Bakgrund: Personer med psykisk funktionsnedsättning har svårt att komma igång pga. sjukdomens natur de har ett antal studier slagit fast. De atypiska medicinerna som nu används inom den moderna psykiatrin tenderar att förstärka dessa negativa symtom. Personer med psykisk funktionsnedsättning har i högre utsträckning fetma och har högre mortalitet som relateras till de metabola effekter t.ex. hjärtinfarkt, stroke samt följd sjukdomar av diabetes. Tillsammans med de sociala handikapp detta ger har man mer och mer börjat intressera sig för fysisk aktivitet som ett sätt att lindra dessa symtom och höja livskvaliteten.  Syfte: Att beskriva fysisk aktivitet och dess betydelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Litteraturstudie, med mixed method som analys metod  Resultat: Fysisk aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning har en positiv påverkan på olika plan, både fysiska och psykiska inom de fysiska ser man förbättringar på konditionen, viktminskning samt förbättringar på kroppsfunktioner. De största förbättringarna som visade sig i resultatet var på det psykiska de handla om att känna sig delaktig, sociala behållningar och att de ger en av stressande effekt. Det som var överraskande var att fysisk aktivitet hade en sådan märkbar effekt på den vårdande miljön och det i sin tur främjade vårdrelationen mellan vårdare och patient detta beskrevs i ett antal studier. Diskussion: De fyra teman som resultatet visade, ger en klar bild av vad fysisk aktivitet  kan innebära för personer med psykisk funktionsnedsättning och överensstämmer med vad annan vetenskapliga studier har kommit fram till. De som mer kom fram resultatet var att vårdmiljön på avdelning blev lugnare och tryggare de kommer inte fram lika tydligt i den litteratur som författaren gått igenom i diskussionen. Vårdrelationen har används som teoretisk referensram och den har varit återkommande och så tydlig att den har en egen rubrik i resultatet vilket är till glädje för författaren, då denne anser att det är en av de viktigaste nycklarna till att motivera och hitta lusten för den enskilda att börja träna och skapa en livsavgörande förändring i tillvaron. / Background: A number of studies have stated that people with mental disabilities, due to the nature of their disorders, have difficulties to get started with physical activities. The atypical drugs that are commonly used in modern psychiatry tend to enhance symptoms of inactivity. People with mental disabilities have a higher degree of obesity and a higher mortality rate related to metabolic effects such as myocardial infarction, stroke and complications from diabetes. Along with the social handicaps that this provides an increasing interest for physical activity, as a way to decrease these symptoms and to improve quality of life, has occurred. Aim: To describe physical activity and its impact on people with mental disabilities. Method: Literary study using a mixed method approach. Result: Physical activity for people with mental disabilities has a positive influence on various levels, both physiological and psychological. Among the physiological gains there are condition improvement, weight loss and improvement of body functions. The main improvements that were shown in the result were the ones on psychological aspects, such as feelings of being involved, social gains and anti stressing effects. Surprising was that physical activity had such a noticeable effect on the caring environment and that in its turn gained the carer-patient relationship. This was described in a number of studies. Discussion: The four themes that are presented in the result, give a clear picture of what physical activity can mean to people with mental disabilities. This is consistent with what other scientific studies have shown. It was also shown in the result that the caring environment at the department became calmer and safer. This is something that was not that obvious in the literature that the author went through in the discussion part. The carer-patient relationship has been used as a theoretical framework and it has been recurring and so clear that it has its own headline in the result part. This is to great joy of the author, since he believes that one of the main keys for a person to find motivation is to start training and to create a vital change in life.

