No description available.

På en utställning på Fotografiska museet i Stockholm 2012 visades två av konstfotografen Maria Fribergs fotosviter tillsammans, Almost There (2000) och The Painting Series (2011). Syftet med uppsatsen var att undersöka huruvida bilderna påverkas av varandra. Förändras tolkningen och budskapet i bilderna då de visas gentemot varandra? Bildanalyser och en jämförande studie mellan serierna utfördes för att komma fram till hur de influerade varandra. Almost There framhäver starkt frågor kring maskulinitet, könsroller och manlig sårbarhet. The Painting Series inger en mera poetisk känsla i och med färganvändningen och de rymdlika miljöerna som visas. Den yngre fotoseriens tydliga agenda influerar den senare och en betydelseöverföring sker. Betraktaren fokuserar mera på det återkommande temat mannen i kostym i en sårbar situation i The Painting Series då den ses tillsammans med Almost There till skillnad om The Painting Series visats själv. Då Almost There är den fotosvit som har ett tydligare budskap verkar överföringen endast ske åt ett håll, den påverkas inte av The Painting Series på samma sätt. Resultatet blev alltså att bilder har inverkan på andra bilder men inte alltid. Den bild som innehar det tydligare budskapet tycks styra överföringen.

Detta arbetes syfte har varit att undersöka ifall det går att visuellt förmedla digitala samlarkortspels karaktärers personlighet och egenskaper, samt vilken miljö de vistas i, väl på en mobiltelefon trots dess begränsade skärmyta.

This study has the purpose to reveal whether gender stereotypes are manifested or challenged in the children comic Bamse - världens starkaste björn based on six different stories widespread over 40 years. The results will be studied in the light of the contemporary gender development in society and emanate from theories about power, discourse, representation, queer and gender. An eclectic analysis based on semiotics and critical discourse analysis will be the method to reveal the underlying gender perspective in Bamse. The conclusion of the study shows an ambiguous perspective in the comic where both men and women occasionally are represented in a manifested as well as a challenged stereotypical role. In some of the stories the gender is erased and all characters are represented based on their individual attributes instead, meanwhile in some stories men are represented as active heroes while women are portrayed as passive nurturer. The representations are getting better over time and the latest stories from 2005 and 2013 tend to show a development in the gender issue.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och jämföra de två TV-programmen Veckans Brott och Efterlyst utifrån semiotiska samt medieanalytiska teorier. Metoden vi använder oss av för att analysera är den klassiska retorikanalysen då vi tittar på begreppen Ethos, Pathos och Logos som handlar om hur TV-programmen når ut till tittaren och påverkar denne. Vi tittar på de press- och yrkesetiska reglerna som finns för journalister för att se om TV-programmen förhåller sig till dem. Vi väljer att titta på hur kriminalitet framställs och hur de olika teorierna går att hitta i de båda programmen. Vi avgränsar oss till två svenska TV-program och tittar på tre avsnitt av vartdera av programmen. Därefter följer bakgrundsfakta om TV-programmen och kanalerna de sänds på, samt deras utländska föregångare. Vi redogör också för en antologi som handlar om brott i media samt tre uppsatser med liknande ämnesområden som vår uppsats behandlar. Dessa tre uppsatser skiljer sig dock från vår i perspektiv och teori. Vidare redogör vi för olika teorier vi kommer att använda oss av samt nyckelbegrepp vi kommer att utgå ifrån. I vår programstudie som finns bifogad som bilaga skriver vi sammanfattningar av avsnitten vi sett, dessa är skrivna utifrån våra teorier inom semiotik samt retorik. Efter det följer analysdelen där vi besvarar våra olika frågeställningar med hjälp av det vi fått fram av sammanfattningarna. I vår slutdiskussion beskriver vi bland annat vilka alternativa metoder vi kunde ha använt samt andra perspektiv som också hade passat inom vårt ämnesområde.

Diskussionen om att kommuner ser på sina medborgare mer som kunder än som invånare har blivit allt mer vanlig. Den här uppsatsen behandlar hur en kommun använder sig av språket, genom texter på hemsidan och det är en komperativ studie på Jönköping, Kalmar och Växjö kommun. Det kan uppstå en viss problematik om en kommun använder sig av ett mer kommersiellt språkval, det här problemet diskuteras i slutdiskussionen. En dokumentanalys har genomförts för att få en djupare förståelse av kommunernas val av tilltal och målgrupper. Den semiotiska analysen används för att beskriva kommunernas tilltalssätt på sina hemsidor i texter, där vi analyser vissa valda texter på hemsidorna.

Detta arbete handlar om de synliga valen som görs under repetitionsarbetet med en pjäs. Med synliga val menar jag de val som publiken kommer se, t.ex. hur skådespelare rör sig och hur det ser ut på scenen.För att samla in material har jag gjort tre observationer av en amatörteatergrupp över en tid av tre veckor. Under observationerna har jag filmat en timme vid varje tillfälle. Från detta filmmaterial har jag transkriberat diskussionerna som skett mellan regissören och skådespelarna och/eller mellan skådespelarna. Dessutom har jag gjort mindre intervjuer med gruppen om val som skett före och efter mina observationer.I dessa diskussioner har jag analyserat och kategoriserat de synliga val som görs. Kategorierna har jag grundat på Tadeusz Kowzans (1982) teatersemiotikschema, framför allt vad han har kategoriserat som visuella tecken. Jag har själv kommit fram till fyra olika kategorier av synliga val, och i min analys ger jag exempel på dessa från mina transkriberingar.Det jag kommer fram till är att de synliga valen som görs är viktiga för föreställningens helhet, men att fokusera på de synliga delarna kan göra att man missar en stor del av vad som händer på scen. Dessutom, menar jag, missar teatersemiotiken en viktig del inom teatern, nämligen den känslomässiga.

I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt.  I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas.  Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys.  Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol.

<p>I uppsatsen behandlas tre reklambilder för whiskey utifrån teorier om klassisk retorik, visuell retorik och semiotik. Hypotesen för whiskeyn och dess reklam är att avsändaren måste övertyga betraktaren om att åsidosätta en viss typ av negativa associationer som finns i samband med alkohol för att den ska få en önskad effekt. </p><p>I uppsatsen undersöks begreppen ethos, logos och pathos i samband med bildernas retoriska utgångspunkter. Här hävdas att det finns mönster eller olika strategier och tendenser i bildernas uttryck. Dessa mönster är intressanta eftersom de positionerar whiskeyn som produkt och övertygar betraktaren om hur whiskey ska uppfattas. </p><p>Retorikens utveckling beskrivs tillsammans med semiotiken och en analys presenteras i en avslutande del inspirerad av Bo Renbergs modell för retorikanalys. </p><p>Generellt framhåller författaren att reklambilderna byggs upp på ett liknande sätt eftersom de tillhör samma produktkategori. Denna kategori distanserar sig i sitt budskap från andra typer av alkohol.</p>

Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2009.