Background: In Sweden 1500-2000 people fall ill with psychosis every year and approximately 30,000-40,000 people live with schizophrenia, which is the most common psychotic illness. Symptoms of psychosis such as lack of perception of reality and thought disorders cause difficulties in communication for healthcare professionals. When caring for people with psychotic illnesses healthcare professionals require knowledge about treatment and caregiving for this patient group. Aim: The aim of the study was to describe people with psychotic illnesses experience with healthcare professionals. Method: Nine articles are included in this literature study and the results were analyzed using a thematic analysis. Result: Two main themes with associated sub-themes have been identified to answer the aim of this study. The first main theme is Obstacles in the meeting that resulted in three sub-themes, Lack of conversational support, Lack of individually tailored patient information and Participation. The second main theme is Affirmative meetings with two sub-themes of Confidence, trust and security in the meeting and To see the person behind the illness. Conclusion: The results indicate that a relationship built on respect and empathy enables person-centered nursing. Inadequate communication and information are described as negative experiences that created difficulties in the meeting / Bakgrund: I Sverige insjuknar 1500-2000 personer i psykos varje år och cirka 30 000-40 000 personer lever med schizofreni, den vanligaste psykossjukdomen. Symtom på psykos såsom bristande verklighetsuppfattning och tankestörningar medför svårigheter i kommunikationen för vårdpersonalen. Vid vårdandet av personer med psykossjukdomar behövs det kunskap kring behandling och omvårdnadsbehov samt bemötande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med psykossjukdomar upplever mötet med vårdpersonal. Metod: En litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman har identifierats för att besvara syftet. Första huvudtemat var hinder i mötet som resulterade i tre subteman: Brist på samtalsstöd, Brist på individanpassad patientinformation och Delaktighet. Det andra huvudtemat var Bekräftande möten med två subteman Förtroende, tillit och trygghet i mötet samt Att se människan bakom sjukdomen.    Slutsats: Resultaten tyder på att en relation som är byggd på respekt och empati möjliggör för personcentrerad omvårdnad. Bristfällig kommunikation och information beskrivs som negativa upplevelser som skapade svårigheter i mötet.

Schizophrenia is a severe psychiatric disorder associated with cognitive impairments. Polygenic risk for schizophrenia (SCZ-PGR) has been associated with poor performance in cognitive tasks, both in patients and in healthy individuals. It has also been suggested that schizophrenia is associated with accelerated aging. This study examines the association between SCZ-PGR and accelerated non-pathological cognitive aging by performing longitudinal analyses using linear mixed-effects models. We hypothesize that higher SCZ-PGR is associated with accelerated rate of cognitive decline in healthy elderly. The study sample consist of 1746 Caucasian individuals with genetic data. Their performance in general cognition, episodic memory, semantic memory and visuospatial memory was tested over 25 years. SCZ-PGR was significantly associated with poor cognitive function but was not associated with cognitive decline over time with any of the cognitive domains. Our results indicate that genetics of schizophrenia may not be associated with rate of cognitive aging. / Schizofreni är en svår psykiatrisk sjukdom som är associerad med kognitiv nedsättning. Polygenetisk risk för schizofreni (SCZ-PGR) har associerats med sämre resultat på kognitiva test, både hos schizofrenipatienter och friska individer. Det har även föreslagits att schizofreni är associerad med accelererat åldrande. Denna studie avser undersöka associationen mellan SCZPGR och accelererad icke-patologisk kognitivt åldrande genom att genomföra longitudinella analyser i lineära mixade-effekt-modeller. Vår hypotes är att högre SCZ-PGR är associerad med accelererad kognitivt åldrande hos friska. I denna studie ingår 1746 deltagare, där deltagarnas kognitiva förmåga testades under 25 år. Vi analyserade deras SCZ-PGR i relation till generell kognitiv förmåga, episodminne, semantiskt minne och visuo-spatialt minne, samt associationen mellan SCZ-PGR och förändringen av dessa variabler över tid. SCZ-PGR var signifikant associerad med sämre kognitiv förmåga, men inte med kognitiv försämring över tid. Dessa resultat indikerar att gener relaterade till schizofreni inte är associerade till kognitivt åldrande.

