Bakgrund: Drygt 50% av alla patienter som vårdas på de svenska rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningarna är diagnostiserade med schizofreni. Bland dessa är det vanligt förekommande med bristande sjukdomsinsikt. Denna bristande insikt har visat sig innebära sämre behandlingsresultat och en mindre följsamhet till behandlingsåtgärder och läkemedelsbehandling. Vårdrelationen kan då vara den viktigaste faktorn för denna patientgrupps behandlingsresultat. Detta då en god vårdrelation har visat sig kunna både förbättra patienten välbefinnande, samt stärka deras motivation att följa rekommendationer för vidare vård och behandling. Men vad är det som gör att vissa får en god vårdrelation med patienten med en schizofrenidiagnos medan andra inte får det? Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att skapa en vårdrelation med patienter inom rättspsykiatrin som har en schizofrenidiagnos och bristande sjukdomsinsikt. Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ intervjustudie med ett induktivt förhållningssätt. Tio specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård intervjuades på en rättspsykiatrisk klinik i södra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Elo och Kyngäs (2008). Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier som ansågs centrala för att skapa en god vårdrelation med patienter inom rättspsykiatrin som har en schizofrenidiagnos och bristande sjukdomsinsikt. Dessa kategorier var att; spendera tid, besitta kompetens, bjuda in till delaktighet samt etablera tillit. Slutsats: För att etablera en god vårdrelation är det avgörande för specialistsjuksköterskor att fokusera på att skapa delaktighet hos patienten genom samarbete, medkänsla och förståelse. Ömsesidig tillit och respekt är också av yttersta vikt. Kompetens och tid med patienten är inte garanter för en god vårdrelation i sig, men kan bidra med att stärka den när de kombineras med förmågan att skapa delaktighet och tillit. Avgörande är den kommunikativa förmågan och förmågan att se individen bakom diagnosen och symtomen samt att erkänna deras känslor, tankar och människovärde. Att möta patientens värld med acceptans och ett icke-dömande förhållningssätt.

Bakgrund:Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen är i dagsläget hög och ett stort mörkertal tros finnas. Schizofreni är en vanlig psykossjukdom som tar upp stora delar av psykiatrins resurser. För personer med diagnosen schizofreni kantas vardagen av utmaningar till följd av sjukdomens symtom och allmänhetens stigma. Anhöriga en är viktig resurs i vårdandet när en familjemedlem diagnostiseras med schizofreni. Syfte:Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni. Metod:En litteraturöversikt över både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databasen Cinahl. Konsensusbegreppet hälsa används tillsammans med den teoretiskutgångspunkten KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005). ResultatI studiens resultat framkom fem huvudteman: motsägelsefulla känslor, där anhörigas upplevelse av bördor och tillfredställelser pressenteras. Social isolering, där orsaker till ett begränsat socialt liv beskrivs utifrån anhörigas upplevelse av situationen. Finansiell oro, där ekonomiska och arbetsrelaterade förändringar tas upp. Hälsa och livskvalitet, där anhörigas upplevelse av sin egen hälsa och livskvalitet beskrivs och kontakten med sjukvården, där anhörigas upplevelse av vårdkontakten tydliggörs. Diskussion:En diskussion hålls kring anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni och samtidigt uppnå hälsa utifrån Antonovskys (2005) teori om KASAM – känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras utifrån teman informationsbrist och kunskapsbrist och sociala relationer. / Background:The mental ill-health of the Swedish population is currently at a high level and there is reason to believe that there is a substantial amount of unrecorded cases. Schizophrenia is a common psychotic illness preoccupies a large fraction of the psychiatric care. For people with schizophrenia every day is challenging because of the symptoms of the disease and the public stigma. When a family member is diagnosed with schizophrenia relatives become an important resource. Aim:The aim of this study is to highlight relatives’ experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia.  Method:A literature review of both qualitative and quantitative articles from the database Cinahl. SOC - sense of coherence (Antonovsky, 2005) was used as a nursing theory along with the consensus concept health.  Results:The study resulted in five main themes: contradictory feelings, in which relatives' experience of burdens and satisfactions are revealed. Social isolation, which causes a limited social life, described from relatives' perspective. Financial concern, where economic and job-related changes are discussed. Health and quality of life, where family members’ personal health and quality of life is described. Contact with health services, where relatives' care contact is clarified. Discussion: A discussion is held about the family's experience of caring for a family member diagnosed with schizophrenia while achieving health in relation to Antonovsky's (2005) theory of SOC - sense of coherence.

