No description available.

Bakgrund: Varje år insjuknar 1500–2000 personer i psykos i Sverige, och cirka 30000–40 000 personer i Sverige har diagnosen schizofreni. Läkemedel är grunden i behandlingen av schizofreni, detta i kombination med olika psykosociala behandlingar samt åtgärder. Återhämtning beskrivs som en djupt personlig, unik förändringsprocess. Sjuksköterskor i Sverige arbetar enligt HSL, Hälso- och sjukvårdslagen och hälsa är ett av omvårdnadens centrala begrepp som sjuksköterskan skall jobba utifrån. Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter av återhämtning från psykos hos personer med schizofreni samt beskriva urvalsgrupperna i artiklarna.Metod: En deskriptiv litteraturstudie innefattande 11 vetenskapliga artiklar sökta i PubMed och PsychINFO. Huvudresultat: I föreliggande studie var syftet att beskriva erfarenheter från psykos hos personer med schizofreni. Det som framkom i resultatet visade att ett stort stöd från omgivning samt medicinering var nödvändigt för en god återhämtning. Att umgås med familj och vänner gav en känsla av acceptans samt minskade symtomen. Psykofarmaka visar sig dock påverka sömn samt livskvalitet på ett negativt sätt vilket hämmade följsamheten. Många beskrev att de förlorat sin självbild efter psykosen vilket gav en sämre självkänsla, det hämmade återhämtning samt återgång till arbete. När de hittat acceptans i sin sjukdom samt inte såg sig själva som en diagnos och lärde sig nå sina mål främjade det återhämtningsprocessen och personerna kunde se en ljus framtid.Slutsatser: Personer med schizofreni upplever idag svårigheter att komma tillbaka till det vanliga livet efter en psykos. Personerna berättar att de förlorat sin identitet, vänner, familj och arbete och till följd av detta förlorat hopp och framtids utsikter. Denna stigmatisering beror mycket på okunskap i samhälle och därför är det viktigt att soms juksköterska ha kunskap inom detta ämne för att kunna ge en god omvårdnad. / Background: Every year 1500-2000 people gets a psychosis in Sweden, and about 30000-40000 people in Sweden is diagnosed with schizophrenia. Medicines are the basis for the treatment of schizophrenia, this in combination with various psychosocial treatments as well as measures. Recovery is described as a deep personal, uniquechange process. Nurses in Sweden work according to the law “HSL”, the Swedish Health and Medical Service Act. Health is one of the nursing concepts that the nurse should work from outside.Aim: The aim of this study is to describe people diagnosed with schizophrenia experiences of recovery after psychosis, as well as describing the selection groups in thearticles. Methods: A descriptive literature study of 11 studies with a qualitative approach. Main results: In the present study, the purpose was to describe psychosocial experiencei n schizophrenia patients. What was found in the results showed that a strong support from the environment and medication was necessary for a good recovery. To spend time with family and friends gave a sense of acceptance and reduced the symptoms. Psychiatric drugs prove to affect sleep and quality of life in a negative way, which impeded compliance. Many described that they lost their self-esteem after psychosis, resulting in a worse self-esteem, inhibited recovery and return to work. When theyfound acceptance in their illness and did not see themselves as a diagnosis and learned to reach their goals, it promoted the recovery process and they could see a brighter future.Conclusion: People with schizophrenia experience difficulties in returning to normal life after a psychosis. The people tell that they lost their identity, friends, family and work and as a consequence they lost hope and prospects. This stigmatization depends largely on ignorance in society and therefore it is important as a nurse to have knowledge of this subject in order to provide good care.

