Spelling suggestions: "subject:"semiotic""
41 |
Metaforen - sportkrönikans byggsten : En kvalitativ studie av hur metaforer användes i Aftonbladets sportkrönikor under en tvåmånadersperiod under 2014Landqvist, Filip, Alexandersson, Jon January 2015 (has links)
The purpose of this study was to study how metaphors are used in sports chronicles . As a complement, we also chose to study whether there are gender differences in the use of metaphors. We also wanted to take a look at whether journalists tend to mythologize sports stars with the help of metaphors. We have been using a qualitative study in our work. We chose to examine four sports journalists who writes sports chronicles for the newspaper Aftonbladet. Two males and two females. In our results, we concluded that metaphors are very common in sports chronicles. We used a metaphor analysis in our study of the chronicles. We also found that gender differences in the use of metaphors is not so big. When we examined the differences between women and men, we started mainly from British Hultén's theory that men are abstract and women concrete in their texts.
|
42 |
EN BILD SÄGER MER ÄN TUSEN ORD : en studie av två dagstidningars förstasidesbilder ur ett bildspråkligt perspektivHörtin, Maria January 2002 (has links)
I den här uppsatsen undersöks två västerländska dagstidningars förstasidesbilder som tidningens anslag. Tidningarna är Dagens Nyheter, Sverige och The Times, Storbritannien och de studeras under en 3 månadersperiod. Anslagens likheter och olikheter analyseras utifrån bildspråkligt perspektiv. Här ses tydliga skillnader i Dagens Nyheters helhetsperspektiv och The Times personliga anslag som en konsekvens av deras medvetet valda bildutsnitt. När jag närmare studerar bildernas innehåll och funktion ses här tydliga likheter i anslagen såsom antal färgbilder och hur svartvita bilder används, antal nationella bilder som dominerar, att positiva kontra negativa budskap i bilderna är relativt lika representerade och att det finns ett generellt negativt budskap i internationell rapportering. Lika tydliga olikheter finner jag i budskapen kring aktiva eller passiva personer i bilderna, i val av ämnen och hur män respektive kvinnor representeras i dessa ämnesval. Även bildutsnittens olikheter är stor och skapar en i grunden tydlig skillnad hur man förmedlar sitt budskap. Olikheterna speglar de nationella skillnader som finns och förstärker de fördomar jag bär om våra länders syn på oss själva och varandra. Många frågor som kommer upp i materialet får inga svar. Jag har i denna uppsats endast skrapat på ytan med att synliggöra hur de anslag som vi ser via förstasidans bild kommunicerar med oss som mottagare. Det finns stort utrymme för att forska vidare kring delar i materialet som jag har undersökt, exempelvis utifrån genus och olika nationella diskurser.
|
43 |
Mikrokändisar på Instagram : En analys av fyra mikrokändisars självpresentation och strategierVivungi, Elina, von Zweigbergk, Hanna January 2017 (has links)
Den här studien undersöker hur mikrokändisar presenterar sig själva på Instagram och vilka strategier för hur dessa mikrokändisar använder Instagram som är synliga. Studien analyserar bilder som publicerats av fyra svenska mikrokändisar under en månads tid. Netnografi används som insamlingsmetod och materialet analyseras med hjälp av en semiotisk text- och bildanalys. Teorier om självpresentation och attention economy används för att skapa en förståelse för hur de analyserade mikrokändisarna använder Instagram. Studien finner att mikrokändisarna presenterar sig själva som lyxiga och glamorösa. Strategier som de använder inkluderar att publicera bilder vid specifika tidpunkter, publicera bilder som ger ett intryck av att någon annan tagit bilden när de inte är medvetna om att bilden tas och tagga personer, platser, varumärken och inspirationskonton för att bli sedda av fler.
