Bakgrund: I dag har ca 30 000 – 40 000 svenskar av schizofreni som är den mest svårförstådda psykossjukdomen. Personer som lider av schizofreni är i stort behov av stöd ifrån deras närstående. Det är även vanligt att vården lägger över ett stort ansvar på närstående när den sjuke är i hemmet. Att vara närstående till en person som lider av schizofreni kan vara mycket krävande och ha en stor påverkan på deras livssituation. Det är en del av sjuksköterskans roll ta reda på närståendes upplevelse och erfarenhet och att involvera närstående i vårdandet för att på så sätt kunna förbättra omvårdnaden av personen med schizofreni. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med en närstående som har diagnosen Schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på nio vetenskapliga artiklar som analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i studien visade att de närståendes upplevelse var mycket komplex och varierande. De närståendes upplevelse beskrev oftast genom emotionella upplevelser som påverkades utav olika faktorer. De olika faktorerna som påverkade de närstående var sjukdomen, stigma, kunskap och stöd. Slutsats: I studien framkom det att närståendes upplevelse var väldigt komplexa och påverkades av många olika faktorer. De närstående till en person som lider av schizofreni upplevde en stark påverkan både på deras livssituation, framtidssyn och emotionella känslor, och genom ökad kunskap och stöd kunde deras upplevelse förändras.

No description available.

<p>Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.</p>

<p>Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author’s assessment of the evidence in the 22 articles included. The articles were sorted into eight categories. The main results show that the Patient education category reduces relapse frequency, and the Rehabilitation to receive work category is most effective through supported work. The Cognitive functioning category shows a good effect on memory and thought processes. The categories Social skills, Rehabilitation through work, Group therapy and Skills training in ADL show only tendencies towards the effect of the interventions. No guidelines could be given in the Art therapy category. The aims of this literature review were fulfilled. However, guidance in the utility of the interventions is restricted because of the often low levels of evidence. Further research is required into the effects of interventions for people with schizophrenia.</p> / <p>Schizofreni är ett svårdiagnostiserat tillstånd som kan innefatta symptom så som hörselhallucinationer, vanföreställningar, känslomässig avtrubbning, apati och brist på motivation. Sjukdomen medför att förmågan att delta i dagliga aktiviteter minskar, och därför har arbetsterapeuten en viktig roll i arbetet med klientgruppen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de senaste elva årens forskningsrön kring arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni och att utifrån studiernas nivå av evidens ge vägledning gällande interventionernas bevisade användbarhet. Vägledningen baseras på författarnas granskning och bedömning av de 22 inkluderade artiklarnas evidensnivå. Artiklarna delades in i åtta kategorier. Huvudresultaten är att kategori Patientutbildning har god inverkan på klienternas återfallsfrekvens, samt att Rehabilitering för att erhålla arbete sker effektivast genom arbete med stöd. För kategorin Kognitiv funktion framkommer att god effekt på minne och tankeprocesser kan åstadkommas. Kategorierna Sociala färdigheter, Rehabilitering genom arbete, Gruppterapi och Färdighetsträning i ADL visade endast tendenser till att ge effekt. Inga riktlinjer kunde ges i kategorin Konstterapi. Denna litteraturstudie uppfyller sitt syfte, men då evidensnivån på de artiklar som hittats oftast var låg begränsas möjligheten till vägledning för användningen av interventionerna. Författarna ser ett behov av vidare forskning som utreder effekterna av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni.</p>

Syftet var att ur ett fenomenologiskt perspektiv förstå vad det innebär att vara psykotisk. Sex personer med erfarenhet av psykos intervjuades och materialet analyserades med den fenomenologiska EPP (Empirical phenomenological psychological) metoden. Fyra teman identifierades som kännetecknande för den psykotiska upplevelsen: Kontroll i tillvaron speglar känslan av att tappa kontrollen och av att uppleva sig kontrollerad av andra. Det innefattar även upplevelsen att på ett magiskt sätt styra och kontrollera andra. Utanförskap beskriver hur förmågan till social interaktion försvinner i psykosen och hur känslan av ett djupt utanförskap dominerar. Självmedvetandet i psykosen beskriver upplevelsen av att något inte stämmer, hur psykosen anas men inte går att kommunicera. Upplöst tidslighet beskriver hur tillvaron känns meningslös genom att tidsupplevelsen förändras och strävan framåt försvinner. Resultaten pekar på vikten av att omgivningen lyhört registrerar individens signaler på att något är fel för att tidigt kunna upptäcka och hjälpa personer som riskerar att bli psykotiska.

