Spelling suggestions: "subject:"semiotic""
81 |
Rätten att synas : Representation av funktionsvariation i reklambilden / The right to be seen : Representation of disability in the commercial pictureNebelius, Johanna January 2023 (has links)
This essay aims to investigate how the representation of visible disability appears in three separate campaigns with different senders. The purpose of the essay is to reveal, through a semiotic analysis, the hidden messages that can be found in these campaigns and thus gain a better understanding of how the representation of visible disabilities can take place in advertising. The question raised in the essay is as follows: In what way is visible disability portrayed in terms of visual representation in the three campaigns - Arbetsförmedlingen's "Gör plats," Teen Vogue's "The New Faces of Fashion," and Fotografiska med Glada Hudiks' "Ikoner"? This question is answered through representation theories and by being analyzed in a semiotic analysis. The result of the analysis shows that the different senders have an impact on the representation of visible disabilities in different ways. Stereotypes surrounding visible disabilities are to some extent diluted, and in some cases, these stereotypes are broken down. However, this depends on the sender, their knowledge, and the differences in graphic elements.
|
82 |
ANDARS ANDERUM? En semiotik- samt genusanalys av gestaltandet av könsidentiteter i musikteaterpjäsen Den elektriska flickanStjernfeldt, Sandra January 2013 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är relevant att tala om könsöverskridande i teaterpjäsen Den elektriska flickan samt se om det går att möjliggöra förändringar i ett sådant arbete. Teoretiska perspektiv är semiotik- och genusanalys samt dramaanalys av pjäsens manus, analyserande av dess sceniska slutproduktion och därtill intervjuer. Dessa fungerar som ett gestaltande ljudverk och ger ökad förståelse kring arbetsprocessen. Jag har funnit att det är möjligt att jobba utanför rådande könsidentiteter att det finns intresse från skådespelare, regissör och dramatikers håll att frångå bilden av teatern som ett speglande av verkligheten, där vi ständigt reproducerar bilder av en normerande könsuppdelning / The aim with this essay is to investigate if it’s relevant to speak of gender breaking theatre in the play Den elektriska flickan and to see if it’s possible to make changes possible in such work.Theoretical perspectives are semiotic analysis and gender analysis, and a drama analysis of the script of the play, analysis of the scenic end production, and to that, interviews. They function as a creative sound piece and gives increased comprehension about the work in progress. I have found that it is possible to work outside existing gender identities. It seems that there is an interest, from actors, director and playwright to abandon the picture of theatre as a reflection of reality, where we constantly reproduce pictures of a normative gender.
|
83 |
Normbrytande eller stereotypisk? : En analys av de kvinnliga karaktärerna i Bondfilmerna som normsättande för samtida skönhets- och kvinnoideal / Normative or stereotypical? : An analysis of the female characters in the Bond films as normative for the contemporary beauty-and women idealsSandelin, Amanda January 2016 (has links)
The purpose of this essay was to investigate how the James Bond films portray the beauty ideals for women during a 40-year period by looking at each woman from four different categories. The study used three Bond films, which were: The Man with the Golden gun from 1974, Goldeneye from 1995 and lastly Skyfall from 2012. By using the semiotic theory with film analysis and Yvonne Hirdmans genus theories the main research question was: How has the contemporary beauty ideals for women reflected on the women’s characters in the James Bond films?The analysis showed that the women in the first movie mostly were portrayed with thin waists with a bigger bust area and with natural faces that had little makeup. The ideal around that time was that the focus on a woman’s body should be the breasts and that came across in the movie. In the other two movies the women’s body types hadn’t changed from the first movie, and the ideals around that time were those of a small body in general. The clothes followed the ideals of the second and third feminist waves that wanted that women should be able to wear whatever she wants which the two later movies showed. The second feminist wave were what started the thesis that women could do and work with the same things as men did. This was seen in the movies as the women worked as secretaries and agents and most of them could handle a weapon which is historically seen as a man’s job.