Bakgrund:Personer med allvarlig och kronisk psykisk sjukdom (SPMI), är en sårbar grupp med hög sjuklighet och dödlighet över genomsnittet. Trots detta är lite känt om dessa personers erfarenheter och behov av palliativ vård. Syfte:Syftet med uppsatsen var att belysa vårdande av psykiskt sjuka patienter med somatisk sjukdom i palliativt skede. Metod:Uppsatsen är en litteraturöversikt. Den huvudsakliga metoden har utgjorts av litteratursökning och analys av relevanta vårdvetenskapliga artiklar. Datainsamlingen har skett genom en inledande och en egentlig litteratursökning Resultat:Resultatavsnittet har tre teman. Det första temat, aspekter av vårdande, belyser palliativ vård av psykiskt sjuka patienter, symtom på livshotande sjukdom hos patientgruppen, förstärkning av den psykiatriska symtom vid livshotande somatisk sjukdom, upplevelser av smärta samt palliativ psykiatri. Det andra temat behandlar den psykiskt sjuka patientens beslutsförmåga och självbestämmande. Det tredje temat, tillit och kommunikation, handlar om relationen mellan sjuksköterskan och den psykiskt sjuka patienten. Diskussion:Människors omvårdnadsbehov i ett palliativt skede är sannolikt likartade, men alla patientgrupper får inte sina behov tillgodosedda. När det gäller personer med SPMI, får patientgruppen dels otillräcklig vård och dels tillgodoses inte omvårdnadsbehoven. En ökad kunskap om dessa personers ökade risk att dö av somatisk sjukdom och större kännedom om patientgruppens symtom på allvarlig somatisk sjukdom, skulle kunna leda till förebyggande vård och tidigare upptäckt av livshotande sjukdom. / Background: Persons with severe and persistent mental illness (SPMI), is a vulnerable group with high morbidity and mortality above average. Despite this, little is known about these people's experiences and needs of palliative care. Aim: The aim of this paper was to highlight the caring of mentally ill patients with somatic illness in palliative phase. Method: This paper is a literature review. The method consisted of a literature search and analysis of relevant healhtcare scientific papers. Data collection was conducted through an initial and an actual literature search. Results: This section consists of three themes. The first theme, aspects of care, highlights the palliative care of mentally ill patients, symptoms of life-threatening disease, increase of psychotic symptoms, experiences of pain and palliative psychiatry. The second theme consider mentally ill patient's decision-making ability and self-determination. The third theme, trust and communication, discusses the relationship between the nurse and the mentally ill patient. Discussion: Human needs in palliative care is probably similar, but all patient groups do not get their needs fulfilled. Persons with SPMI as a group receive partly inadequate care. A better knowledge of these persons increased risk of death from somatic diseases and better knowledge of symptoms of serious somatic illness, could lead to preventive care and early detection of life-threatening disease.

