Zugleich: Diss. Köln, 2008. / Literaturverz.

Thesis (doctoral)--Uppsala University, 1985. / Includes bibliographical references (p. [92]-98).

This Master thesis investigates the concept of “die dummen Schweden”, and how it is used in the Swedish press during the period 1855–1950. This is done with the aim to, through analysis of the concept, shed light on the rhetorical and contextual use of the phrase “die dummen Schweden”. There is also an aim to explore what the use of the concept reflects in terms of national identity and national self-image, and what that in turn indicates about images of the 'other'. This is done by a combined theoretical framework, containing three parts: Ernesto Laclau and Chantal Mouffe's discourse theory, dialogical concepts from Mikhail Bakhtin and an imagological part. The theoretical framework is applied through a textual analysis, where the emphasis lies on viewing the articles as dialogical in the Bakhtinian sense, and the conceptual use as part of an articulatory practice. The analysis of the conceptual use of the phrase ”die dummen Schweden” during the period highlights two overarching themes. From 1855 and onwards, the dominating view of “die dummen Schweden” is that of the expression as signifying a real and existing belief abroad, that the foreigner says and thinks about the Swedes. Primarily it is a belief projected onto Germans, but the conceptual use showcases a modularity regarding who the concept “die dummen Schweden” is ascribed to. In the early 20th-century a different discursive articulation enters the press. This consists of deconstructing the former belief, and questioning its facticity as an expression being used abroad. Rather, “die dummen Schweden” is here explained as a self-image, something constructed by Swedes for Swedes. Although the notion of ”die dummen Schweden” as something constructed and as a self-image indicates a shift in the discursive economy surrounding the concept, both ontological views co-exist throughout the time period. Through the analysis of the concept, images of Swedishness emerge, such as the notion of the Swede as naive and easily duped when in contact with foreigners. These are images that are articulated in relation to images of the 'other'. This study therefore, through the lens of the concept of “die dummen Schweden”, provides insight to how national identity during the period was being formulated in relation to images of the national self, images of others and the space in between, the projected images of what they think of us.

Syftet med denna undersökning är att kartlägga förutsättningar för simundervisning på hög- stadiet i Sverige och på Sekundarstufe I i delstaten Brandenburg i Tyskland. Dessutom ska undersökningen ge en överblick över simundervisningens gestaltning i både Sverige och Tyskland. Arbetet bygger på en kvalitativ intervjustudie med fyra idrottslärare, två ifrån re- spektive land, som sedan har jämförts kontrastivt. Resultatet visar att den svenska simundervisningen genom sin målstyrda läroplan, som även innehåller betygskriterier, är mer resultatstyrd än den tyska, som fokuserar mer på innehåll trots att läroplanen är kompetensstyrd. Den tyska läroplanen innehåller inga bedömningskrite- rier utan överlåter denna kompetens till läraren. Ländernas olika läroplaner utgör en av ram- faktorerna som spelar roll för undervisningens överväganden och gestaltning. I den svenska läroplanen finns ett konkret simkunnighetskrav, däremot har frågan om simkunnighet inte lyfts på samma sätt inom ramen för ämnet i Brandenburg. Undervisningens fokus hos de svenska lärarna är simkunnighet och livräddning medan undervisningen i Brandenburg präglas mer av prestation och att våga. En annan ramfaktor som påverkar undervisningen är tiden som finns till förfogande. Samtliga lärare uppger tidsbrist som begränsande för undervisningens utformning och de svenska lä- rarna uppfattar tidsbristen som ett större problem än de tyska lärarna. Vid bedömning av simkunnighet i Brandenburg ingår, till skillnad från Sverige, elevernas förmåga att prestera. Det innebär att eleverna i Brandenburg inte kan bli underkända i sim- ning. I Sverige däremot blir simkunnighetstestet avgörande för om en elev blir godkänd eller underkänd. För att analysera resultatet användes läroplansteori och ramfaktorteori. De ramfaktorer som påverkade undervisningen var skolans ekonomi, tid, tradition, läroplanen samt lärarnas per- sonliga bakgrund, värderingar och utbildning.

