while interacting with a likeable character in an educational game. Additionally, this study adds to the understanding of scaffolding, extending its effects from only personal interactions to mediated interactions. Ultimately, this study helps parents and teachers to understand the importance of likeable characters in educational games for children.

A study of four teachers´ verbal scaffolding in explicit reading comprehension Reading is an absolutely crucial skill to cope with everyday life in Sweden as well as other information societies. Therefore reading comprehension becomes the core of the entire educational system. Instruction in reading comprehension is to give pupils the opportunity for lifelong learning, but this important process will not come easy and natural for everybody. Reading instruction places greater demands on students as they move up the grades. In the lower grades teaching is centered on learning to read but there is a shift from the fourth or fifth grade, when students encounter more and more advanced texts and thereby need to acquire the skill of reading to learn. The current curriculum in Sweden states that teachers shall educate their pupils how to use efficient reading strategies when encountering new texts. Many scientific studies have shown that explicit reading strategy instruction is more advantageous than implicit. Despite this notion, implicit reading strategy instruction is predominant in Swedish schools. The purpose of this study is to examine how four teachers in Stockholm, scaffolds their pupils through explicit reading strategy instruction and how these teachers reflect on benefits and potential difficulties in their way of teaching. By analyzing the methods and models these teachers use and what problems they face, more teachers might learn new ways to approach this more effective way of teaching. Four teachers from three different schools in Stockholm were observed while teaching explicit reading strategy instruction. Focus was directed towards their use of scaffolding followed by interviews to find out what advantages and difficulties the teachers saw in their way of teaching. The result showed examples of different types of talk used in explicit reading instruction from the models En läsande klass and Chambers model for book talks. Depending on the model the teachers took on different roles in their way of scaffolding their pupils. All teachers invited the pupils to participate in conversations and to learn from each other’s thoughts. The two teachers’ only using En läsande klass saw no obstacles in using that method to scaffold their pupils in explicit reading strategy instruction, while the other two explained some difficulties.

Poor informational reading and writing skills in early grades and the need to provide students more experience with informational text have been identified by research as areas of concern. Wilkinson and Son (2011) support future research in dialogic approaches to investigate the impact dialogic teaching has on comprehension. This study (N = 39) examined the gains in reading comprehension, science achievement, and metacognitive functioning of individual second grade students interacting with instructors using dialogue journals alongside their textbook. The 38 week study consisted of two instructional phases, and three assessment points. After a period of oral metacognitive strategies, one class formed the treatment group (n=17), consisting of two teachers following the co-teaching method, and two classes formed the comparison group (n=22). The dialogue journal intervention for the treatment group embraced the transactional theory of instruction through the use of dialogic interaction between teachers and students. Students took notes on the assigned lesson after an oral discussion. Teachers responded to students’ entries with scaffolding using reading strategies (prior knowledge, skim, slow down, mental integration, and diagrams) modeled after Schraw’s (1998) strategy evaluation matrix, to enhance students’ comprehension. The comparison group utilized text-based, teacher-led whole group discussion. Data were collected using different measures: (a) Florida Assessments for Instruction in Reading (FAIR) Broad Diagnostic Inventory; (b) Scott Foresman end of chapter tests; (c) Metacomprehension Strategy Index (Schmitt, 1990); and (d) researcher-made metacognitive scaffolding rubric. Statistical analyses were performed using paired sample t-tests, regression analysis of covariance, and two way analysis of covariance. Findings from the study revealed that experimental participants performed significantly better on the linear combination of reading comprehension, science achievement, and metacognitive function, than their comparison group counterparts while controlling for pretest scores. Overall, results from the study established that teacher scaffolding using metacognitive strategies can potentially develop students’ reading comprehension, science achievement, and metacognitive awareness. This suggests that early childhood students gain from the integration of reading and writing when using authentic materials (science textbooks) in science classrooms. A replication of this study with more students across more schools, and different grade levels would improve the generalizability of these results.