Bakgrund: Self-efficacy, en persons tilltro till sin förmåga, är en faktor som påverkar hälsobeteenden såsom fysisk aktivitet. Exercise Self-Efficacy Scale mäter denna egenskap genom självskattning, men har inte utvärderats för personer med schizofreni. Syfte: Att omarbeta Exercise Self-Efficacy Scale för personer med schizofreni. Metod: Deskriptiv design med psykometrisk prövning av den omarbetade Exercise Self-Efficacy Scale. Första delen av studien bestod av fokusgrupper med patienter och personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning för patienter med psykossjukdom. Utifrån resultatet av dessa utvecklades Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version. I den andra delen av studien fyllde 32 patienter med schizofreni eller schizoaffektivt syndrom i den omarbetade skalan vid två tillfällen med två veckors mellanrum. Beräkningar gjordes av inre överensstämmelse, test-retest reliabilitet och korrelation med självrapporterad fysisk aktivitet. Resultat: Fokusgrupperna gav rik information om faktorer såsom upplevda hinder för fysisk aktivitet och passande utformning av den nya skattningsskalan. Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version hade en mycket hög inre överensstämmelse (Cronbach's Alpha = 0,961) och test-retest reliabilitet (ICC = 0,951, p < 0,001). Skattad self-efficacy hade ett samband med självrapporterad fysisk aktivitet (Spearman's rho = 0,531, p < 0,01). Slutsats: Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version har hög reliabilitet och kan användas för självskattning av self-efficacy för fysisk aktivitet bland personer med schizofreni. Instrumentet kan vidareutvecklas genom att identifiera eventuellt överflödiga delfrågor. / Background: Self-efficacy is a factor that influences health behaviours such as physical activity. Exercise Self-Efficacy Scale is a self-rating scale designed to measure self-efficacy beliefs, but has not been evaluated for people with schizophrenia. Aim: To revise Exercise Self-Efficacy Scale for people with schizophrenia. Method: Descriptive design with psychometric evaluation of the revised Exercise Self-Efficacy Scale. The first part of the study included focus groups with patients and staff members at a psychiatric outpatient clinic for patients with psychosis. Based on the results of those, Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version was developed. In the second part of the study, 32 patients with schizophrenia or schizoaffective disorder completed the revised scale on two occasions separated by a two week interval. Internal consistency, test-retest reliability and correlation with self-reported physical activity were examined. Result: The focus groups gave rich information on factors such as perceived barriers to physical activity and suitable tailoring of the new rating scale. Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version showed a very high internal consistency (Cronbach's Alpha = 0,961) and test-retest reliability (ICC = 0,951, p < 0,001). Rated self-efficacy showed a correlation with self-reported physical activity (Spearman's rho = 0,531, p < 0,01). Conclusion: Exercise Self-Efficacy Scale – Schizophrenia Version has a high reliability and can be used for self-rating of exercise self-efficacy among people with schizophrenia. The instrument can be further developed by identifying potentially redundant items.

Bakgrund: I Sverige finns ca 35 000 personer diagnostiserade med schizofreni. Att insjukna i schizofreni innebär en livsomvälvande katastrof både för den som insjuknar och de närstående. Av de barn och ungdomar som drabbas av schizofreni får hälften ett livslångt handikapp. Deras föräldrar får ofta svårigheter med att möta sina barns lidande, bekymmer, att förstå deras förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen omfattar. Syfte: Denna litteraturstudies syfte var att beskriva föräldrarnas svårigheter hantera den uppkomna situationen och att förstå sina barns förändrade livsvärld och den problematik som den psykiska störningen innebär. Ett vidare syfte har varit att tydliggöra sjuksköterskans vägledande roll i denna process. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som belyser föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn med schizofreni. Resultat: Studiens resultat visar fem framträdande teman; Att inte förstå vad som händer med sitt barn, Moraliska och praktiska dilemman, Skuld och skam, Att som förälder sörja förlusten av det barn man en gång känt samt Vilken form av stöd/information söker föräldrarna? Slutsatser: Allvarlig psykisk störning orsakar ett stort lidande både för barnet som diagnostiserats och dess föräldrar. Det är en komplex situation för hela familjen och det ligger ett stort ansvar på vårdaren att vara öppensinnig i kommunikationen med denna patientgrupp och deras närstående för att kunna hjälpa och stödja.