No description available.

<p>I ett försök av mig att ge spelmediet samma sorts behandling som många andra medier före det har jag valt ut fyra spel inom två olika genrer för en analys av deras handling, karaktärer, estetik och gameplay. Handlingen summeras enligt reglerna för narrativt berättande och en semiotisk infallsvinkel används sedan för att leta efter saker, tecken, som är värda att tas upp för analys i alla fyra kategorierna. Vissa jämförelser görs mellan spelen, främst inom kategorierna estetik och gameplay, först inom samma genre och sedan genrerna emellan för hitta likheter och skillnader i sättet spelutvecklarna har valt att utmana spelaren och göra spelen roliga att spela och hur de har valt att förmedla spelens handling. De utvalda spelen är Capcoms Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment Americas God of War, Konamis Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty och Ubisofts Splinter Cell: Chaos Theory. Resultatet är kommentarer av mig angående de tecken som har ansetts tillräckligt viktiga att kommentera inom varje kategori. Slutsatsen dras att spelen, trots deras olikheter när det gäller att representera den genre de tillhör, har vissa gemensamma tecken som går att spåra tillbaka till den gamla tidens arkadspel.</p> / <p>In an attempt by me to give the gaming medium the same kind of treatment as many other kinds of mediums before it I have chosen four games of two different genres for an analysis of their plot, characters, aesthetics and gameplay. The plot is summarized according to the rules for narrative storytelling and a semiotic approach is then used for finding things, signs, that are worth taking up for analysis in all four categories. Some comparisons are made between the games, foremost within the aesthetics and gameplay categories, first within genres and then between genres to find similarities and differences in the ways the game developers have chosen to challenge the player, make the games fun to play and present the games’ plot. The chosen games are Capcom’s Devil May Cry 3: Dante’s Awakening, Sony Computer Entertainment America’s God of War, Konami’s Metal Gear Solid 2: Sons of Liberty and Ubisoft’s Splinter Cell: Chaos Theory. The results are comments by me on the signs deemed important enough within every category. The conclusion is made that the games, though different when representing the genre they belong to, have certain common signs that are traceable back to the arcade games of the old days.</p>

<p>Abstract</p><p>Titel: Myter som sanning i ”Battlestar Galactica”</p><p>Författare: Ulf Liedström och Maria Dovgan</p><p>Handledare: Malin Nilsson</p><p>Examinator: Veronica Stoehrel</p><p>Typ av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07</p><p>Plats: Högskolan i Halmstad</p><p>Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ”Battlestar Galactica” och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. Jung</p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär.</p><p>Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung</p>

Hur har framställningen av Bondbruden och James Bond förändrats sedan 1965? På vilket sätt påverkar eventuell förändrad syn på maskulinitet det feminina, samspelet dem emellan, och hur kommer detta till uttryck i Bondfilmen? Syftet med denna uppsats är att med hjälp av det populärkulturella fenomenet James Bond undersöka framställningen av det feminina och maskulina, hur detta kan tänkas ha förändrats de senaste femtio åren. Med hjälp av kvalitativ metod med inslag av semiotik har jag studerat en Bondfilm från mitten av 60-talet och en från mitten av 00-talet. Jag har kontextualiserat med hjälp av postfeminismen samt filmdiskursens ansett ”klassiska” manliga och kvinnliga karaktärsdrag och egenskaper. Genom min studie av hur den kvinnliga karaktären ”Bondbruden” framställs i relation till James Bond, om hon är mer eller mindre drivande för handlingen samt om hon spelar en mer aktiv eller passiv roll, har jag tagit reda på hur Bondfilmen tolkar det samtida samhällets normer för det kvinnliga och manliga. Resultatet av min studie visar att de så kallade ”nya manligheterna” möjligen har påverkat filmdiskursen vilket kan speglas i ”Casino Royale” från 2006. Karaktären James förefaller här vara mer känslosam, mänsklig samt ha fler lager egenskaper än sitt jag från 2006. De manliga och kvinnliga karaktärerna presenteras som jämlika gällande dumhet och intelligens, någonting som i den äldre tidens filmdiskurs inte förekom på samma sätt, något som de kvinnliga och manliga karaktärerna i ”Åskbollen” från 1965 kan visa exempel på. James Bond betraktas ibland som en arketyp för klassisk manlighet, men i Bondfilmen från 2006 framträder i James en mansroll som kombinerar tuffhet med en mer tankfull och vårdande sida. Postfeminismen har lett till utvecklingen av nya manligheter såsom Den metrosexuelle mannen, som står för märkesfixering och ett välvårdat yttre, och likaså Den nya mannen, som är något narcissistisk men med vårdande egenskaper vilket möjligen återspeglas i James Bond anno 2006. Detta kan sägas vara ett uttryck för filmdiskursens avspegling av den samtida samhälleliga kontexten.