Denna studie har som syfte att få en djupare förståelse för vilka olika former av kompetensutveckling som aktualiseras av digitalisering inom detaljhandeln. Två forskningsfrågor har formulerats. På vilka sätt stöds tillägnandet av ny kunskap om digitala redskap? och vilka sociala och praktiska konsekvenser finns det för medarbetarna i digitaliseringen utifrån de stödfunktioner de kan använda sig av? Tidigare forskning lyfter aspekter kring vad som stödjer en medarbetare till att delta i digitala förändringsprocesser och visar att digitalisering inte endast handlar om teknologi utan även är en pedagogisk fråga. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken medarbetare i detaljhandeln som arbetar på ett mellanstort hemelektronikföretag. Företaget har genomgått en omfattande digital förändringsprocess. De teoretiska utgångspunkterna för studien är de sociokulturella teoretiska begreppen, stöttor och artefakter. Studien utgår ifrån grundad teori och har en explorativ ansats. Resultaten visade på fyra stycken stöttor medarbetare använder sig för att lära sig i en digital förändringsprocess. Dessa är kollegiala, formellt instruerade, interaktiva och improviserade stöttor. Vidare visade resultaten även på de konsekvenser stöttorna fick för medarbetarna. Den kollegiala stöttan var en av de stöttor medarbetarna starkt förlitade sig på men att den var inte lika pålitlig när flera förändringar skedde samtidigt eller vid samarbetssvårigheter. De formellt instruerade stöttorna från företaget fungerade mest som en överblick och kunde upplevas som otillräckliga. Interaktiva stöttor blir mer användbara när företaget digitaliserar då mer interaktion sker via digitala verktyg. Slutligen handlar den improviserade stöttan om att medarbetare själva tar ansvar för sitt lärande med företagets stöd. Detta kunde dock resultera i att medarbetarna aldrig tog till sig de kunskaper företaget förväntade sig. / The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the various forms of competence development that are brought to the fore by digitalization in retail. Two research questions have been formulated. In what ways is the acquisition of new knowledge about digital tools supported? and what social and practical consequences are there for employees in digitalisation based on the support functions they can use? Previous research highlights aspects of support an employee has to participate in digital change processes and shows that digitization is not only about technology but is also a pedagogical issue. Empirics has been collected through qualitative interviews with eight retail employees who work at a mediumsized electronics company. The company has undergone an extensive digital change process. The theoretical starting point for the study is the socio-cultural theoretical concepts, scaffolding and artifacts. The study is based on grounded theory and has an exploratory approach. The results showed four scaffolding processes employees use to learn in a digital change process. These are collegial, formally instrumented, interactive and improvised support functions. Furthermore, results also showed the consequences the scaffolding processes had for the employees. Collegial support was one of the support functions that the employees strongly relied on, but results showed that it was not as reliable when several changes took place at the same time or in the event of collaboration difficulties. Formally instructed support from the company served mostly as an overview and could be perceived as insufficient. Interactive support became more useful when the company digitized as more interaction took place via digital tools. Finally, Improvisational support implies that the employees themselves take responsibility for their learning with the company's support. However, this could result in the employees never learning what the company expected.

Studiens syfte är att utifrån ett didaktiskt perspektiv synliggöra förskollärares förhållningssätt till barn som utesluts och hur de arbetar för att inkludera alla barn i den fria leken. För att belysa hur förskollärarna arbetar har ett didaktiskt perspektiv och ett sociokulturellt perspektiv använts i analysen av resultatet. Utifrån det sociokulturella perspektivet har empirin analyserats med hjälp av begreppen den proximala utvecklingszonen och scaffolding. Studien har utgått från en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare har genomförts. Intervjuerna genomfördes individuellt med förskollärarna för att få deras egen uppfattning om ämnet i fråga. Resultatet visar att förskollärare aktivt arbetar för att stötta barn som utesluts in i leken med andra barn. Förskollärarna förklarar olika tillträdesstrategier de upplever att barnen använder sig av för att ta sig in i lek, där de anser att vissa fungerar bättre än andra. Stöttningen som förskollärarna ger grundas i de tillträdesstrategier barnen använder sig av när de utesluts, där vissa barn utifrån vald strategi kan behöva mer stöttning än andra. Exempel på stöttning som nämns är att antingen stötta barnen att utföra strategin på ett annat sätt eller att testa en alternativ strategi. Resultatet visade att uteslutning främst sker när pedagogerna inte är närvarande där barnen är, när pedagogerna inte är där barnen är kan de inte heller ge den stöttning som barnen behöver för att komma in i lek.

The purpose of this study is to investigate how teachers use everyday language in parallel with school language to support students to develop their language in mathematics in 4-6 th grade. To examine this, three research questions were formulated: How do teachers use everyday language and school language in teaching mathematics? In what way do teachers support students to develop their mathematical scientific language in teaching mathematics? What type of interaction is given the opportunity in teaching mathematics for students to be able to develop their mathematical school language? To collect data for the study, four qualitative observations were performed of four different teachers av two different schools. Each observation was then followed by a qualitative interview. The result of the study indicates that teacher often use the everyday language to explain the school language for the students. Teachers also use different scaffolding methods as word explanations, asking questions or use student’s previous knowledge to support students to develop their mathematical scientific language. Finally, the result of the study shows that the students were given interaction with the teacher, interaction with each other but also individual learning to develop the mathematical school language.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare och rektorer använder sig avspråkutvecklande arbetssätt för att utveckla språklig förmåga hos flerspråkiga elever. Lärarnas och rektorernas uppfattningar och erfarenheter ligger till grund för denna undersökningen. Studien är genomförd med kvalitativ metod och halvstrukturerade personintervjuer på två mångkulturella F-9 skolor. För studien intervjuades 8 pedagoger och 2 rektorer för att kunna lägga in ett organisationsperspektiv på studien. Syftet med vårt urval har varit att kunna hitta likheter och skillnader mellan lärares och rektorers uppfattningar av användning och organisering av språkutvecklande arbetssätt. Resultaten av studien visar att lärarna upplever att språkutvecklande arbetssätt är nödvändigt för att utveckla flerspråkiga elevers språkliga förmåga. Även om respondenterna upplever att språkutvecklande arbetssätt är en förutsättning för språkliga förmågan har de svårt att definiera detta arbetssätt. Båda rektorerna och lärarna är överens om att språkutvecklande arbetssätt måste genomsyra alla ämnen i skolan. En viktig förutsättning för att kunna arbeta utifrån språkutvecklande arbetssätt är att kunna hitta olika mötesplattformar och samverkansmöjligheter för de olika kompetenserna som jobbar inom skolan. Rektorer behöver med hjälp av speciallärare och specialpedagoger utforma kompetensutvecklingsmöjligheter som stöttar barnens språkutveckling och lärande. De behöver inkludera dessa kompetenser på både organisations- och gruppnivå.