In its aim to explore some of the concrete consequences of regional renewal, this paper deals with the question to what extent dramatic structural transformation and renewal in Swedish regions is paralleled by favourable developments of household income, employment growth and value added total growth. We stud ied the period 1978 to 2004, building on previous research concerning the regional consequences of the dramatic technology-shift process that has been taking place in Sweden. Long-term changes in the relationships between Swedish regions are analysed by establishing conceptual connections between regional long-term economic transformation and welfare. It is argued that there are time- lags as well as systemic spatial asymmetries when it comes to technology- induced restructuring, overall regional economic growth, employment creation, and income growth. We used data from the DEVIL (Databases of Evolutionary Economic Geography in Lund) combined with additional data sets from Statistics Sweden. (authors' abstract) / Series: SRE - Discussion Papers

PISA (Program for International Student Assessment) är ett välkänt verktyg för utbildningsmonitorering. Dessa studier, som avser mäta hur väl den framväxande generationen är förberedd på kommande utmaningar, genomförs vart tredje år och publicerar en skolsystemrankning som får allt större uppmärksamhet. År 2015 deltog 72 länder i studien. I det här arbetet presenteras två olika skolsystem för att besvara frågan om man borde ta hänsyn till läroplaner i en studie som PISA och om det finns vissa skolformer som gynnas i PISA-studien. Nämda skolsystem, det svenska och det bayerska, beskrivs utifrån dessas styrdokument. Social bakgrund, undervisningstider och ämnets innehåll jämförs mellan de olika skolformerna. Resultaten visar sig att det inte finns något samband mellan undervisningstid och PISA-resultat, men att de skolformer som har en mer teoretisk inriktning och har mer detajlerade styrdokument gynnas i PISA studien.

Thesis (Ph.D.)--Uppsala Universitet, 2004. / Includes bibliographical references. Also available via the World Wide Web.

No description available.

Diese Publikation einer Masterarbeit leistet einen Beitrag, die bestehende Forschungslücke hinsichtlich der Rolle rechtspopulistischer Parteien in Regierungsbildungsprozessen zu füllen. Warum haben sich etablierte Parteien und Rechtspopulisten für eine bestimmte Konstellation entschieden? Welche Probleme traten durch den spezifisch rechtspopulistischen Charakter bei der Regierungsbildung auf? Welche Alternativen gibt es? Mittels eines vergleichenden Ansatzes werden dabei als Fallbeispiele die Regierungsbildungsprozesse nach drei Wahlen zu nationalen Parlamenten im Jahr 2010 in Belgien, den Niederlanden und Schweden analysiert.

<p>Diese vergleichende Fallstudie zielt darauf, zu untersuchen, ob es zwischen 1949 bis 2006 unterschiedliche Entwicklungen bezüglich des Anteils der Frauen in der politischen Repräsentation Deutschlands und Schwedens gegeben hat. Sie soll auch beschreiben, wie diese Unterschiede aussehen und testen, ob es eine Rolle spielt, dass Schweden öfter und länger von linken Parteien (oft Sozialdemokraten) regiert wurde als Deutschland.</p><p>Die Entwicklung des Frauenanteils in den Parlamenten, Regierungen und bei den Parteivorsitzenden wird untersucht und verglichen mithilfe von Statistiken und Diagrammen.</p><p>Schweden hat insgesamt einen größeren Anteil Frauen in der Politik, vor allem im Parlament und in den Regierungen. Bei den Parteivorsitzenden ist der Unterschied gering.</p><p>Welche Parteikonstellation an der Macht gewesen ist, kann den Unterschied zwischen den Ländern jedoch nicht völlig erklären. In den Parlamenten haben die Linksparteien mehr Frauen gehabt, gleichzeitig haben aber die bürgerlichen Parteien Schwedens einen höheren Anteil gehabt als ihre deutschen Gegenstücke. In den Regierungen scheint die Parteikonstellation ohne Bedeutung zu sein und nur die beiden Umweltparteien haben viele Frauen als Parteivorsitzende gehabt.</p>