Arbitral tribunals’ engagement of secretaries has for several years been the subject of debate and surveys show that the use of arbitral secretaries varies in practice. The Swedish Arbitration Act as well as the Arbitration Rules and Rules for Expedited Arbitrations issued by the Arbitration Institute of the Stockholm Chamber of Commerce do not regulate the appointment and authority of an arbitral secretary. The requirements for the arbitrators’ appointment of a secretary and the extent of the secretary’s authority are, however, indirectly affected by general principles of law and provisions in the Swedish Arbitration Act. Regarding the requirements for appointment of a secretary, it is asserted in this thesis that the arbitrators ought to obtain the parties’ consent to the appointment. However, it is unclear if there are any other requirements that the arbitrators must observe when appointing a secretary. The limitations on the secretary’s authority mainly consist of agreements concluded by the parties and the provisions on challenge and invalidity of awards. Where the secretary has been appointed with the parties’ consent and the parties have not agreed on the secretary’s authority, the secretary is probably at least allowed to perform administrative tasks, but the arbitrators are not allowed to delegate their decision-making function or the duty to sign the award. However, the exact dividing line between proper and improper delegation cannot be established. In the final discussion it is asserted that further guidance on the authority of the arbitral secretary would be beneficial. It is proposed that such guidance should be provided through guidelines issued by the SCC, which shall recommend the arbitrators to: obtain the parties’ consent to the appointment of the secretary; conclude an agreement with the parties which states the duties that the arbitrators are allowed to delegate to the secretary; be transparent with the parties on the secretary’s involvement in the arbitral proceedings; and refrain from delegating the tasks to sign the award and decide the dispute. / Skiljenämnders anlitande av sekreterare har i flera år varit föremål för debatt och undersökningar visar på att användandet av sekreterare varierar i praktiken. Lagen om skiljeförfarande samt Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstituts skiljedomsregler och regler för förenklat förfarande reglerar inte sekreterarens tillsättande och behörighet. Kraven för att skiljemännen ska kunna tillsätta en sekreterare och omfattningen av sekreterarens behörighet påverkas dock indirekt av generella rättsprinciper samt bestämmelser i lagen om skiljeförfarande. Angående kraven för att kunna tillsätta en sekreterare, hävdas i denna uppsats att skiljemännen borde inhämta parternas samtycke till tillsättandet. Det är dock oklart om skiljemännen måste observera några andra krav när de ska tillsätta en sekreterare. Sekreterarens behörighet begränsas främst av avtal som parterna har slutit samt reglerna om klander och ogiltighet av skiljedomar. Om sekreteraren har blivit tillsatt med parternas samtycke och parterna inte har avtalat om sekreterarens behörighet, så får sekreteraren troligtvis åtminstone utföra administrativa uppgifter, men skiljemännen får inte delegera deras beslutsfattande funktion eller uppgiften att underteckna skiljedomen. Den exakta gränsen mellan tillåten och otillåten delegering kan dock inte fastställas. I den avslutande diskussionen framhålls att det vore fördelaktigt med ytterligare vägledning angående sekreterarens behörighet. Det föreslås att sådan vägledning ska ges genom att SCC antar riktlinjer som rekommenderar skiljemännen att: inhämta parternas samtycke till tillsättandet av sekreteraren, avtala med parterna angående vilka uppgifter som skiljemännen får delegera till sekreteraren, vara öppna med parterna angående sekreterarens inblandning i förfarandet och avstå från att delegera uppgifterna att underteckna skiljedomen och avgöra tvisten.

Many researchers believe that employees' ability to share the knowledge they create, recognize, store, access, and apply in the performance of their tasks; and the ability to make it available to others, is critical to organizational success. Unfortunately, the knowledge of an individual is not easily converted into organizational knowledge, and some research suggests that individuals, for various reasons, sometimes tend to withhold their knowledge. When it comes to more extensive education initiatives and skills development in Swedish healthcare, medical secretaries are a rarely prioritized group. Instead, education is something that often is being arranged locally and internally, which in practice requires the exchange of knowledge to function at least satisfactorily, but even better really good, between co-workers. The purpose of this study is to contribute to a better insight into the experiences, attitudes and behaviours that may exist in the internal exchange of knowledge and skills development within the medical secretarial profession. In this study, a qualitative method was used where data from six semi-structured interviews were analysed with personal narratives analysis and empirically evaluated in relation to Huxham and Hibbert’s (2008) theoretical framework; inter-partner learning in collaboration. There is reason to problematize the exchange of knowledge that occurs in the everyday interaction between medical secretaries. The findings also imply that there is not a single, simple and unambiguous answer to the research question, but rather confirms the complexity Huxham and Hibbert’s (2008) explanatory model demonstrate, with both selfish and altruistic approaches to knowledge exchange. This study also shows that there is a complexity in how accountability versus renouncement of responsibility for knowledge exchange is manifested in the everyday interaction of medical secretaries.