Sammanfattning Bakgrund: När en familjemedlem insjuknat i psykisk sjukdom kan det upplevas förändringar inom familjen där deras sätt att leva tillsammans påverkas. Schizofreni klassas som en av de vanligaste psykiatriska folkhälsosjukdomarna och inom den svenska sjukvården uppges omkring 35 000 personer vid något tillfälle ha vårdats inom psykiatrisk heldygnsvård för schizofreni. Detta är en kronisk psykisk sjukdom som karaktäriseras av många olika symtom. Personen är i behov av löpande vård, behandling och stöd, där sjuksköterskans omvårdnadskunskap utgör en stor betydelse. Syfte: Beskriva upplevelser av att vara förälder till ett barn Schizofreni.                Metod: En deskriptiv litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.                                                                                                                                  Resultat: Resultatet visade att föräldrar upplevde negativa känslor kring att vara förälder till ett barn med schizofreni. Föräldrarna upplevde stigmatisering och brist på stöd från samhället men även från bekanta och familjemedlemmar. Kunskapen kring barnets sjukdom var minimal hos dessa föräldrar och resulterade i en sämre förståelse för sjukdomen. Personliga uppoffringar och att de levde utifrån sitt barn orsakade minskad livskvalitet. Dessa föräldrar upplevde ett stort ansvar gentemot barnet, vilket resulterade i att föräldrarna försummade sina egna arbeten för att ha möjlighet att ta hand om barnet. Det framkom även att dessa föräldrar blivit utsatta för både verbalt och fysiskt våld, vilket fick föräldrarna att uppleva rädsla för sitt barn. Relationen mellan föräldrarna försämrades medan relationen mellan föräldern och barnet blev starkare. Föräldrarna använde också olika copingstrategier för att kunna hantera sin livssituation                                                                                  Slutsats: Stigmatisering, bristande kunskap och negativa upplevelser är vanligt förekommande. Det bristande stödet från sjukvården är därför viktigt att åtgärda för att se till att dessa föräldrar får bättre möjligheter och hjälpmedel till att hantera och bearbeta sin situation. / Abstract Background: When a family member becomes ill with mental illness, changes can be experienced within the family where their way of living together gets affected. Schizophrenia is classified as one of the most common psychiatric public health disorders and within the Swedish health care system, about 35,000 people declared, at some point, been cared for in psychiatric full-day care. This is a chronic mental illness that is characterized by many different symptoms. This makes the person in need of ongoing care, treatment and support, where the nurse's nursing knowledge is of great importance.               Purpose: Describe experiences of being a parent of a child with schizophrenia.    Method: A descriptive literature study based on ten qualitative scientific articles. Result: The result showed that parents experienced negative feelings about being a parent of a child with schizophrenia. The parents experienced stigmatization and lack of support from society but also from acquaintances and family members. Knowledge of the child's illness was minimal in these parents and it resulted in a poorer understanding of the disease. Personal sacrifices and the fact that they lived on the basis of their child caused a low quality of life. These parents experienced a great responsibility towards the child, which resulted in that parents neglected their own work to be able to take care of the child. It also revealed that these parents were exposed to both verbal and physical violence, which caused the parents to experience fear for their child. The relationship between the parents deteriorated while the relationship between the parent and the child became stronger. The parents also used different coping strategies to manage their life situation                                                Conclusions: Stigmatization, lack of knowledge and negative experiences are common. The lack of support from healthcare is therefore important to fix to ensure that these parents have better opportunities and tools to manage and process their situation.