Bakgrund: Schizofreni är en psykossjukdom som kännetecknas av att patienten drabbas av hallucinationer och vanföreställningar. Bristande kunskap och förutfattade meningar om sjukdomen är vanligt förekommande, både inom vården och i samhället, vilket bidrar till stigmatisering av dessa patienter. Sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden kan därför med hjälp av uppdaterad kunskap leda förändringsarbetet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med schizofreni. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Resultat: Resultaten presenterades i tre temaområden; kunskap och yrkeserfarenhet, olika verksamhetsområden och avdelningar samt patienters återhämtning och tillfrisknande vid behandling. Kunskapsbrist och mindre klinisk erfarenhet var det största faktorerna som bidrog till negativa upplevelser bland sjuksköterskor. Upplevelserna kunde skilja sig beroende på vilket vårdverksamhet sjuksköterskan arbetade på. Sammanfattning: Resultatet visade att sjuksköterskor som hade mindre yrkeserfarenhet hade mer negativa upplevelser av vardandet för patienter med schizofreni. De negativa attityderna kan minska om sjuksköterskor oavsett vårdsammanhang, får mer kunskap och utbildning kring sjukdomen. Genom mer kunskap om sjukdomen kan återfall minskas och förebyggas, vilket kan leda till bättre vård och bättre bemötande för patientgruppen. / Background: Schizophrenia is a psychotic illness characterized by the patient suffering from hallucinations and delusions. Lack of knowledge and preconceptions about the disease is common, both in healthcare and in society, which contributes to stigmatization of the patients. The nurse, who has an important role in the nursing care, can therefore with help of the latest research take the leading role in the work for change. Aim: To describe nurses' experience of caring for patients with schizophrenia.Method: A literature review with ten original scientific articles from the databases PubMed and CINAHL Complete. Results: The results were presented in three thematic areas: knowledge and professional experience, various operations and departments as well as patients' recovery during treatment. Lack of knowledge and less clinical experience were the biggest factors that contributed to negative experiences among nurses, the experiences could differ depending on the care activity the nurse practiced. Summary: The results showed that nurses who had less professional experience had more negative experiences when caring for patients with schizophrenia. The negative attitudes can decrease if nurses, regardless of the care context, get more knowledge and training regarding the illness. Through more knowledge about the illness, recurrence can be reduced and prevented, which can lead to improved care and better treatment for the patients.

Patients diagnosed with schizophrenia (SZ) show major deficits in cognitive functioning andsleep spindle activity. As much indicates that sleep spindle activity is related to cognitive performance, this literature review intended to investigate the degree of their relationship inpatients with SZ. The eligible criteria for the studies were that they measured sleep spindle activity and cognitive functioning in patients with SZ and included a non-clinical controlgroup. Studies with comorbid diagnoses were excluded. Searches were conducted between the 5th and 6th of March 2023 on PsycINFO, PubMed, Web of Science, and Medline databases. Seven studies met the eligibility criteria. The studies were written in English and published between 2007 and 2022. The quality of the studies was assessed using the JBICritical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. The results were synthesized by following a structured narrative and tables. The total number of participants with SZ was 141 and 149 in the non-clinical control group. The age of the participants ranged between 18 and 65 and were mainly men. Patients with SZ showed significantly reduced sleep spindle activity and cognitive performance compared to the control group. Several studies found positive correlations between cognitive performance and spindle density inboth groups. Some correlations were only significant for patients with SZ, indicating thatsleep spindle activity affects cognitive performance up to one point. A suggestion for further studies is to investigate the possibility to assess cognitive impairments in patients with SZ by inducing sleep spindle density. / Patienter diagnostiserade med schizofreni (SZ) uppvisar nedsättning i både kognitiv förmåga och aktiviteten av sömnspindlar. Då mycket tyder på att sömnspindlar är relaterade till kognitiv prestation, så ämnade denna systematiska litteraturstudie att undersöka denna relation hos patienter med SZ. Kriterierna för kvalificering var att studierna utförde mätningar av sömnspindel aktivitet och kognitiv förmåga hos patienter med SZ, samt inkluderade en frisk kontrollgrupp. Studier med komorbida diagnoser exkluderades. Litteratursökningar utfördes mellan den 5e och 6e mars 2023 på databaserna PsycINFO,PubMed, Web of Science, och Medline. Det var 7 studier som uppfyllde kriterierna. Studierna var skrivna på engelska och var publicerade mellan år 2007 och 2022. Kvaliteten av de inkluderade studierna bedömdes med JBI Critical Appraisal Checklist for Analytical Cross-Sectional Studies. Resultaten syntetiserades med ett strukturerat narrativ och tabeller. Det totala antalet deltagare med SZ var 141 och 149 i kontrollgruppen. Deltagarna var främst män mellan 18 och 65 år. Deltagarna med SZ visade signifikant lägre sömnspindel aktivitet samt kognitiv prestation jämfört med kontrollgruppen. De flesta studierna fann signifikanta positiva korrelationer mellan spindeldensitet och kognitiv förmåga för både SZ och kontrollgruppen. Vissa resultat var endast signifikanta för patienter med SZ vilket tyder på att sömnspindel aktivitet endast påverkar kognitiv prestation upp till en viss nivå. Förslag för framtida studier är att undersöka möjligheten att inducera spindeldensiteten hos patienter medSZ för att förhöja den kognitiva förmågan.