BAKGRUND: Schizofreni är en allvarlig psykiatrisk sjukdom som innebär ett stort lidande för den drabbade. Sjukdomen kan leda till symtom så som hallucinationer, förvrängd verklighetsuppfattning, apati och tillbakadragenhet. Sammantaget innebär detta att patienter med schizofreni skattar sin Quality of Life lägre än genomsnittspopulationen. SYFTE: Syftet med litteraturöversikten var att belysa vilka faktorer som påverkar Quality of Life hos personer med diagnosen schizofreni och som behandlas i öppenvården. METOD: Undersökningen genomfördes som en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar som stämde överens med studiens syfte ingick, de granskades kvalitémässigt och genomgick en strukturerad analys. RESULTAT: De identifierade faktorer som påverkade Quality of Life hos personer med schizofreni delades in i tre huvudkategorier som var synonyma med Anontonvskys KASAMbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Som underkategorier till dessa begrepp identifierades följande underkategorier: Positiva symtom, den kognitiva förmågan, den psykosociala situationen, att ha kontroll över vardagen, fysisk hälsa, stöd från vården och livsglädje och optimism. Sammanfattningsvis visar artiklarna att de tre huvudkategorierna identifierar områden där patienterna har en låg funktionsgrad. De sju underkategorierna identifierar i sin tur områden som direkt eller indirekt påverkar patientens Quality of Life. SLUTSATS: Sjuksköterskan kan på egen hand eller tillsammans med andra yrkeskategorier inom vården stärka Quality of Life hos personer med schizofreni, dels genom motiverande samtal men också genom samordnade insatser mellan olika samhällsaktörer. KLINISK BETYDELSE: Personer med schizofreni upplever socialt utanförskap, brist på sysselsättning och isolering som faktorer som påverkar deras livssituation negativt. Som vårdgivare är det av största vikt att möta patienten i dess upplevda problem för att få ett positivt behandlingsresultat. / BACKGROUND: Schizophrenia is a serious psychiatric illness, which entails great suffering for the person afflicted. The illness may cause symptoms such as hallucinations, a distorted sense of reality, apathy and reclusiveness; in effect causing the schizophrenic patient to evaluate his or her Quality of Life as being lower than the average persons. PURPOSE: The purpose of the literature review, was to highlight which factors affect Quality of Life, for schizophrenic patients in outpatient care. METHOD: The study was carried out as a literature review. Ten scientific articles, well suited for the purpose of this paper, were critically reviewed and structurally analyzed. RESULT: The identified factors, influencing Quality of Life for patients suffering from schizophrenia, were divided into three main categories, synonymous with Antonovsky's concept of KASAM: comprehensibility, manageability and meaningfulness. Furthermore, seven concepts were identified as constituting subcategories: positive symptoms, the psychosocial situation, maintaining control of ones everyday life, physical health and support from health facilities and exuberance and optimism. In summary, the articles studied show that the three main categories identify areas, in which the patients are low functioning. The seven sub-categories in their turn identify areas that directly or indirectly affect the patients' Quality of Life. CONCLUSION: The nurse can improve Quality of Life in individuals diagnosed with schizophrenia, either on her own, or in collaboration with other professionals in the health care sector. This can be achieved through motivational talks, but also through coordinated efforts between various social actors. CLINICAL SIGNIFICANCE: Patients suffering from schizophrenia, perceive exclusion in the social arena, a lack of pursuit and/or employment and general isolation as factors negatively affecting their lives. Thus the ability of caregivers, to meet the perceived problems and needs of the patient, is paramount when striving for a positive outcome of treatment.

Syftet med föreliggande kvantitativa studie är att undersöka sambandet mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni. Sambandet mellan klassposition och hälsa kan ta sig uttryck i två riktningar - något som avhandlas i kausalitetsteorin och selektionsteorin. Kausalitetsteorin utgår från att en individs klassposition påverkar ens framtida hälsa, där en lägre klassposition riskerar att leda till sämre hälsa. I kontrast till detta utgår selektionsteorin från att en individs hälsa påverkar klasspositionen, där ohälsa tenderar att leda till en lägre klassposition. Dessa teorier utgör föreliggande studies teoretiska utgångspunkt. Datamaterialet som används är “Stockholm Birth Cohort” (SBC), vilket är resultatet av en sannolikhetsmatchning mellan två avidentifierade material. Materialet består av longitudinell kohortdata som sträcker sig från år 1953 till år 2008. Analysmetoden i föreliggande studie är multipel logistisk regressionsanalys vilket är lämpligt då utfallsvariabeln har gjorts binär. Resultatet som nås är att det existerar ett signifikant samband mellan socioekonomisk klassposition i vuxenlivet och risken att vårdas för schizofreni, även när sambandet kontrollerats för föräldrarnas socioekonomiska klassposition, psykiska hälsa, utbildning, inkomst, alkoholmissbruk samt familjetyp och kohortmedlemmens kön. Då denna infallsvinkel är relativt outforskad är detta resultat därför ett relevant bidrag till forskningsfältet. Vidare har försök gjorts att undersöka riktningen på detta samband och utifrån genomförda tester verkar det som att både kausalitets- och selektionsteorin har ett förklaringsvärde beroende på ifall klassposition mäts utifrån föräldrarnas eller individens klassposition. Rimligtvis är socioekonomisk klassposition och schizofreni ömsesidigt sammanlänkande över individens livsförlopp.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2006. / Härtill 4 uppsatser.