Schizophrenia can cause symptoms such as auditory hallucinations, delusions, emotional blunting, apathy and lack of motivation. These result in a diminished ability to participate in daily activities and bring the client group into the domain of occupational therapists. The purpose of this literature review is to compile the latest findings in occupational therapy interventions for individuals with schizophrenia. Furthermore guidance regarding the utility of the interventions will be given based on the author’s assessment of the evidence in the 22 articles included. The articles were sorted into eight categories. The main results show that the Patient education category reduces relapse frequency, and the Rehabilitation to receive work category is most effective through supported work. The Cognitive functioning category shows a good effect on memory and thought processes. The categories Social skills, Rehabilitation through work, Group therapy and Skills training in ADL show only tendencies towards the effect of the interventions. No guidelines could be given in the Art therapy category. The aims of this literature review were fulfilled. However, guidance in the utility of the interventions is restricted because of the often low levels of evidence. Further research is required into the effects of interventions for people with schizophrenia. / Schizofreni är ett svårdiagnostiserat tillstånd som kan innefatta symptom så som hörselhallucinationer, vanföreställningar, känslomässig avtrubbning, apati och brist på motivation. Sjukdomen medför att förmågan att delta i dagliga aktiviteter minskar, och därför har arbetsterapeuten en viktig roll i arbetet med klientgruppen. Syftet med denna litteraturstudie är att sammanställa de senaste elva årens forskningsrön kring arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni och att utifrån studiernas nivå av evidens ge vägledning gällande interventionernas bevisade användbarhet. Vägledningen baseras på författarnas granskning och bedömning av de 22 inkluderade artiklarnas evidensnivå. Artiklarna delades in i åtta kategorier. Huvudresultaten är att kategori Patientutbildning har god inverkan på klienternas återfallsfrekvens, samt att Rehabilitering för att erhålla arbete sker effektivast genom arbete med stöd. För kategorin Kognitiv funktion framkommer att god effekt på minne och tankeprocesser kan åstadkommas. Kategorierna Sociala färdigheter, Rehabilitering genom arbete, Gruppterapi och Färdighetsträning i ADL visade endast tendenser till att ge effekt. Inga riktlinjer kunde ges i kategorin Konstterapi. Denna litteraturstudie uppfyller sitt syfte, men då evidensnivån på de artiklar som hittats oftast var låg begränsas möjligheten till vägledning för användningen av interventionerna. Författarna ser ett behov av vidare forskning som utreder effekterna av arbetsterapeutiska interventioner för personer med schizofreni.

Syftet med studien var att beskriva vilka biverkningar individer som behandlas med antipsykotika upplever och dess konsekvenser för livskvaliteten samt hur vårdpersonalen kan ge stöd till drabbade individer i vardagen för att minska obehaget av biverkningar. Metoden som användes var en avgränsad systematisk litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar söktes via två databaser. Totalt inkluderades tio artiklar som genomgick kvalitets- och resultatanalys. Resultatet visade att vanligt förekommande biverkningar av antipsykotika som patienterna upplevde och rapporterade var psykiska, extrapyramidala följt av endokrina och metaboliska effekter samt övriga biverkningar som autonoma, antikolinerga och allergirelaterade. Resultaten visade att en sjuksköterskeledd vårdtjänst kunde upptäcka fysiska problem som ohälsosam livsstil och fetma och därmed åstadkomma positiv livsförändig och viktnedgång. Studierna ger även förslag på copingstrategier som stöd vid biverkningar trötthet och viktuppgång. Slutsatsen: Studien har visat att patienter med psykossjukdomar upplevde olika biverkningar av antipsykotika som de måste ta för att förebygga återfall i psykos. Det finns omvårdnadsåtgärder och stöd till patienter som gör det lättare att klara vardagslivet trots biverkningar. Dock behövs mer forskning om omvårdnadsåtgärder och stöd. / The aim of this study was to describe the side effects experienced by individuals treated with antipsychotics, their consequence in life quality and how care staff can give support to these individuals to reduce discomfort of the side effects in their daily life. The method was a determinate literature review. The scientific articles where found in the database PubMed. A total of ten articles where included and were analyzed based on their quality and contents. The results showed that the most common of antipsychotic side effects that the patient experienced and reported  were psychic, extrapyramidal followed by endocrine and the metabolic issue and other side effects with autonomic, anticholinergic and allergy related. The result showed that a nurse-led service with provided care delivery could discover physical health problems such as unhealthy lifestyle and obesity, and consequently achieve positive changes of life and weight loss. The studies even gave suggestions of strategies to cope with sedation, tiredness and weight gain. Conclusion of this literature review was that the patients with psychotic illnesses perceived different side effects from the antipsychotic medication that they had to take to prevent fallback in psychos. There is even nursing care and support to patients which make daily life easier in spite of side effects. However more research is needed about nursing methods and support.