Schizofreni har alltid varit ett omdebatterat ämne utifrån ett samhällsperspektiv och synen på både psykiatrin och psykisk ohälsa har en tendens att skapa både rädsla och fascination. Våra frågeställningar i uppsatsen har utgått ifrån temana: symptom, prognos och behandling. Utifrån dessa teman har vi gjort en jämförelse mellan vetenskaplig litteratur och skönlitteratur, dels för att se ifall den vetenskapliga litteraturen är samstämmig med varandra. Dels har vi även sammanställt den subjektiva upplevelsen av sjukdomen som våra utvalda författare har beskrivit om i sina självbiografiska böcker.De centrala delarna i vår frågeställning har visat på att den subjektiva upplevelsen av symptomen inte är helt samstämmig med den vetenskapliga litteraturen.Forskningen är oenig kring prognosen huruvida den är god, om sjukdomen kommer smygande eller på grund av yttre press. Det har även framkommit att forskningen beskriver sjukdomsdebuten som att omvärlden upplevs som mer färgrik. Denna upplevelse håller inte våra författare till våra utvalda självbiografier med om då de beskriver att en ”dimma” läggs över deras omvärld.I behandlingen är vetenskapen enig kring att behandling med läkemedel är av stor vikt dock fann vi en forskare som har en viktig diskussion. Han uttrycker att det finns en viss överdosering av läkemedel samt att han även tar upp vikten av att läkarkåren bör i högre utsträckning än vad som sker idag att se till andra behandlingsmöjligheter, som även de visat sig ge goda resultat. Vi har lyckats fånga författarnas subjektiva upplevelser kring schizofreni i deras självbiografier vilket har lett till en mer färgrik och djupare bild än vad endast vetenskaplig litteratur hade kunnat åstadkomma. / Schizophrenia has always been a controversial topic from a social perspective and the perception on both psychiatry and mental illness have a tendency to create both fear and fascination. Our research questions in the thesis have been based upon themes: symptoms, prognosis and treatment. Based on these themes, we have made a comparison between scientific research and autobiographies, partly to see if the scientific literature are consistent with each other. First, we have also compiled the subjective experience of the disease that our selected authors have described in their autobiographies.The central components of our research questions have shown that the subjective experience of the symptoms is not fully consistent with the scientific literature.The research is in a disagreement about whether the prognosis is good and if the disease is insidious or because of external pressure. It has also emerged that the research describes the onset of the world is seen as more colorful. This experience do not our writers of the autobiographies agree about as they describe it as a "fog" surrounding their environments.Science agrees on that treatment with drugs is of great importance, however, we have found a researcher who has had an interesting discussion. He expresses that there is a certain drug overdose and he also brings up the importance that the medical profession should see to a greater extent to look into other treatment options, which also are shown to provide good results. We have managed to catch the authors of the autobiographies 'subjective experiences of schizophrenia, which has led to a more colorful and deeper picture than just scientific literature had been able to accomplish.

Bakgrund: Psykos är en allvarlig sjukdom som innebär en förändrad verklighetsuppfattning. I Sverige insjuknar varje år över tvåtusen personer i psykossjukdom varav de flesta kan återhämta sig i varierande grad men en del får kvarstående svårigheter. Psykossjukdom medför inte bara stora kostnader för individen i form av psykiskt och somatiskt lidande utan även för samhället i form av höga sjukvårdskostnader och produktionsbortfall. Återhämtning är därför viktig ur flera aspekter. En större förståelse för patientens upplevelse av personlig återhämtning ökar möjligheterna för specialistsjuksköterskan att stödja och främja återhämtningsinriktat omvårdnadsarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa förståelse för patienters upplevelse av personlig återhämtning vid psykossjukdom. Metod: En integrativ litteraturöversikt och litteratursökning har genomförts i databaserna PubMed, Cinahl och Psycinfo. Artiklar med både kvalitativa och kvantitativa studier har ingått. En integrativ analys av 16 artiklar genomfördes i flera steg enligt Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Utifrån analysen kunde två huvudkategorier, “inre” och “yttre” återhämtning och de sju undergrupperna: acceptans, egenmakt, hopp, identitet, sorg, sammanhang och sociala relationer identifieras. Trots att återhämtningsprocessen är individuell, beskrivs liknande upplevelser och behov. Flera faktorer som både underlättar och hindrar den personliga återhämtningen har identifierats. Att känna sig respekterad och delaktig i sin egen vård ger en känsla av egenmakt och meningsfulla aktiviteter ger en känsla av sammanhang oavsett om de är privata eller professionella. Stigmatisering och diskriminerande attityder leder till utanförskap och påverkar återhämtningen negativt. Slutsats: Begreppen inre och yttre återhämtning är viktiga för den personliga återhämtningsprocessen och tillsammans med insatser från den psykiatriska specialistvården utgör de en helhet som är grunden för patientens väg mot återhämtning. Att återhämta sig är inte detsamma som att bli frisk och det går att leva ett meningsfullt liv även om personen inte är helt symtomfri.