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som påverkar både personen som drabbas och dennes anhöriga. Den drabbade har ofta svårt att leva ett normalt liv och behöver stor omsorg. Anhöriga som har rollen som primär vårdare kan behöva vara i ständig beredskap att ge stöd och hjälp. Ansvaret är ibland omfattande och kan resultera i att bli en börda i både subjektiv och objektiv bemärkelse. Syfte: Att undersöka anhörigas erfarenhet av att vårda personer med schizofreni och hur de hanterar den dagliga tillvaron för att bibehålla den egna hälsan. Metod: En litteraturöversikt, i enlighet med Friberg genomfördes. Systematiska sökningar har utförts i databas CINAHL Complete och PsycINFO. Resultatet av översikt utformades på 13 originalartiklar. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman: förändringens början och vägen framåt. Förändringens början bestod av två underteman: chock och skuld samt ansvar och börda. Huvudtemat beskrev anhörigas erfarenheter av att vårda den drabbade. Vägen framåt bestod av två underteman: en anpassning samt ett sökande efter stöd, som i sin tur presenterade anhörigas självhantering av livsförändringar och erhållande av stöd. Diskussion: De väsentligaste punkterna i resultatet diskuterades utifrån Antonovskys teori om KASAM – känsla av sammanhang. Positiv föreställning utlöste acceptans som ledde vidare till en effektiv anpassning. Kulturella och religiösa aspekter visade sig förstärka anhörigas inre resurser, likaså stödgrupper som medförde känslan av samhörighet. / Background: Schizophrenia is a mental disease, which has effects on both the person and the relatives. A person suffering from schizophrenia has often difficulties in living a normal life and is in need of a great care from the relatives. The relative who takes the role as primary guardian can be in constant preparedness to provide support and help. Responsibilities sometimes become so extensive and may result being a burden in both the subjective and objective sense. Aim: The aim was to examine relatives’ experience of caring for persons who suffering from schizophrenia and how they managing daily life in order to maintain their own health. Method: A literature review in accordance with Friberg was conducted. Systematic searches have been performed in the database CINAHL Complete and PsycINFO. The result of the literature review is based on 13 original articles. Results: A literature review resulted in two main themes: the beginning of change and the way forward. The beginning of change consisted of two subthemes: shock and guilt and responsibility and burden. The main theme described the relatives' experiences of caring for the person who suffered from schizophrenia. The way forward consisted of two sub-themes: adaptation and a search for help, which in turn was presented to the relatives in order to help self-management of life changes and obtaining support. Discussion: The main findings of the literature review discussed by Antonovsky's theory sense of coherence (SOC). Positive performance contributes to acceptance that further leads to effective adaptation. Cultural and religious aspects proved to strengthen the inner resources of the relatives as well as support groups brought the feeling of solidarity.

Självstigmatisering är en komplex process som innebär att personer riskerar att ta till sig negativa stereotyper och attityder som riktas mot dem. Under de senaste årtiondena har intresset ökat kring självstigmatisering men det finns fortfarande lite forskningen kring fenomenet. Syftet med studien var att beskriva självstigmatisering hos personer med schizofreni. Studien utfördes som en litteraturstudie, där åtta vetenskapliga artiklar har granskats och analyserats. Resultatet visade att det finns ett flertal olika faktorer som påverkar graden av självstigmatisering hos personer med schizofreni, bland annat antalet psykiatriska inläggningar och sjukdomens svårighetsgrad. Självstigmatisering visade sig också resultera i en negativ syn på sig själv och sina egna förmågor. Ytterligare kvantitativ forskning behövs, men det finns också ett stort behov av kvalitativ forskning som fokuserar på individens egna erfarenheter och upplevelser av självstigmatisering. Vården behöver bli bättre på att förstå och uppmärksamma självstigmatisering. Evidensbaserad omvårdnad behöver utvecklas utifrån omvårdnadsprocessens alla steg för att minska självstigmatisering. / Self-stigmatization is a complex process which implies that the person might internalize negative stereotypes and attitudes that are directed towards them. The interest for self-stigmatization has increased during the last decade, but there is still little research on the phenomenon. The aim of this study was to describe self-stigmatization amongst people with schizophrenia. The study was conducted as a literature study, where eight scientific articles were reviewed and analyzed. The results showed that the degree of self-stigmatization amongst people with schizophrenia was affected by a various of factors, including the number of psychiatric hospitalizations and the severity of the illness. Self-stigmatization also proved to result in a negative view on oneself and the own abilities. Further quantitative research is needed, but there is also a great need for qualitative research that focuses on individual’s own experiences. The health care needs to better understand and pay attention to self-stigmatization. Efforts in evidence-based nursing also needs to be developed based on all the steps in the nursing process to reduce self-stigmatization.