Det finns en stor mängd forskning som visar på fördelar med att elever får arbeta tillsammans med problem i matematik, det finns även studier som visar att elever får små möjligheter att utveckla sin problemlösningsförmåga endast genom individuellt arbete i matteboken. Trots detta visar undersökningar att den svenska matematikundervisningen är styrd av individuellt arbete i matteboken. Mitt syfte med denna studie är att bidra med kunskap om hur grundskollärare, åk 1-3, arbetar med problemlösning i sin matematikundervisning samt deras motiv till varför de väljer att arbeta som de gör. För att göra detta har jag sökt svar på frågorna “Hur beskriver grundskollärare sin egen roll för att utveckla elevers förmåga att lösa problem i matematikundervisningen?”, “Hur ser grundskollärare på elevsamarbete vid problemlösning i matematikundervisningen?” samt “Vilka tankar har grundskollärare kring elevers användande av olika material vid problemlösning i matematikundervisningen?”. För att samla in studiens empiriska material har jag genomfört kvalitativa studier med fyra verksamma grundskollärare i årskurs 1-3. Resultatet visar att lärarens stöttning är avgörande för att utveckla elevernas problemlösningsförmåga, att elevsamarbete förespråkas som en möjlighet för elever att stötta varandra i problemlösning samt att språkliga verktyg är framträdande vid problemlösning. Studiens teoretiska ramverk utgår från ett Sociokulturellt synsätt.

Enligt läsmodellen The Simple View of Reading (L = A x S) är både avkodning och språkförståelse avgörande för en god läsförståelse. Elever med svag språkförståelse upptäcks sällan före mellanstadiet, då textinnehållet i de lägre skolåren inte ställer så höga krav på elevernas förståelse av skrivet språk. Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för hur undervisningen, utifrån lärares perspektiv, kan främja språkförståelsen för alla elever och därmed förebygga läsförståelsesvårigheter. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utgår från halvstrukturerade intervjuer. Tio lärare, med behörighet att undervisa i ämnet svenska i årskurs 1–3, deltog i undersökningen. En främjande språkförståelseundervisning bygger, enligt lärarna i studien, på muntliga och gemensamma aktiviteter kring ord och begrepp, aktivering av förkunskap, textstrukturer, inferenser och till viss del förståelse av meningar. Lärarens vägledning och stöttning, scaffolding, framhålls som betydelsefullt för samtliga elevers förståelse av texter. Även lärarens högläsning ses som ett viktigt inslag för att eleverna ska få möta texter som ligger på en mer avancerad nivå i förhållande till den egna avkodningsförmågan. Språkförståelsen genomsyrar hela skoldagen och samtliga ämnen, men begreppet i sig är för lärarna diffust. I studien framkom även att tid och kunskap för att möta elever med svag språkförståelse samt brist på adekvat undervisningsmaterial framhålls som begränsande faktorer. Språkförståelsen behöver belysas och aktualiseras i tidiga skolår. Likväl behöver forskning kring förebyggande och stödjande arbete implementeras på skolorna för att möta teori och praktik.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera några lärares tal om den egna rollen och roller som elever kan ta eller tilldelas vid undervisningssituationer där elever samverkar kring problemlösning i matematik. Frågeställningarna behandlar vilken betydelse lärarna tillmäter den egna rollen och elevernas roller, hur lärarnas beskrivning av den egna rollen utvecklas under samtalet samt vilken betydelse lärarna tilldelar reciprocitet mellan eleverna. Det teoretiska ramverket har sin grund i det designteoretiska perspektivet som Rostvall och Selander (2008) har utvecklat samt forskning om lärares roll vid matematikundervisning och lärares yrkesutveckling. Resultatet från ett fokusgruppsamtal analyseras och diskuteras med hjälp av det designteoretiska perspektivet. Resultatet visar att lärarna främst tillmäter den egna rollen betydelse då det gäller organisation av elevgrupper i målsättning att samtliga elever ska delta i problemlösningsarbetet. Elevernas roller beskrivs som betydelsefulla för att motivera sina kamrater till att delta i problemlösningsarbetet. Reciprocitet beskrivs som något som uppstår till följd av att eleverna får pröva olika roller eller genom arbete med bedömningsmatriser. Lärarnas tal om den egna rollen utvecklas under samtalet från en beskrivning av den ensamma läraren som bevakar organisationen till en bild av en roll där läraren samarbetar med kollegor för att utveckla elevernas roller. Studien avslutas med ett antal förslag till nya frågeställningar.