Tidigare forskning har visat att biverkningar av neuroleptika kan ge upphov till sexuella funktionstörningar hos personer med schizofreni. Dock är det svårare att skilja på effekterna av den farmakologiska behandlingen och inverkan av sjukdomens symtomatologi och andra hinder som människor med schizofreni upplever. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sexuella funktionsstörningar och den upplevda sexuella hälsan hos män och kvinnor med schizofreni samt undersöka eventuella könsskillnader. Denna litteraturstudie granskade forskningsmaterial kring relevanta faktorerna vid sexuell hälsa respektive sexuell ohälsa. Aspekter som sexuella funktionstörningar och neuroleptikas biverkningar, upplevda hinder, tidigare negativa erfarenheter, behov och erfarenhet av en intim relation och självbilden var de främsta avgörande faktorerna. Vår slutsats är att patienter har ett behov av en intim relation och en förmåga att diskutera sexuella funktionsstörningar. Inom psykiatrin behövs ett öppnare klimat kring patientens sexuella hälsa, samtal kring sexuella funktionsstörningar och en sexualanamnes bör ingå i samtliga vårdplaneringar. / Previous research has shown that side effects of neuroleptics can cause sexual dysfunctions in people with schizophrenia. However, it is difficult to distinguish between the effects of pharmacological treatment and the impact of disease symptomatology and other barriers that people with schizophrenia experience. The purpose of this study was to describe sexual dysfunctions and perceived sexual health of men and women with schizophrenia and to examine any gender differences. This literature review examined research articles regarding the most important factors in sexual health and sexual illness. Aspects such as sexual dysfunction and side effects of neuroleptics, perceived barriers and previous negative sexual experiences, needs and experience of an intimate relationship and self-esteem were the main influencing factors. Our conclusion is that patients have a need for an intimate relationship and an ability to discuss sexual dysfunktions. Psychiatric clinics need to adopt a more open climate and recognize the need for conversations about sexual dysfunctions. A sexual history should be included in all health care plans.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykossjukdom som påverkar 0,4–1 procent av befolkningen. Anhörigvårdare, som utgör nästan en femtedel av den vuxna befolkningen i Sverige, ger vård eller stöd till någon nära. Att vara anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni innebär en stor utmaning och påverkar olika aspekter av livet i större eller mindre utsträckning. För sjuksköterskor är det viktigt att förstå anhörigvårdarnas upplevelser för att kunna stödja anhörigvårdarna effektivare.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva upplevelser av att vara en anhörigvårdare till en person diagnostiserad med schizofreni.  Metod: För att besvara syftet har en litteraturöversikt valts som metod. Artikelsökningen genomfördes i två databaser, CINAHL Complete och PubMed, vilket resulterade i tolv kvalitativa originalartiklar som därefter analyserades enligt Fribergs beskrivning av analysarbete.  Resultat: Författarna identifierade fyra huvudteman: Anhörigvårdares upplevelser av otillräckliga stödresurser, Anhörigvårdares känslomässiga utmaningar, Anhörigvårdares livsförändringar och anpassningar samt Den positiva påverkan av att vara anhörigvårdare.  Slutsats: Anhörigvårdare för personer med schizofreni stöter på en del utmaningar i sin vårdarroll och behöver stöd från både vården och familjemedlemmar. De behöver också kunskap för att ge adekvat stöd till personen med schizofreni. Trots känslomässiga utmaningar och livsförändringar upplevde anhörigvårdare även positiva upplevelser, där de kände sig emotionellt starkare och har ökat tålamod för andra. Enligt transitionsteori är sjuksköterskan den första som möter en person och dess familj under en transition och därför är det viktigt att sjuksköterskan erbjuder stöd och tillhandahåller information som främjar en framgångsrik transition, där vårdandet inte blir en börda för anhörigvårdaren utan istället en möjlighet till att bli en starkare person. / Background: Schizophrenia is a severe psychotic disorder that affects 0.4–1 percent of the population. Caregivers, constituting nearly one-fifth of the adult population in Sweden, provide care or support to someone close. Being a family carer for a person diagnosed with schizophrenia is a big challenge and affects various aspects of life to a greater or lesser extent. For nurses, understanding the experiences of caregivers is crucial for providing more effective support for family caregiver.  