Bakgrund: Schizofreni är en form av psykos som är en sällsynt men mycket allvarlig sjukdom och livstidsrisken för att insjukna är 0.8 % i Sverige. Personer med schizofreni upplever förändrad verklighetsuppfattning på grund av symtom som exempelvis rösthallucinationer och vanföreställningar. Många närstående till personer med schizofreni hävdar att det finns brist på kunskap som kan leda till snedvriden bild hos dem själva och omgivningen. Schizofreni är baserad på symtom vilket innebär att sjuksköterskans har en viktig roll som bör innefatta gott bemötandet, kommunikation och förståelse för patienters livskvalité.   Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva hur personer med schizofreni upplever sin livskvalitet samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod.   Metod: Den föreliggande studien har en deskriptiv design som innehåller totalt 12 artiklar med kvalitativ och kvantitativ insats. Majoriteten av artiklarna som har använts är med kvalitativ ansats. Datainsamlingen har genomförts via PsycINFO.   Huvudresultat: Diagnosen schizofreni bidrog till förvirring och svårigheter att acceptera sin sjukdom. Symtom och biverkningar av läkemedel var de mest påtagliga faktorerna som resulterade i förlust. Upplevelser av stigmatisering och utstötning av omgivningen var även en bidragande faktor för sämre livskvalité. De 12 inkluderade artiklarna har främst använt intervjuer för att nå fram till personers subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.   Slutsats: Schizofreni påverkar personers dagliga liv samt relationer till andra personer negativt som ledde till lidande och sämre livskvalité. Kunskap om hur personer med schizofreni upplever sin livskvalité, är viktig information för sjuksköterskor som kan leda till ökad förståelse, bättre bemötande, vård och behandling. / Background: Schizophrenia is a form of psychosis, it is rare but a very serious disease and the lifetime risk of becoming sick is 0.8% in Sweden. People with schizophrenia experience altered perception of reality because of symptoms such as hallucinations and delusions. Many relatives of people with schizophrenia argue that there is a lack of knowledge that leads to distorted view of themselves and the environment. The diagnosis of schizophrenia is based on symptoms, which consequently means that nurses have an important role which should include plenty hospitality, communication and understanding of patients' quality of life.   Aim: The aim of this study is to describe how people with schizophrenia experience their quality of life and to describe the method of selection of the articles included.   Method: The present study has a descriptive design and contains a total of 12 articles with qualitative and quantitative effort. The majority of the articles that have been used has the qualitative approach. Data collection has been conducted via PsycINFO.   Main Results: The diagnosis of schizophrenia contributed to confusion and difficulties to accept their disease. Symptoms and side effects of the medicine were the most conspicuous factors that resulted in the loss. Experiences of stigmatization and rejection by the environment were also a contributing factor for a poorer quality of life. The 12 included articles have mainly used the interviews to reach people's subjective experiences of living with schizophrenia.   Conclusion: Schizophrenia affects people's daily lives and relationships with other people negatively which led to the suffering and poorer quality of life. Knowledge of how people with schizophrenia experience their quality of life is important information for nurses that can lead to greater understanding, better reception, care and treatment.