|
44 |
”Historien som man inte ser” : den sokratiska samtalsmodellen sommetod för bildsamtal / The invisible story : the socratic teaching model as a method for artconversationFreij, Linda, Hertzberg, Hanna January 2016 (has links)
IDnelnendan isntgu die handlar om hur sokratiska bildsamtal kan möjliggöra elevers lärande genomsamspel. Vi har undersökt progressionen hos en grupp som under fem tillfällen haft sokratiskabildsamtal med fokus på analysförmåga, delaktighet och samspel.SSyyfftteet med denna studie är att studera den eventuella progressionen i en elevgrupp som underfem tillfällen deltar i lärarledda sokratiska bildsamtal. Vi vill undersöka om elevernas förmågaatt analysera bilder fördjupas samt om deras kollektiva resonemang utvecklas genomupprepade sokratiska bildsamtal.EMfteetrosdo m syftet med studien är att undersöka elevers eventuella progression genom lärarleddasokratiska bildsamtal valdes aktionsforskning som ansats, då vi själva initieratutvecklingsarbetet. Metoden som valdes till undersökningen är kvalitativ med sokratiskabildsamtal som metod. I studien ingår sex elever i årskurs 2. För att uppnå syfte samtfrågeställningar valdes fältanteckningar samt ljudupptagning som datainsamlingsverktyg.Insamlad data analyserades genom bildsemiotik för att synliggöra elevernas analysnivåer.RReessuullttaatte t som framkom av studien visar att eleverna som deltagit i studien genom desokratiska bildsamtalen fördjupat sina kollektiva analyser av bilderna och att de i olika storutsträckning successivt samtalat mer öppet och fritt om bilderna. Samspelet där elevernatillsammans skapar berättelser utifrån bilderna blev längre och fördjupade för varje samtal.Resultatet visar ett ökat samspel med tydliga inslag av fantasikonstruktion där eleverna använttidigare erfarenheter och kunskaper som de plockat in i bildtolkningarna.
|
45 |
Just my type of beer : - en kvalitativ fallstudie om typsnitts meningsskapande funktionJonsson, Olivia, Olsson, Annica January 2017 (has links)
Problemformulering och syfte: Tidigare forskning inom typografi och typsnitt har fokuserat på dess läsbarhet, läslighet och igenkänning och har helt ignorerat typografi som ett kommunikativt meningsskapande verktyg. Ett typsnitts meningsskapande funktion är av relevans både för formgivare men också för personer som på något sätt arbetar med text och ord. Syftet med undersökningen är att förklara hur typografi och typsnitt är en del i en meningsskapande process med utgångspunkt i ett representationsteoretiskt perspektiv. Studien är ett fall av hur typografi kan fungera som en kulturell meningsskapande resurs inom förpackningsdesign. Metod och material: Studiens fyra kvalitativa metoder är informantintervjuer, semiotisk analys, experimentell metod och fokusgrupper. Informantintervjuerna utfördes för att få underlag till den experimentella metoden som i sin tur analyserades i två steg, dels genom en denotativ semiotiska analys, och dels konnotativt genom fokusgrupperna. Huvudresultat: Studiens huvudresultat visar att typsnitt har en meningsskapande funktion och att typsnittens anatomiska egenskaper samt kontext påverkar betydelsen.
|
46 |
Konst utanför institutionen: Graffiti & industri : En konstsociologisk studie om hur meningsskapande uppstår ur ett platsspecifikt perspektivÅlander Nygren, Jasmine January 2016 (has links)
Studien undersöker och behandlar Snösätra industriområde och konstsamlingen Spring Remake ur ett platsspecifikt perspektiv. De frågeställningar som behandlats är: På vilket sätt skapar individer mening i relation till platsen Snösätra industriområde? Samt: Vilken roll spelar det sociala i meningsskapandet? Studien positionerar sig efter den sociala interaktionen mellan betraktare och hur målningarna i Spring Remake används som kommunikationsmedel. I undersökning av den sociala interaktionens studerades hur mening skapades vid denna plats. Meningsskapande studerades för att se hur viktig platsen var för de personer som brukade området. Materialet bestod av intervjusvar och observation samt analys av området med utgångspunkt i hur platsen brukades. Resultatet visade en plats laddad med artistisk närvaro och mening. Den sociala interaktionen som fyllde platsen var viktig för platsproduktionen, vilket skapat en plats som ligger i gränslandet mellan institution och allmän plats. Konsten var även meningsskapande i sig själv, samtidigt som den sociala interaktionen mellan betraktare och målningar visade sig vara viktigt för individernas meningsskapande. Resultatet betonar hur viktig konst utanför institutionen är, där Spring Remake fungerar som en plats där man kan uppleva konst i offentligheten.