Aim: The purpose of this literature review was to describe experiences of being a family caregiver to a person diagnosed with schizophrenia.  Method: To answer the purpose, a literature review has been chosen as the method. The article search was conducted in two databases, CINAHL Complete and PubMed, resulting in twelve qualitative original articles that were subsequently analyzed according to Friberg´s description of the analysis work  Results: The authors identified four main themes: Family caregivers' experiences of insufficient support resources, Emotional challenges of family caregivers, Life changes and adjustments of family caregivers, and The positive impact of being a family caregiver.  Conclusion: Family carers for people with schizophrenia encounter some challenges in their carer role and need support from both healthcare and family members. They also need knowledge to provide adequate support to the person with schizophrenia. Despite emotional challenges and life changes, family caregivers also experienced positive experiences, where they felt emotionally stronger and have increased patience for others. According to transition theory, the nurse is the first to meet a person and their family during a transition, and therefore it is important that the nurse offers support and provides information that promotes a successful transition, where care does not become a burden for the family caregiver, but instead an opportunity to become a stronger person.

Bakgrund: Barn till en förälder med schizofreni är särskilt sårbara och riskerar att påverkas negativt av förälderns sjukdom. Tidigare studier visar att sjukdomen påverkar förälderns förmåga att tillgodose en positiv utvecklingsmiljö för barnen. Likaså kan anknytningen till föräldern påverkas negativt. Detta kan resultera i en sämre livskvalitet för barnen samt svårigheter att hitta mening och sammanhang i tillvaron. Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det viktigt att identifiera barnens behov av stöd, råd och information om de lever med en förälder som lider av allvarlig psykisk störning, däribland schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder med schizofreni. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades enligt fyra steg. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier: En annorlunda vardag, En emotionellt utmanande uppväxt, En familjehemlighet, samt En önskan att bli sedd. Slutsats: Barn som växer upp med en förälder med schizofreni tar på sig en tidig föräldraroll och känner avvikelse på grund av stigmatisering av psykisk sjukdom. De kan känna tvång att dölja förälderns diagnos, vilket leder till känslor av skuld och skam. Dessa barn kan ha svårt att utveckla en trygg anknytning till den sjuka föräldern och kan känna sig övergivna. Bristfällig information om sjukdomen gör det svårt för barnen att hantera utmaningarna som sjukdomen medför. Vikten av betydelsefulla relationer betonas som ett väsentligt stöd för att navigera genom svåra situationer.

Bakgrund:Schizofreni är en psykossjukdom som orsakar lidande, lägre livskvalité och ökad risk för suicid. Att uppleva mening i tillvaron främjar psykisk hälsa och livskvalité samt kan vara en skyddsfaktor mot suicidalt beteende. Mening är ett existentiellt behov och anses vara gynnsamt för individens återhämtning. Det behövs mer kunskap om hur upplevelse av mening uttrycker sig hos personer med schizofreni. Syfte: Syftet var att beskriva hur upplevelse av mening tar sig uttryck hos personer med en schizofrenidiagnos. Metod:En kvalitativ systematisk litteraturöversikt valdes som metod. Fjorton kvalitativa artiklar inkluderades och analyserades med Braun & Clarkes mall för tematisk analys. Analysen gjordes i 6 steg och resulterade i 3 teman, med 2 tillhörande subteman var. Resultat:Trots närvaro av sjukdom och stort lidande framkommer det att personer med schizofreni upplever mening i sin vardag. Det finns även en strävan efter att leva meningsfullt. Uttryck för mening framträdde i tre huvudsakliga teman: mening genom sällskap, mening genom självkännedom samt mening genom andlighet och religion. Meningsfullhet visar sig genom både handlingar och upplevelser. Slutsats: Uttryck för mening hos personer med schizofreni framträdde i tre dimensioner som handlade om relationer till andra människor, sig själv, och till en högre makt. Kunskapen kan användas inom omvårdnad för att stödja personer med schizofreni i att skapa en meningsfull tillvaro. / Background: Schizophrenia is a psychotic disorder that causes suffering, lower quality