Bakgrund: Schizofreni är en vanligt förekommande psykiatrisk sjukdom som kännetecknas av symtom av vanföreställningar och hallucinationer. Det är en stigmatiserad grupp där sjuksköterskors förhållningssätt och kunskap om sjukdomen har en viktig del i patienters återhämtning och välmående. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med diagnosen schizofreni inom vuxenpsykiatrin. Metod: En litteraturöversikt av tio vetenskapliga originalartiklar genomfördes. Vid datainsamling användes databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Tre temaområden framkom från dataanalysen: betydelsen av goda vårdrelationer, brist på kunskap samt närståendes betydelse för återhämtning. Slutsats: Sjuksköterskor med brist på kunskap om schizofreni har en negativpåverkan på vårdandet och vårdrelationen av patienterna. En ökad reflektion om den kunskap de besitter kan förbättra förutsättningarna för en godare vård. Närstående har en påverkan på patienternas välmående och återhämtning och bör därför få ökade stödinsatser från vården. / Background: Schizophrenia is a common psychiatric disorder characterized by symptoms of delusions and hallucinations. It is a stigmatized group where nurses’ approach and knowledge of the disease play an important part in patients’ recovery and well-being. Aim: The aim was to describe nurses' experiences of caring for patients diagnosed with schizophrenia within adult psychiatry. Method: A literature review of ten original scientific articles was conducted. The databases CINAHL Complete and PubMed were used for data collection. Results: Three theme areas emerged from the data analysis: the importance of good care relationships, lack of knowledge and the importance of relatives for recovery. Conclusions: Nurses with a lack of knowledge about schizophrenia have a negative impact on care and nurse-patient relationship with patients. An increased reflection on the knowledge one possesses can improve the conditions for better care. Relatives have an impact on the patients' well-being and recovery and should therefore receive increased support efforts from the healthcare system.

No description available.

<p><strong><p>Purpose:</p><p>mental illness and the effect it has on individuals social network and relationships, and vice versa.</p><p>The purpose of this study is to shed light on the rarely mentioned subject of severe<strong> </strong></p><p>Method:</p><p>analysis was performed on a total of 15 interviews, which consists of three individuals with severe mental illness. The focus of the study was the subjects’ description of the social network, excluding clinicians and other professionals.</p>This study is inspired and conducted in a Grounded Theory manner. A secondary<strong><p>Findings:</p><p>may it be with specific individuals or groups. They describe the importance of surrounding themselves with people who do not judge them and it is through them they get validated.</p><p>Places have been emphasised as having special meaning for the social interaction and overall wellbeing for the subjects.</p>There is active actions for social interactions/relationships taken by the subjects,<strong><p>Conclusion:</p><p>their social network. The stigmatization which comes with severe mental illness diagnoses effect their social network constellation. It is therefore of importance for clinicians and other professionals, to recognize patients efforts and active attempts for social interaction.</p><p>The subjects in the study are aware of the demands and expectations that exist in</p></strong></strong></strong></p>