Syftet var att utvärdera instrumentet Min Förmåga genom att undersöka 1) interbedömarreliabilitet och 2) konvergent validitet. Min Förmåga utarbetades för att möjliggöra enklare bedömningar av Aktiviteter i Dagligt Liv (ADL) på inneliggande patienter i psykiatrin. Delarna i instrumentet som undersöktes innehåller fasta svarsalternativ och motiveringar i fritext. Deltagarna var 36 patienter med psykossjukdomar. Varje patient bedömdes först av två olika skötare med Min Förmåga och därefter med de liknande instrumenten Functional Independence Measure (FIM) och Global Assessment of Functioning (GAF). De fasta svarsalternativen analyserades med Cohens kappa för interbedömarreliabilitet och överensstämmelsen av motiveringarna analyserades kvalitativt. För konvergent validitet undersöktes korrelationen mellan Min Förmåga och FIM och GAF med Spearmans r. Resultatet visade hög interbedömarreliabilitet och hög konvergent validitet för de fasta svarsalternativen, samt hög grad av överensstämmelse mellan motiveringarna i fritext. En möjlig orsak till den höga interbedömarreliabiliteten kan vara att det endast fanns två fasta svarsalternativ, vilket tidigare forskning har visat kan leda till en överskattning av interbedömarreliabiliteten. Att FIM och GAF liknade Min Förmåga och administrerades under samma tidsperiod kan vara en orsak till den höga konvergenta validiteten. Då detta var en preliminär undersökning och antalet deltagare var bristfälligt bör fler utvärderingar av Min Förmåga göras i framtiden.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och innefattar oika psykiska diagnoser och ohälsotillstånd som påverkats av samhällets olika uppfattningar om psykisk ohälsa. Schizofreni är en psykossjukdom som hör till psykisk ohälsa och de vanligaste symtomen för schizofreni är vanföreställningar och hallucinationer. Patienter med schizofreni behöver vård och stöd.  Syftet: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskor inom psykiatrisk verksamhets attityder och erfarenheter i mötet med patienter med schizofreni samt att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design innehållande tolv vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PsycINFO. Huvudresultat: Resultatet visade att sjuksköterskor beskrev att de hade positiva och negativa attityder mot patienter som har schizofreni. Sjuksköterskorna beskrev att de hade fått nya erfarenheter av att se hur patienter med schizofrenis vardag såg ut och hur självständiga patienterna kan vara. Andra sjukksöterskor menade att patienter med schizofreni bör vårdas på sjukhus för att de ska få den vård och behandling som de kan behöva. Undersökningsgruppen i studien var sjuksköterskor inom den psykiatriska verksamheten. I studien diskuteras de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupps ålder, kön samt yrkestitel. Slutsats: Sjuksköterskorna i de inkluderande artiklarna hade delade meningar om attityder till patienter med schizofreni. Majoriteten av sjuksköterskorna menar att patienter med schizofreni behöver rätt vård,utbildning och stöd från sjukvårdspersonal och familj för att kunna hantera sin livssituation och fullfölja sin behandling.

Bakgrund: Många personer med schizofreni lider av fysisk ohälsa som övervikt, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes, med risk för en för tidig död som följd. För att förbättra den fysiska hälsan hos personer med schizofreni behövs mer kunskap om vilka insatser sjuksköterskan kan vidta beträffande levnadsvaneförändringar. Närståendes erfarenheter gällande levnadsvaneinterventioner ger en ökad förståelse och ett viktigt komplement för att kunna utveckla omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att beskriva närståendes erfarenheter av levnadsvaneinterventioner för personer med schizofreni. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio närstående till personer med schizofreni intervjuades och textmaterialet analyserades med metoden kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade tre kategorier: Fysisk hälsa nedprioriterades, Patientens behov av motiverande stöd och Närståendes begränsade medverkan. Slutsats: Resultatet visade att patientens fysiska hälsa nedprioriterades. Närstående var inte involverade i patienternas levnadsvaneinterventioner. Närstående betonade att patienterna skulle behöva mer motiverande stöd. Omvårdnaden ska ha holistisk syn på människan, och inte särskilja den fysiska hälsan från den psykiska. Specialistsjuksköterskestudenter inom psykiatrisk vård ska få kunskap om fysisk ohälsa hos patienter med schizofreni, för att sedan kunna informera närstående, och individanpassa omvårdnadsåtgärder gällande levnadsvanor. Regelbundna levnadsvaneinterventioner ska vara en rutin i vårdprocessen från början, och fortlöpa genom hela vårdkedjan. Ytterligare studier behövs om närståendes och den psykiatriska vårdens syn på och värderingar av fysisk ohälsa i denna patientgrupp. / Background: Many people with schizophrenia suffer from physical disorder such as obesity, cardiovascular disease and diabetes, at risk of premature death. In order to improve the physical health of people with schizophrenia, more knowledge is needed about the types of interventions the nurse can take regarding lifestyle changes. Relatives' experiences regarding lifestyle change interventions provide increased understanding and an important complement to developing nursing care. Purpose: The purpose of the study was to describe the relatives' experiences of lifestyle change interventions for people with schizophrenia. Method: The study was conducted as a descriptive qualitative interview study with inductive approach. Ten relatives to people with schizophrenia were interviewed and the text material was analyzed using the qualitative content analysis method. Results: The result formed three categories: Physical health was down prioritized, Patient's need for motivational support and Relatives’ limited contribution. Conclusion: The results showed that the patients' physical health was down prioritized. Relatives were not involved in the patients' lifestyle change interventions. Relatives stressed that patients would need more motivational support. Nursing should have a holistic view of man and should not distinguish physical health from the mental. Specialist Nursing students in psychiatric care should gain knowledge about physical illness in patients with schizophrenia, to then be able to inform their relatives, and to personalize nursing measures regarding living habits. Regular lifestyle change interventions should be a routine in the care process from the outset and continue throughout the care chain. Further studies are needed on the relatives’ and psychiatric care's views on and values of physical illness in this patient group. / Liv-projektet

No description available.