of life and increased risk of suicide. Experiencing meaning in life promotes mental health, quality of life and can be a protective factor against suicidal behavior. Meaning is an existential need and is considered favorable for the individual's recovery. More knowledge is needed about how the experience of meaning is expressed in people with schizophrenia. Aim: The purpose was to describe how the experience of meaning is expressed in people with a schizophrenia diagnosis. Method: A qualitative systematic literature review was chosen as the method. Fourteen qualitative articles were included and analyzed as described by Braun & Clarke's template for thematic analysis. The analysis was done in 6 steps and resulted in 3 themes, with 2 associated sub themes each. Results: Despite the presence of illness and great suffering, it appears that people with schizophrenia experience meaning in their everyday lives. There is also a desire to live meaningfully. Expressions of meaning appeared in three main themes: meaning through company, meaning through self-knowledge, and meaning through spirituality and religion. Meaningfulness is shown through both actions and experiences. Conclusion: Expressions of meaning in people with schizophrenia appeared in three dimensions that were about relationships with other people, oneself, and a higher power. The knowledge can be used in nursing to support people with schizophrenia in creating a meaningful life.

Bakgrund: Schizofreni är en kronisk sjukdom som kan resultera i förkortad livslängd, utanförskap, förhöjd suicidrisk och orsakar lidande för patienter och anhöriga. Dessutom innebär sjukdomen höga kostnader för samhället. Antipsykotiska läkemedel är en central del av behandlingen och nödvändig för återhämtning och att minska risk för recidiv. Bristande sjukdomsinsikt, otillräcklig effekt och svåra biverkningar kan påverka följsamheten. Psykiatrisjuksköterskan kan genom personcentrerad vård stödja patienter till förbättrad hälsa och minskat lidande. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av behandling med antipsykotiska läkemedel  hos patienter med diagnosen schizofreni.   Metod: Litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Sökningen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo. Resultatet analyserades med hjälp av Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet baserades på analys av femton originalartiklar som berörde patienter med schizofreni och deras upplevelser av antipsykotisk läkemedelsbehandling. Teman som framkom var; Upplevelser av kontrollförlust och trygghet, Upplevelser av en förändrad vardag, samt Upplevelser av delaktighet. Slutsats: Patienter med schizofreni upplevde behandling med antipsykotiska läkemedel både som en hjälp och förlust med stor påverkan på daglig funktion och relationer. Patienterna beskrev svårigheter att vara delaktiga i sin behandling och vårdalliansen som central. Att finna en fungerande medicinering var en komplex process som förutsatte stöd från anhöriga och vårdpersonal. / Background: Schizophrenia is a chronic disease that can result in shortened lifespan, isolation, increased suicide risk and causes suffering for patients and relatives. In addition, the disease entails high costs for society. Antipsychotic drugs are a central part  of treatment and necessary for recovery and to reduce the risk of relapse. Lack  of insight, insufficient effect and severe side effects can affect compliance. Through person-centred care, the psychiatric nurse can support patients to improve their health and reduce suffering. Aim: The aim was to describe patients' experiences of treatment with antipsychotic  drugs in schizophrenia Methods: A literature review with a systematic approach was used as method. The search was undertaken in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The result was analysed using Thomas and Hardens thematic synthesis. Results: The result was based on the analysis of fifteen primary research articles concerning patients with schizophrenia and their experiences of antipsychotic drug treatment. Themes that emerged where; Experiences of losing control and feeling safe, Experiences of changes in everyday life, as well as Experiences of participation. Conclusions: Patients with schizophrenia experienced treatment with antipsychotic drugs both as a help and a loss with a major impact on daily functioning and relationships. The patients described difficulties in being involved in their treatment and the therapeutic alliance as central. To find a stable medication was a complex process that required support from relatives and healthcare professionals.