Bakgrund: Det finns cirka 30 000- 40 000 personer i Sverige som har sjukdomen schizofreni. Sjukdomen debuterar ofta i unga år med symtom som vanföreställningar, hallucinationer, osammanhängande tal och rörelser samt viljelöshet. Den påverkar hela familjen då barnet genomgår en stor förändring. Den brist på förståelse från omgivningen som förekommer bidrar till stor besvikelse och oro hos föräldrarna. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med schizofreni. Metod: En systematisk litteraturstudie har gjorts och den baserades på tolv empiriska artiklar. Resultat: I resultatet framgår det att föräldrar kände skuld över att de inte sökte hjälp tidigare då schizofrenins första symtom yttrade sig. Det fanns en oro över deras barns stora förändring och föräldrarna upplevde en ovisshet inför framtiden. Den information och hjälp som erbjöds då barnet fick sin diagnos ansåg föräldrarna som bristfällig. Att delge sina erfarenheter och funderingar i särskilda stödgrupper med personer i samma situation gav föräldrarna en trygghet. Diskussion: Det bör etableras en kontakt med sjukvården tidigast möjligt vid insjuknandet. Som sjuksköterska är det viktigt att främst se till den enskilda individen men vid en sjukdom som schizofreni är familjen väldigt betydelsefull att ta hänsyn till. Slutsats: Tidigare insatta åtgärder så som bättre och mer regelbunden information skulle kunna underlätta föräldrarnas vardag och på så sätt skapa en mer fungerande familjesituation. / Background: There are about 30 000-40 000 people in Sweden who have schizophrenia. The disease often starts at a young age with symptoms such as delusions, hallucinations, incoherent speech and movements and inertia. The whole family is affected as a child undergoes the major transformations the disease involves. The lack of understanding from the surrounding environment contributes to great disappointment and concern among parents. Aim: The purpose of this study has been to describe the experience of being a parent of a child with schizophrenia. Method: A systematic literature review has been carried out, based on twelve scientific articles. Results: Results state that parents feel guilty about not have given their child the proper attention as they identified the first symptoms of schizophrenia. There is also a major concern due to the changes a child undergoes, which makes the parents feel very uncertain and insecure about the future. The information and help offered as the child was given its diagnosis was by parents considered as inadequate. The sharing of experience and reflections within specific support group, consisting of people in similar situations, gave parents a sense of security. Discussion: Contact to health services should be established as early as possible at disease onset. As a nurse it is important to primarily take care of the individual, but in dealing with diseases like schizophrenia the family is also very important to take in to account. Conclusion: If measures, such as better and more regular flow of information was introduced earlier on in the process the parents everyday life would be greatly improved and thus, lead to a better functioning family situation.

Bakgrund: Schizofreni förekommer i hela världen, i alla kulturer och bland alla folkslag.Cirka en procent av alla människor lider av schizofreni. Sjukdomen är ofta förenad med olikaproblem så som ekonomi, sociala relationer och jobb.Syftet: Syftet med studien var att beskriva hur personer som lider av schizofreni upplever sinasymtom. Hur människor med schizofreni upplever sina symtom och hur symtomen påverkarderas livsvärld.Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturstudie där fyra självbiografier lästes ochanalyserades.Resultat: De fem huvudkategorierna som framkom i studien var: känsla att behöva skydda sigoch/eller andra, känsla av att leva i overklighet, känsla av hjälplöshet och undergivenhet,känsla av skuld och/eller skam och känsla av trygghet.Resultatet av studien visade hur komplex denna sjukdom är. Personer som lider av schizofreniupplever sig oftast oförstådda, förbisedda som människor och att de inte ges möjlighet till attdelta i gemenskap, då det av resultatet framgår att de både drar sig undan själva och derastidigare vänner tar avstånd viket leder till isolering och utanförskap.Slutsats: Schizofrena symtom upplevdes på många olika sätt och symtomen hade storpåverkan på det dagliga livet. Symtomen blev de sjuka personernas verklighet och deraslivsvärld. Symtomen tog till slut över personernas tankeverksamhet och handlingar och leddeofta till självskadebeteende och isolering.

Att vara närstående till en person med schizofreni innebar en stor påfrestning, både i vardagen och i mötet med sjukvården. Studiens syfte var att beskriva hur närstående till personer med schizofreni upplevde sin livssituation, både i det dagliga livet och i mötet med vården. Metoden som valdes var en litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Resultatet visade på att inverkan på det dagliga livet skedde i form av den förändrade vardagen, barnet som tidigare var som ”alla andra” barn samt att livet blev en som ständig kamp. Inverkan på det vardagliga livet skedde genom ökat ansvar och oro för den sjuke, en känsla av skam, misslyckande, anklagelse och skuld. Närstående kände att utbredda fördomar om schizofreni innebar att de drog sig undan från det sociala livet. Att ett barn drabbas av schizofreni innebar en känsla av sorg och förlust. Livssituationen för närstående innebar en ständig kamp för delaktighet och kunskap om den sjukes sjukdom och situation. Studien visade att sjukvården kunde förbättra mötet med närstående genom att göra dem delaktiga i vården och behandlingen samt ta del av deras kunskap och upplevelser.