For the last twenty years, there has been growing concern among educators, scholars, and parents about the underachievement and disengagement of boys in school. Self-Determination theory postulates that individuals will be more motivated when their needs for relatedness, competence, and autonomy are satisfied. Boys' relationships with teachers are sometimes conflictual, although relatedness to teachers has been shown to be a salient predictor for academic engagement. Teachers can also serve as a buffer for those students who are at risk of failure or dropping out. Other issues involve masculinity sitting uncomfortably with academic success, the need for self-discipline, and the nature of academic tasks being too sedentary and less hands-on. This study explores the academic engagement of at-risk boys with special attention to the role of teacher-student relationships using self-determination as a theoretical framework. A qualitative method was utilized to illuminate the complex interactions between antecedents and consequences for developing an explanatory scheme for why some boys do well academically and others do not. Ten third through fifth grade boys were interviewed, along with ten of their parents and six teachers. Topics ranged from their likes and dislikes, feelings about their teachers and school in general, and ways in which teachers and parents support and encourage them academically. The boys were observed in multiple settings throughout the school year. The goal was to shed light on the "boy crisis" and to take a nuanced approach when it comes to studying boys. The study was also designed to enhance our understanding of academic engagement as a multidimensional construct encompassing behavior, emotion, and cognition. Academic task characteristics and self-discipline, as well as relatedness to teachers, parents, and peers, emerged as important themes in engaging boys, while the construct of masculinity was not as salient. A proposed model was developed as a psychoeducational tool for providing information about the academic engagement of boys. This model could assist educators and parents in helping boys attain more joy and success in school. / text

For many years, researchers and educators have been concerned about achievement scores but seemed less interested in students’ happiness and psychological well-being at school. However, students’ psychological well-being experiences may facilitate students’ adjustment and ultimately lead to academic achievement. It can be assumed that students’ different motivational and well-being experiences in each course would contribute to students’ overall psychological well-being. The purpose of this study was to investigate how and why students experience different levels and kinds of motivation and well-being across courses. As the preliminary and important ground to allow me to address this purpose, I needed to establish first whether students experienced different levels of academic motivation and course well-being across the courses they were taking. A total of 505 students participated in this study and provided information about 1817 courses they were taking. The participants come from a subject pool of one department that attracted students from diverse majors. Multilevel modeling was used to explore different situational (Level 1) and personal experiences (Level 2) of motivation and course well-being across courses and across students. The unconditional model showed variability of perceptions at Levels 1 and 2 indicating that students did vary in their reports across courses and that nevertheless, there were individual differences across students in their aggregate experiences. The conditional model was used to test what course characteristics were associated with motivational and well-being indicators at the situational level. Course characteristics were taken from different constructs: course value, classroom structure, teacher characteristics, classroom goal structure, and a caring classroom climate. Predictors at the personal level included students’ sex and their perceptions of general needs for relatedness, general relatedness need fulfillment in everyday life, and personal growth. Having supported the preliminary hypothesis with the unconditional model that there was variance both within student and between students, I used the conditional model and found that various course characteristics were differently associated with academic motivation and course well-being. Overall, results addressed that teacher characteristics and a caring classroom climate were strongly associated with all the different kinds of motivational and course well-being indicators. Students’ personal characteristics were, also, differently related to these outcomes. / text

The purpose of this study was to identify significant relationships betweenidentity threat, relatedness or sense of belongingness, and academic achievement in asample of minority college students who were enrolled in an underrepresented academicfield in higher education. Our sample included 56 Hispanic students enrolled in an Organic Chemistry class at a Southwest University. Findings show that Ethnic Sense ofBelongingness positively predicted Classroom Sense of Belongingness, which in turnpredicted Effort. This relationship was also impacted by students' perceptions of Self-Efficacy to Achieve, Teacher Trust and Academic Support, and Intrinsic Motivation andKnow and Accomplish. Overall, findings highlight the influence of ethnic sense ofbelongingness at school, in achievement and motivational processes in the classroom.

