I denna kvalitativa studie studeras och analyseras två reklamfilmer utifrån en kombination av en retorisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som studien bygger på innefattar retorik och semiotik. Utöver det grundar sig studien även i teorier kring färg, kläders sociala status, identitet och konsumtion, lyx och livsstil. Det undersökta materialet är en reklamfilm från det statligt ägda och kontrollerade bolaget AB Svenska Spel och en reklamfilm från det kommersiella spelbolaget Maria Casino. Undersökningen granskar hur spelbolagen argumenterar i sin TV-reklam. Studien avser att undersöka hur retorik och semiotik används för att övertyga och förstärka reklam samt att jämföra de olika bolagen emellan. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur statliga och kommersiella spelbolag argumenterar i sin marknadsföring. Eftersom Svenska Spel kontrolleras av statliga instanser finns det en relevans i att undersöka om argumentationen som förs skiljer sig mellan ett statligt styrt spelbolag gentemot ett kommersiellt oreglerat bolag. Av studiens analys kan det avläsas att både Svenska Spel och Maria Casino tillämpar retorik för att övertyga, däremot framgår det att de använder sig av olika typer av retorik. Även inslagen tecken, färg och ljud hjälper till att förstärka de analyserade reklamfilmernas intryck. Övertalningsmetoderna som används i de båda reklamfilmerna bygger bland annat på att visa upp en bild av att spel kan generera bättre livskvalitet. Reklamfilmerna tilltalar mottagarna genom en lyxig livsstil och förmedlar en bild av ett bättre liv som kan uppnås genom spel. De viktigaste slutsatserna i denna undersökning är att de båda reklamfilmerna visar en bild av att spelande och vinster av stora summor pengar kan ge fördelar i livet och generera en bättre livssituation. Dessutom framgår det att varken Maria Casino eller Keno visar baksidorna som spel kan leda till i de analyserade reklamfilmerna.

Studien vill belysa hur genusstrukturer är inbäddade i reklam och marknadsföring i det offentliga rummet i den centrala staden. Syftet är att synliggöra hur genus skapas i reklam och skyltning i Sverige 2016, vilka semiotiska resurser som används och därmed synliggöra de sociala förväntningar som finns kring ett visst kön. För att göra detta används en diskursanalys av framförallt bild, men även text, för att identifiera vilka konstruktioner som görs. Huvudfokus är att belysa vilka framställningar som förstärker ett visst genus och att strukturera upp på vilka sätt de liknar eller skiljer sig från varandra. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och har ett fokus på språkets konstruerande och socialiserande verkan. Genom att relatera studien till tidigare forskningsresultat kan genuskonstruktionens förändring jämföras och synliggöras. Resultatet visar att kvinnor och män framställs på alltmer lika sätt och att könsnormativa överskridanden förekommer, men att genus på vissa plan fortfarande framställs på olika sätt beroende på kön. Studien visar att det både sker reproduktioner och förändringar i förhållande till traditionella framställningar av kön, vilket bland annat visas genom kroppen, dess positionering och rörelser, men även förmedlas genom uttryck av allvarlighet, upptagenhet och intimitet.

Syftet med studien är att undersöka hur butiker använder sig av visuell kommunikation vid försäljning av rosor. Syftet är också att undersöka hur medvetna konsumenter är om etiska märkningar på rosor. Sex butiker i Sundsvall har undersökts med hjälp av en kvalitativ fotodokumentation och en semiotisk analys för att utröna den visuella kommunikationen. Även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att utröna konsumenternas uppfattning om den visuella kommunikationen i butik, samt för att undersöka medvetenheten om etiska märkningar på rosor. Resultatet av båda metoderna visar enhetligt att informationen i butik är för låg. Majoriteten av respondenterna i enkätundersökningen är inte medvetna om att etiska märkningar på rosor existerar.

The aim of this study is to examine which notions of women exist within three different nationalist parties by analyzing how women are visually represented for political purposes. The aim is also to examine how these notions relate to a nationalist cultural policy. A semiotic analysis as well as a contextual idea analysis using ideal types was implemented in order to distinguish different notions of women in the material. The result shows five different representations of women, which can be summarized as two dominant notions. “The good woman” represents the nation and is depicted as natural, attractive, domesticated, warm, feminine, heterosexual and in need of protection. “The bad woman” does not represent the nation and is depicted as unattractive, cold, selfish, rebellious and queer. Given the nation-building purpose of the nationalist culture policy, these notions of women could entail a restriction of women’s cultural expressions as a consequence.

No description available.