”Burberry - En studie om byggandet och profileringen av ett varumärke utifrån visuell metodologi” är skriven av Charlotte Wennström, student på institutionen för journalistik, medie- och kommunikationsvetenskap på Stockholms universitet. I denna uppsats analyseras den visuella framställningen av ett varumärke i reklamannonser sända av Burberry under hösten 2009 respektive våren 2010. Uppsatsen undersöker huruvida stereotypa framställningar av varumärket speglas i bildmaterialet utifrån semiotisk analys, vad det avser att förmedla och till vilken målgrupp. Arbetet genomförs med hjälp av bildanalys som är en kvalitativ metod. Uppsatsen utgår ifrån de semiotiska begreppen denotation och konnotation. I arbetet används också kvalitativa intervjuer. Dessa metoder används för att analysera det empiriska materialet dvs. reklamannonser. Intentionen med denna uppsats är att belysa framställningen och uppbyggnadsaspekten av ett etablerat varumärke i samtida reklamannonser. Samtliga annonser som undersöktes porträtterade omprofilering, former av stereotypisering och märkesproduktens kärnvärde. Jag kom fram till slutsatsen att varumärkets framställning genom det urval jag hade är ett lyckad och framgångsrik metod för att nå önskad målgrupp och visualisera sitt varumärkes profil.

The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.

Abstract Titel: Myter som sanning i ”Battlestar Galactica” Författare: Ulf Liedström och Maria Dovgan Handledare: Malin Nilsson Examinator: Veronica Stoehrel Typ av arbete: C-uppsats i Medie- och Kommunikationsvetenskap, 15 hp HT-07 Plats: Högskolan i Halmstad Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka myter som finns i TV-serien ”Battlestar Galactica” och hur de används för att säga något om vår kontemporära syn på vetenskap, politik och religion. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ semiotisk metod med djuppsykologiska teorier av C. G. Jung Resultat: Vi har kommit fram till att myter i högsta grad används i serien och att de används för att få tittaren till att reflektera över det nutida samhällets brister och därmed är serien också väldigt samhällskritisk till sin karaktär. Nyckelord: Battlestar Galactica, Science Fiction, Semiotik, Roland Barthes, Carl Gustav Jung

Detta examensarbete är en undersökning om hur det kan se ut då vi tar oss olika sökvägar på internet.      Hur kan man synliggöra det vi gör då vi söker på nätet?   För att undersöka detta har jag låtit gymnasieelever, studiekamrater och vänner utföra olika typer av internetbaserade sökningar och med hjälp av semiotiska analysverktyg har undersökningsmaterialet analyserats och reflekterats. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad förståelse för hur man på olika sätt kan använda sig av visuellt material som elever och pedagoger redan använder. Som blivande bildpedagog vill jag tillsammans med mina elever utforska de tankeprocesser som sker då vi söker och delar information på internet. Genom att synliggöra mina egna tankeprocesser kan jag förstå andras. En förståelse som också gör det möjligt att förhålla sig till vår tids visuella kulturer. Tolkning och resultat har prövats med hjälp av internatbaserade undersöknings metoder. Även pedagogiska filosofier och teorier som jag stött på under min egen lärarutbildning samt situationer som jag själv upplevt på den gymnasieskola där jag arbetar har legat till grund för undersökningen. Resultat som framkommit ur bearbetningen av informanternas och mina egna internetsökningar har fått skapa det visuella abstraktet. Abstraktet med namnet Från Astrid till Bobby är framställd med video och har även fått ge namn åt det skriftliga examensarbetet.

I uppsatsen undersöks och analyseras fotografiska självframställningar, detta genom semiotisk bildanalys med syfte att visa på olika strategier, att i fotografiska självporträtt använda sig själv som motiv. Uppsatsen fokuserar därmed på tre bildserier skapade av tre till uttryck skilda konstnärer; Cindy Sherman med serien Untitled Film Stills, Hannah Wilke med bildserien Intra-Venus och Jan Saudek med bildserien Pornographer. Uppsatsens teoretiska grund bygger på identitet och identitetsproblematik, samt poststrukturalism och queerteori med vikt på att se en persons identitet som en sammanblandning av sociala och kulturella företeelser kring denne, samt genus som en konstruktion.

During this project a photographer and an illustrator have explored if a single image can communicate a bigger whole, in this case a movie. By analysing five motion pictures with visual communication theories, semiotics and colour symbolism as tools, ten images was created. These images do not only consist of symbols, but also communicate the overall feeling and colour scheme of the movie. These images have been tested in interviews with six individuals, who, except for one, work with visual communication of some kind. They have studied the communication skills of the images from their own experiences. The result of the interviews showed that all images could not communicate a movie. One reason for this was that only a few of the test persons had seen two of the selected movies. The movies selected for this project, all put more or less focus on the visual expression of the film. This made them unequally hard to condensate into one single image.