En speciallärare bör ha goda insikter i motivationens betydelse för att kunna hjälpa elever i matematiksvårigheter. Laborativ matematik föreslås som ett sätt att motivera elever. I min aktion undersöks om SUM-elevernas (elever med speciella undervisningsbehov i matematik) motivation i matematik påverkas av ett laborativt undervisningssätt. Enkäter och intervjuer används i min studie för att bedöma vilka effekter laborativ matematik har för eleverna. De mäts i termerna av elevernas effekter av attribueringar och grad av inre motivation med utgångspunkt i Medbestämmandeteorin, Attributionsteorin och Målorienteringsteorin. En effekt av aktionsstudien är, att de börjar inse att de har talang. Det handlar om hur mycket de anstränger sig i matematik och inte bristen på förmåga. En annan effekt är att eleverna anser att matematiken är roligare, eftersom de får arbeta praktiskt och i mindre grupp. Man kan uppenbarligen påverka elever med en aktionsstudie, men det är inte säkert att den blir bestående. Det är viktigt att elever lyckas och inte misslyckas om och om igen, för då tappar de sin motivation.

Syftet med denna studie var att få djupare insikt i var andraspråkselever möter det svenska språket, hureleverna ser på sin förmåga att lära sig svenska och vad som motiverar eleverna till att lära sig svenska.Detta undersöktes genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med två andraspråkselever i en skola inorra Sverige, och analyserades med hjälp av den sociokulturella teorin och Self Determination Theory.Resultaten visade att hur ofta andraspråkseleverna möter det svenska språket kan ha en inverkan på derasspråkinlärning. Resultatet visade också att elevernas syn på sin egen svenska språkförmåga är baserad påderas motivation till att lära sig svenska. Fallstudien visade även att, åtminstone i detta fall, fullständigintern motivation kan ha en negativ påverkan på språkinlärningen, då det inte finns någon yttre faktor sommotiverar eleven att lära sig språket inom en begränsad tidsram.

Kopplingen mellan positiva emotioner och olika motivationstyper är ett område som är väl beforskat, men trots det finns det luckor. Syftet med denna studie har varit att studera korrelationen mellan positiva emotioner och olika motivationstyper i den laborativa kemiundervisningen, men även studera skillnader i dessa faktorer hos olika elevgrupper. För att svara på dessa frågor genomfördes en enkätstudie där elevernas positiva emotioner och motivationstyper för den laborativa kemiundervisningen undersökts. Resultatet av denna studie indikerar att det finns positiva korrelationer mellan de mer inre motivationstyperna och positiva emotioner, men även att det finns signifikanta skillnader i dessa faktorer hos olika elevgrupper. Vår studie bidrar till en djupare förståelse till lärare för hur elevers motivation hänger samman med deras emotioner och till vad lärare kan ha i beaktning i planeringen av laborativa moment.