Målet med denna studie har varit att producera en kvalificerad text för att kunna skapa en bättre förståelse inför hur och varför företag väljer att kommunicera CSR. Inför arbetet med denna studie upplevde vi en förvirring om vad begreppet CSR innebär, och vidare att detta många gånger försvårar kommunikationen av det CSR som det enskilda företaget bedriver. Då betydelsen för vad CSR är skiljer sig åt finns det inget manus för konceptet och därav såg vi ingen anledning till att granska företags CSR. Istället valde vi att studera CSR som användbar symbol för att kommunicera ett företags samhällsansvar. Med anledning av detta har vi undersökt hur utvalda företag ser på kommunikationen av det CSR som de bedriver samt vilka perspektiv som har betydelse för hur det kommuniceras. Vi började därför med att undersöka vad CSR är för respektive företag och varför de arbetar med det för att därefter kunna studera vad kommunikationen av CSR betyder för deras förtroende, image och identitet. Hermeneutiken, läran om tolkning, har varit centralt genom studien då arbetet med CSR och hur det bör kommuniceras har visat sig bero av tiden och rummet som våra undersökta företag befinner sig inom. Dialogen ovan antyder att kommunikationen av CSR är ett komplext fenomen och vårt syfte med studien har därför varit explorativt. Vi har i denna studie valt att arbeta med en kvalitativ ansats och har genomfört intervjuer på fyra företag, nämligen amerikanska Del Monte och Clif Bar samt de svenska företagen Nudie Jeans och Stendahls kommunikationsbyrå. Vi intervjuat två personer per företag, en med CSR-ansvar samt en anställd utan direkt koppling till företagets CSR. Intervjun med Stendahls genomfördes med deras Vd med syftet att erhålla mer kunskap om kommunikation som ett verktyg av CSR. För att komma i kontakt med våra respondenter har vi valt att använda oss av ett strategiskt urval där vi själva bedömt vilka personer som ansågs relevanta för studien och därmed fick ingå i urvalet. För att skapa mer tyngd i studien har vi även studerat och analyserat hur respektive företag valt att kommunicera CSR på sina hemsidor. Vår empiri och analys presenteras i vad vi har valt att benämna Uppdrag granskning, vilken bygger på två delar; Resumé och Den segrande paradoxen. Empirin återfinns i avsnittet Resumé där vi presenterar den information som vi samlat in från samtliga respondenter. För att skapa en förståelse för ämnet har vi tolkat och analyserat resultatet av våra intervjuer med hjälp av vår teoretiska referensram vilket presenteras i avsnittet Den segrande paradoxen. Därefter följer våra slutsatser, som ett resultat av denna studie. Vi har genom denna studie ökat vår förståelse inför hur CSR kommuniceras men även dragit ett antal slutsatser där förväntningar, förtroende, transparens och symboler är centrala begrepp i förståelsen av ett företags kommunikation av CSR. I samband med detta hoppas vi även att studien ska frambringa inspiration hos läsaren till hur företag kan kommunicera ansvarstagande och CSR samt att vi lyckas förmedla relevanta tankar och intresse för vidare forskning. / Program: Magisterutbildning i företagsekonomi

In this study the design of the Systembolaget's campaign films is examined. The study carries out a semiotic analysis based on three semiotics researchers; Saussure, Pierce and Barthes. Swedish society is characterized by a broad alcohol culture, which has meant that Sweden has in the past established Systembolaget. While societies in, for example, the United States are characterized by commercialism and liberalism. By analyzing the campaign films with the tools from the theories, the study will search for the campaign films' characters, messages and how these correspond to Systembolaget's mission and vision. The study concludes that several of the messages appear in Systembolaget's mission and vision.

<p>”Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi” är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet.</p><p>I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation. I arbetet används också kvalitativa intervjuer. Dessa metoder används för att analysera det empiriska materialet dvs. reklamannonser. Intentionen med denna uppsats är att belysa framställningen och uppbyggnadsaspekten av ett etablerat varumärke i samtida reklamannonser. Samtliga annonser som undersöktes porträtterade omprofilering, former av stereotypisering och märkesproduktens kärnvärde. Jag kom fram till slutsatsen att varumärkets framställning genom det urval jag hade är ett lyckad och framgångsrik metod för att nå önskad målgrupp och visualisera sitt varumärkes profil.</p>

<p>Hur har framställningen av Bondbruden och James Bond förändrats sedan 1965? På vilket sätt påverkar eventuell förändrad syn på maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av det populärkulturella fenomenet James Bond undersöka framställningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tänkas ha förändrats de senaste femtio åren. Med hjälp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm från mitten av 60-talet och en från mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjälp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ”klassiska” manliga och kvinnliga karaktärsdrag och egenskaper. Genom min studie av hur den kvinnliga karaktären ”Bondbruden” framställs i relation till James Bond, om hon är mer eller mindre drivande för handlingen samt om hon spelar en mer aktiv eller passiv roll, har jag tagit reda på hur Bondfilmen tolkar det samtida samhällets normer för det kvinnliga och manliga. Resultatet av min studie visar att de så kallade ”nya manligheterna” möjligen har påverkat filmdiskursen vilket kan speglas i ”Casino Royale” från 2006. Karaktären James förefaller här vara mer känslosam, mänsklig samt ha fler lager egenskaper än sitt jag från 2006. De manliga och kvinnliga karaktärerna presenteras som jämlika gällande dumhet och intelligens, någonting som i den äldre tidens filmdiskurs inte förekom på samma sätt, något som de kvinnliga och manliga karaktärerna i ”Åskbollen” från 1965 kan visa exempel på. James Bond betraktas ibland som en arketyp för klassisk manlighet, men i Bondfilmen från 2006 framträder i James en mansroll som kombinerar tuffhet med en mer tankfull och vårdande sida. Postfeminismen har lett till utvecklingen av nya manligheter såsom Den metrosexuelle mannen, som står för märkesfixering och ett välvårdat yttre, och likaså Den nya mannen, som är något narcissistisk men med vårdande egenskaper vilket möjligen återspeglas i James Bond anno 2006. Detta kan sägas vara ett uttryck för filmdiskursens avspegling av den samtida samhälleliga kontexten.</p>

<p>During this project a photographer and an illustrator have explored if a single image can communicate a bigger whole, in this case a movie. By analysing five motion pictures with visual communication theories, semiotics and colour symbolism as tools, ten images was created. These images do not only consist of symbols, but also communicate the overall feeling and colour scheme of the movie.</p><p>These images have been tested in interviews with six individuals, who, except for one, work with visual communication of some kind. They have studied the communication skills of the images from their own experiences.</p><p>The result of the interviews showed that all images could not communicate a movie. One reason for this was that only a few of the test persons had seen two of the selected movies. The movies selected for this project, all put more or less focus on the visual expression of the film. This made them unequally hard to condensate into one single image.</p>