|
47 |
Rosa Bandet- om positionering och sampositioneringJönsson, Anna, Vourdouka, Marina January 2008 (has links)
<p>Författare: Anna Jönsson, Marina Vourdouka</p><p>Handledare: Eva-Lotta Frid</p><p>Examinator: Thomas Knoll</p><p>Titel: Rosa Bandet - Om Positionering och Sampositionering</p><p>Typ av rapport: C – uppsats</p><p>Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap</p><p>År: HT 07</p><p>Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial.</p><p>Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts.</p><p>Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt. Även huvudsponsorernas varumärke gynnas av sampositioneringen med Rosa Bandet. I annonserna används klassisk retorik för att övertala.</p><p>Nyckelord: Varumärke, Positionering, Sampositionering, Semiotik, Retorik, Reklam</p>
|
48 |
Det omedvetna Sverige 2008 : en retorisk analys av <em>Bang</em> och <em>QX</em>Behrendtz, Emma, Johansson, Malin, Egersten, Linda January 2008 (has links)
No description available.
|
49 |
Semiotik : varumärken för en internationell marknadNavabi, Mehrab, Wahlberg, Charlotta January 2006 (has links)
<p>Syfte: Vilka eventuella kulturella skillnader är viktiga att ta hänsyn till, då företag ska lansera sitt företags varumärke mot en internationell marknad.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en deduktiv hypotesprövning och en kvalitativ metod i form av en multipel fallstudie. Vår empiri har samlats in genom intervjuer som sedan legat till grund för det fortsatta arbetet.</p><p>Teoretiska perspektiv: Vi har valt att använda oss av relevanta teorier som knyter samman semiotik, logotyper och kultur. Dessa teorier har sedan legat till grund för vår analys och vår slutsats.</p><p>Empiri: Vår empiri utgörs av intervjuer med fem olika företag och beskrivning av deras logotyp. Sedan har vi testat dessa fem logotyper på två olika kulturella grupper; människor från Mellanöstern och Latinamerika. Intervjuerna har sammanställts och senare tillsammans med den teoretiska referensramen tolkats och analyserats. Vi har även fått vår uppsats kommenterad av en expert på logotyper.</p><p>Slutsatser: Utifrån vår analys har vi kommit fram till att det finns kulturella skillnader som kan vara av betydelse vid uppfattandet av olika logotyper.</p>
|
50 |
Rosa Bandet- om positionering och sampositioneringJönsson, Anna, Vourdouka, Marina January 2008 (has links)
Författare: Anna Jönsson, Marina Vourdouka Handledare: Eva-Lotta Frid Examinator: Thomas Knoll Titel: Rosa Bandet - Om Positionering och Sampositionering Typ av rapport: C – uppsats Ämne: Medie- och Kommunikationsvetenskap År: HT 07 Syfte: Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka Rosa Bandet kampanjens sampositionering med andra varumärken, vad sampositioneringen inneburit för Rosa Bandet kampanjen och göra en retorisk analys av Cancerfondens och deras huvudsponsorers kampanjmaterial. Metod: Kvalitativ metod har tillämpats och som kunskapsteoretisk utgångspunkt används ett hermeutiskt förhållningssätt. Vid analysen av annonserna har semiotiska och retoriska analysverktyg använts. Slutsatser: Rosa Bandet har positionerat sig genom att de har ett rosa band som symboliserar kampen mot bröstcancer. De har använt färgen rosa väldigt tydligt som då har gjort att man associerar färgen till Rosa Bandet. Slutresultaten visar på att sampositioneringen med huvudsponsorerna gynnar Rosa Bandet Kampanjen på så sätt att de får större uppmärksamhet på flera sätt. Även huvudsponsorernas varumärke gynnas av sampositioneringen med Rosa Bandet. I annonserna används klassisk retorik för att övertala. Nyckelord: Varumärke, Positionering, Sampositionering, Semiotik, Retorik, Reklam
|
Page generated in 0.0541 seconds