Organisationer använder ersättning för prestation i kombination med målstyrning för att öka motivationen hos de anställda och förbättra resultatet trots att teorierna inte är entydigt positiva. Syftet med studien är att undersöka den relativa betydelsen av självbestämd motivation och målstyrning för arbetstrivsel, organisationsengagemang och den självskattade prestationen hos anställda som arbetar under prestationsbaserad lön. Studien utfördes som en enkätundersökning på en organisation där 100 anställda deltog. Regressionsanalyser visade att inre motivation och delaktighet i mål förklarade stor del av variansen i såväl trivsel, engagemang som prestation. Även introjection, amotivation och målklarhet förklarade stor del av variationen i arbetstrivsel och engagemang. Målstyrning och EFP tycks inte ha någon underminerande effekt på motivationskvaliteten utan fungerar tillsammans när grundläggande psykologiska behov tillgodoses.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på elevers motivation till ämnet idrott och hälsa, och om denna motivation var relaterad till deras fritidsaktiviteter. Syftet var även att beskriva vad det är som påverkar elevers motivation i det centrala innehållet: lek, spel och idrotter. Undersökningen genomfördes med fokusgruppsintervjuer där urvalet bestod av elever i årskurs 9. Hälften av eleverna var inte aktiva inom föreningsidrotten på sin fritid, medan den andra hälften var aktiva. Resultatet för denna undersökning visar att elevernas motivation påverkas av olika faktorer, men kompetens, tävlingsmoment och lagspel är gemensamma faktorer för samtliga elever som både kan öka och minska motivationen. Samtliga elever som är föreningsaktiva samt några få av de elever som inte är föreningsaktiva menar att deras fritidsaktiviteter påverkar motivationen positivt till ämnet idrott och hälsa. De resterande eleverna ansåg att deras fritidsaktiviteter inte påverkade deras motivation till ämnet. Samtliga elever var överens om att ämnet idrott och hälsa inte har inspirerat dem till att vara aktiva inom en föreningsidrott. Det resultat som framkom gällande det centrala innehållet visar att eleverna föredrar spel i undervisningen. Elevers motivation till utomhusundervisning påverkas starkt av väderförhållanden och val av aktivitet. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av elevernas motivation påverkas av olika typer av yttre reglering, detta syns tydligt i skalan för SDT. Undersökningens resultat visar även att elevgrupperna motiverades av liknande faktorer och att de grundläggande psykologiska behoven inom SDT är viktiga för motivationen oavsett bakgrund.

Estimated rates of obesity are notably high in the United States and pose a significant public health concern. A number of deleterious physical and psychosocial conditions are associated with pediatric obesity and the cost of its treatment is considerable. Accordingly, the number of weight management treatments has increased to meet this growing public health challenge. Unfortunately, insufficient participation in weight management treatment, namely low adherence and high attrition, often impede the effectiveness of these programs. Although the barriers associated with inadequate adherence and elevated rates of attrition are documented, there is a dearth of research on the predictors of the low participation in pediatric weight management. To address this gap in the literature, the current study examined whether psychosocial (e.g., motivation, mindfulness, depression), biological (e.g., anthropometric, biochemical), and demographic variables predicted adherence and attrition. A series of backward elimination regressions were modeled to identify the biopsychosocial factors that best predicted adherence and attrition in a pediatric weight management program. The study utilized a sample of parent-adolescent dyads (N = 143) from the T.E.E.N.S. program, a multidisciplinary weight management treatment involving behavioral, nutrition, and exercise components for adolescents with obesity. Several demographic characteristics were associated with lower adherence. Parent basic psychological need fulfillment was also significantly associated with six-month attrition. This finding underscores the importance of the parents’ role in the successful completion of a pediatric weight management program. This study contributes to an increased understanding of the factors related to participation in weight management programs, and can inform the refinements of interventions, such as T.E.E.N.S. and related programs.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som motiverar till pianospel under lektionstid samt vilken typ av motivation som framträder. Den undersöker även olika strategier för att som lärare kunna motivera sin elev i undervisningen. Undersökningen har genomförts med aktionsforskning och dokumenterats genom fältanteckningar och videoinspelningar. Insamlat material har observerats, analyserats och bearbetats och uppkomna förändringar har lett processen mot önskvärd riktning. Arbetet har drivits av teorin Self-Determination Theory och satt upptäckterna i relation till dess förespråkande inre och yttre motivation. Av resultatet framkom olika typer av motivation då faktorerna lek, egna val av material och erhållen beröm samt parametrarna att lyckas, känna igen material och spela utifrån rätt svårighetsgrad frambringade störst motivation och starkast vilja till deltagande och musicerande. Tillstånden av oförståelse, trötthet och påtvingande moment genererade i utesluten motivation. Reflektioner och lärdomar från upplevelserna samt nya förhållningssätt i praktiken har lyfts fram och tillskrivits uppsatsen. Upptäckten ger nytta och verktyg i att kunna tillgodose metoder och strategier för framtida bruk med avsikt att främja musikskapandet i undervisningen.