Purpose: mental illness and the effect it has on individuals social network and relationships, and vice versa. The purpose of this study is to shed light on the rarely mentioned subject of severe Method: analysis was performed on a total of 15 interviews, which consists of three individuals with severe mental illness. The focus of the study was the subjects’ description of the social network, excluding clinicians and other professionals. This study is inspired and conducted in a Grounded Theory manner. A secondaryFindings: may it be with specific individuals or groups. They describe the importance of surrounding themselves with people who do not judge them and it is through them they get validated. Places have been emphasised as having special meaning for the social interaction and overall wellbeing for the subjects. There is active actions for social interactions/relationships taken by the subjects,Conclusion: their social network. The stigmatization which comes with severe mental illness diagnoses effect their social network constellation. It is therefore of importance for clinicians and other professionals, to recognize patients efforts and active attempts for social interaction. The subjects in the study are aware of the demands and expectations that exist in

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 11 uppsatser.

Arbete är en betydelsefull del av både ett socialt och ekonomiskt oberoende liv för alla människor i yrkesverksam ålder. Individer med funktionsnedsättning har generellt svårare att hitta, få och behålla ett arbete på en öppen, konkurrensutsatt arbetsmarknad. I denna kvalitativa studie har vi valt att fokusera på individer med schizofreni och genom ett systemteoretiskt perspektiv undersöka vad som möjliggör och hindrar individer med schizofreni att få en plats på arbetsmarknaden. Metoden vi har använt i denna studie är en scoping study enligt Arksey och O’Malley. Vi valde att utgå från systemteori, stigmatisering och interaktionsordning vid analysering av resultatet för att få en helhetsbild av de främjande och hindrande faktorerna på olika systemnivåer. Frågeställningarna avser vad som hindrar eller främjar målgruppens tillträde på arbetsmarknaden utifrån individernas livssituation, professionellas arbetssätt samt insatsernas effektivitet. Inför analysen identifierades fem teman, vilket sattes ihop till fyra under processens gång. Resultaten visar på att det finns behov av individualisera arbetet för att professionella ska kunna skapa individuella förutsättningar och inte se gruppen som homogen. Detta kan ske genom specialiserade kunskaper inom området för att främja samverkan mellan professionella. Resultaten synliggör problemen som finns på olika systemnivåer inom den svenska kontexten. Vi anser att vi besvarat forskningsfrågorna samt att våra resultat stämmer överens med övrig forskning som tagits upp i arbetet. Vidare kunskap behövs inom området som berör den arbetsinriktade forskningen för att få fram lösningar på hur man kan stötta fler individer med schizofreni ut på arbetsmarknaden. Specifikt avser våra kunskapsluckor ett glapp i den forskning som berör implementering av IPS i befintliga återhämtningsinrikade verksamheter, arbetsgivares perspektiv på att anställa individer med psykiska funktionsnedsättningar samt hur de ekonomiska klyftorna för individerna kan förändras eller förbättras. / Work is an important part of both a socially and financially independent life for all people of working age. Individuals with disabilities generally find it more difficult to find, get and keep a job in an open, competitive labor market. In this qualitative study, we have chosen to focus on individuals with schizophrenia and, through a systems theory perspective, examine what enables and hinders individuals with schizophrenia a place in the labor market. The method we have used in this study is a scoping study according to Arksey and O’Malley. We chose to start from systems theory, stigma and interaction order when analyzing the results to get an overall picture of the promoting and hindering factors at different system levels. The questions refer to what hinders or promotes the target group's access to the labor market based on the individuals' life situation, the working methods of professionals and the effectiveness of the efforts. Prior to the analysis, five themes were identified, which was put together into four during the process. The results show that there is a need to individualize the work so that professionals can create individual conditions and not see the group as homogeneous. The results make visible the problems that exist at different system levels within the Swedish context. We believe that we have answered the research questions and that our results are in line with other research that has been included in the work. Further knowledge is needed in the area that concerns work-oriented research in order to find solutions on how to support more individuals with schizophrenia into the labor market. Specifically, our knowledge gaps refer to a gap in the research that concerns the implementation of IPS in existing recovery-oriented businesses, employers' perspectives on employing individuals with mental disabilities and how the financial gaps for individuals can be changed or improved.