Respekt och ett starkt skydd för individens integritet i en tid av snabbdigital utveckling var syftet med Dataskyddsförordningen (GDPR).Förordningen berör all verksamhet som behandlar personuppgifter, attden implementeras och följs är således av största vikt för att den alltmer digitaliserade hälso- och sjukvården ska utgöra en trygg plats föross som individer. Medicinska sekreterares arbetsuppgifter är, genomhantering av patientjournaler, remisser och vissa fall uppgifter somrör personal, tätt kopplade till GDPR. Syftet med studien var attundersöka hur Dataskyddsförordningen (GDPR) har implementeratspå en klinik i Region Västernorrland med frågeställningen, hur har demedicinska sekreterarna upplevt implementeringen av GDPR och hurpåverkar förordningen deras dagliga arbete? Empiri till studieninhämtades genom en semistrukturerad gruppintervju med tremedicinska sekreterare och som teoretisk utgångspunkt användesimplementeringsteori benämnd som förstå, vilja och kunna. Studiensresultat visar att de medicinska sekreterarna upplevt en viss otydlighetkring GDPR kopplat till övergripande och allmän information ochutbildning. De har inte fått någon uppföljande utbildning kringGDPR men uppger att de kan vända sig till regionens jurister ocharbetsplatsens intranät vid frågor. Yrkesstolthet och att göra ett braarbete uttrycks utgöra motivationen att arbeta enligt GDPR. Till vissdel baserat på den information och utbildning som tillhandahållits,men framförallt baserat på vana att arbeta med sekretess i fokus,uppger de medicinska sekreterarna att de känner sig trygga i sinakunskaper om GDPR. Inga slutsatser eller generaliseringar är möjligadå urvalet inte är representativt.

Digitala vårdsystem är idag ett av sjukvårdens främsta verktyg för att erbjuda en effektiv och säker vård.  Tidigare forskning har dock visat att vårdpersonalen ofta upplever både för- och nackdelar med digitala vårdsystemen. I den här studien har 800 medicinska sekreterare, undersköterskor, sjuksköterskor och läkare på ett sjukhus i Region Halland fått chansen att svara på en enkät om deras upplevelse av digitala vårdsystemet VAS (Vårdadministrativt system). Studien visar att vårdpersonalen inom alla yrkesgrupper har en övervägande negativ upplevelse av VAS men att medicinska sekreterare har en mer positiv upplevelse än övriga yrkesgrupper och att läkare och sjuksköterskor har de mest negativa upplevelserna av VAS. Andra faktorer som kan påverka upplevelsen har också studerats och jämförts med resultaten av enkäten. Viss korrelation kan ses mellan upplevelse av tillräcklig utbildning, ålder och yrkesverksamma år och upplevelsen av VAS. Utifrån enkätens fritextsvar går att utläsa att vårdpersonalen i allmänhet upplever VAS som ologiskt, ineffektivt, inte särskilt användarvänligt eller intuitivt. De upplever även regelbundet tekniska problem. Vårdpersonalen uppskattar dock att många andra program de använder är integrerade med VAS och att alla vårdgivare i Halland är kopplade till samma system.

Idag är den främsta utbildningsformen för medicinska sekreterare/vårdadministratörer yrkeshögskoleutbildningar (YH-utbildningar) som finns i hela Sverige. Denna uppsats undersöker hur fyra av dessa YH-utbildningar ser ut samt vilka likheter och skillnader som finns mellan dem. YH-utbildningarna jämförs också med dagens enda universitetsutbildningen i vårdadministration som ges vid Umeå Universitet samt de riktlinjer som Läkarsekreterares och Sjukvårdsadministratörers förbund (LSF) utformat och det förslag på nationell kursplan som Myndigheten för yrkeshögskolor (MYH) tagit fram. Denna jämförelse görs först på en översiktlignivå där utbildningarnas och förslagens innehåll sorteras i fyra kategorier: Medicin, IT, Ekonomi och organisation samt Forskning. Detta för att jämföra upplägg och hur stora andelar kategorierna utgör. Därefter jämförs kursmomenten som specificeras i kursplanerna genom poängtabeller indelat i 12 ämneskategorier.Resultatet visar att det finns skillnader mellan YH-utbildningarna på detaljnivå i kursmomenten. Dock är dessa utbildningar i hög grad likvärdiga. I jämförelse med universitetet finns det tydliga skillnader mellan utbildningsformerna, både vad gäller innehåll, upplägg och kursmoment. Det finns också likheter i de kurser och moment som är mer praktiskt lagda och specifika för yrkesgruppen medicinska sekreterare/vårdadministratörer. LSF:s riktlinjer och MYH:s förslag har flest likheter till YH-utbildningarna, vilket inte är förvånande då dessa är utformade för YH-utbildningar. Det finns även skillnader mellan LSF och MYH där den mest självklara och största är att det ena dokumentet ska ses som riktlinjer och det andra som krav, om det införs. Undersökningen har visat att vid ett eventuellt införande av MYH:s nationella kursplan kommer YH-utbildningarna i urvalet att behöva förändras, vissa mer än andra.

I Sverige är stroke och TIA en folksjukdom och ca 35 000 människor insjuknar varje år. Vården i Sverige ska vara jämlika och ges på lika villkor till hela Sveriges befolkning, oavsett var patienten bor eller vilken bakgrund eller personlig preferens den som söker sjukvård har. Trots detta finns de ojämlikheter i den svenska vården och så även inom strokevården. Socialstyrelsen har i de nationella riktlinjerna tryck på vikten av att patienter i akutskedet av misstänkt strokesjukdom eller TIA vårdas på en avdelning där personalen är specialiserad på strokesjukdomar. För att skapa en bättre och mer jämlik strokevård över hela landet har två sammanhållna personcentrerade vårdförlopp tagits fram. Den ena för att hjälpa till i det akuta skedet av strokevården och de andra för att stötta upp i den rehabiliterande delen av vårdförloppet. Syftet i detta arbete är att undersöka hur implementeringen av vårdförloppen har artat sig på ett mindre sjukhus utifrån sjuksköterskor och vårdadministratörer samt medicinska sekreterares perspektiv. Det som framkommit under tiden som studien med detta arbete pågått är att de finns möjlighet för vårdadministratörer och medicinska sekreterarnas kompetens att nyttjas bättre. Att sjuksköterskor upplever att arbetet med vårdförloppen går framåt samt att vilja och teamkänsla finns för att jobba vidare med implementeringen. De huvudsakliga svårigheter som tas upp i det här arbetet är hög personalomsättning och överbeläggningar som tär på tid och motivation.