Bakgrund: Bristande följsamhet är ett vanligt problem bland personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Oönskade biverkningar, bristande sjukdomsinsikt och stigmatisering är faktorer som påverkar följsamheten. Bristande följsamhet kan leda till återfall, försämrad livskvalitet och ökad risk för missbruk och suicid. Syfte: Syftet med studien är att belysa omvårdnadsmetoder som sjuksköterskor kan använda för att förbättra följsamheten till läkemedelsbehandling hos patienter med schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva kvantitativa studier som undersöker metoder för förbättrad följsamhet vid schizofreni. Resultat: Tre olika kategorier av metoder identifierades: individcentrerade, familjefokuserade och läkemedelsfokuserade metoder. Individcentrerade metoder såsom motiverande samtal och adherence therapy fungerade bäst i kombination med varandra. Familjefokuserade metoder var effektiva, särskilt när de skräddarsyddes efter den kulturella kontexten. Läkemedelsfokuserade metoder var påminnelser, belöningar och möjligheten för patienten att själv påverka läkemedelsvalet. Slutsatser: Individcentrerade, familjefokuserade och läkemedelsfokuserade metoder kan alla vara effektiva hjälpmedel för sjuksköterskor i mötet med patienter med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd och bristande följsamhet till läkemedelsbehandling. Klinisk betydelse: Resultatet har visat att flera av metoderna är effektiva. De skulle, enskilt eller i kombination med varandra, kunna vara till nytta för sjuksköterskor i klinisk praxis. / Background: Poor compliance to medication is a common problem among patients with schizophrenia or schizophrenia spectrum disorders. Medication side effects, poor insight into illness and stigma are factors that affect compliance. Poor compliance can lead to relapse, decreased quality of life, and an increased risk of substance abuse and suicide. Aim: The aim of this study is to shed light on methods that nurses can apply in order to increase compliance to medication in patients with schizophrenia and schizophrenia spectrum disorders. Method: A literature review of eleven quantitative articles that examine methods for increased compliance in patients with schizophrenia. Results: Three different categories were identified: individualized, family focused and medicine focused methods. Individualized methods like motivational interviewing and adherence therapy worked best combined. Family focused methods were effective, especially when they were tailored according to the cultural context of the family. Medicine focused methods were reminders, rewards and the opportunity to choose your own medication. Conclusions: Individualized methods, family focused methods and medicine focused methods can be effective methods that nurses can use in the treatment of patients with schizophrenia or schizophrenia spectrum disorders, who are nonadherent to medication. Clinical significance: Several of these methods have proven to be effective. When used separately, or in combination with each other, they could be of use for nurses in clinical practice.

Bakgrund: I dag har ca 30 000 – 40 000 svenskar av schizofreni som är den mest svårförstådda psykossjukdomen. Personer som lider av schizofreni är i stort behov av stöd ifrån deras närstående. Det är även vanligt att vården lägger över ett stort ansvar på närstående när den sjuke är i hemmet. Att vara närstående till en person som lider av schizofreni kan vara mycket krävande och ha en stor påverkan på deras livssituation. Det är en del av sjuksköterskans roll ta reda på närståendes upplevelse och erfarenhet och att involvera närstående i vårdandet för att på så sätt kunna förbättra omvårdnaden av personen med schizofreni. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en närstående som har diagnosen Schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visade att de närståendes upplevelse var mycket komplex och varierande. De närståendes upplevelse beskrev oftast genom emotionella upplevelser som påverkades utav olika faktorer. De olika faktorerna som påverkade de närstående var sjukdomen, stigma, kunskap och stöd. Slutsats: I studien framkom det att närståendes upplevelse var väldigt komplexa och påverkades av många olika faktorer. De närstående till en person som lider av schizofreni upplevde en stark påverkan både på deras livssituation, framtidssyn och emotionella känslor, och genom ökad kunskap och stöd kunde deras upplevelse förändras.