|
84 |
Taktisk Användbarhet : Representationer av terrorism och terrorister i filmIsvind, Elin January 2016 (has links)
De flesta media- och kommunikationsforskarna är överens om att nyheter, media och även reklam hjälper till att sprida agendor och stereotyper. Det är nästintill omöjligt att idag öppna en dagstidning, besöka sociala medier eller titta på vissa genrer inom film och tv utan att se eller höra ordet ”terrorist”; ofta i relation till skäggbeklädda män från Mellanöstern. Jag har uppmärksammat mönstret inom vilket personer som begår våldshandlingar kategoriseras baserat på etnicitet; vita personer är psykiskt sjuka, medan personer som härstammar från Mellanöstern är terrorister. Den islamofobiska retoriken är uppenbar i en stor del av alla nyhetsartiklar jag har läst. Var börjar stereotypen och var slutar den? I denna uppsats har jag analyserat om och hur kommersiella nyhets- och underhållningsmedier förstärker den stereotypa bilden av vad en terrorist är genom att granska två filmer – The East och Zero Dark Thirty – vilka båda illustrerar ämnet där den ena är en independent och den andra en mainstream produktion. I min analys har jag använt mig av en modifierad semiotisk analysmodell samt Jungs arketyplära där fokus ligger på karaktärsarketyper, i syfte att fastställa om eller hur filmerna utmanar eller förstärker den stereotypa föreställningen av terrorister. Den modifierade semiotiska modellen fördjupar analysen genom att tillföra fler sätt att analysera filmerna utöver endast vad som sägs och görs; den ger även möjlighet att analysera subtext, bildspråk, symbolism samt både visuella och verbala metaforer. Arketyperna av protagonister och antagonister bidrar även till att illustrera hur pass generaliserande en karaktär är skriven. Det jag fann var både upprörande och informativt i förhållande till min forskning; The East bidrar med en mycket homogen representation, medan dito representation i Zero Dark Thirty är mycket heterogen. Det är tydligt att vidare forskning inom detta område behöver utföras i syfte att granska ämnet på ett djupare plan. / Most media- and communication experts agree on the fact that news, media and even commercials help to spread agendas and stereotypes. Today I cannot open a newspaper, go onto social media or watch certain genres of film and television without seeing or hearing the word ”terrorist”; often in relation to bearded men from the Middle East. I have seen the pattern where people who commit acts of violence are pigeon-holed depending on their ethnicity; whites are mentally ill and people of Middle Eastern are descent terrorists. The islamophobic rhetoric is real in so many news articles I have read. Where does the stereotype begin and where does it end? In this essay I wanted to analyze if and how mainstream news- and entertainment media reinforce the stereotypical image of what a terrorist is by dissecting two films – The East and Zero Dark Thirty – which both breach the subject, whereas one is an independent and the other a mainstream film. Through a modified semiotic analytical model and film related Jungian archetypes, I conducted an analysis to see how and if the movies challenge or strengthen the stereotypical view of terrorists. The modified semiotic model enables the analysis by opening up more ways to analyze the films than merely to what is said and done; but also the subtext, imagery, symbolism and both visual and verbal metaphors. The archetypes of protagonists and antagonists are also helpful in being able to see how pigeon-holed a character is written. What I found was both disturbing and informative in relation to my study; where The East is a very homogeneous in its representation whereas Zero Dark Thirty is extremely heterogeneous. It is clear that more research in the field needs to be conducted so that it can be reviewed properly.
|
85 |
Sigrid Hjertén och Siri Derkert - två modernistiska pionjärer : En komparativ studie ur ett genusperspektivSandgrim, Carola January 2015 (has links)
This essay is a comparative study and a semiotic analysis of a selection of artworks from the artists Sigrid Hjertén and Siri Derkert. The purpose of this paper is to study the artworks from a gender perspective. The purpose is also to examine if there are reflections and connections in their art that reflects both of the artist lives and if they in some way exceeded the norm. From each artist I have chosen artworks with similar motives, a self-portrait, one where they have painted their children, and one of an exotic woman. / Denna uppsats är en komparativ studie där ett urval verk av konstnärerna Sigrid Hjertén och Siri Derkert analyseras semiotiskt. Studiens syfte är att ur ett genusperspektiv studera om det finns reflektioner och kopplingar i deras konst som speglar deras liv och om de i sitt skapande på något sätt överskred normen. De urval verk som uppsatsen berör är tre konstverk från respektive konstnär med liknande motiv, ett självporträtt, ett verk där deras barn är avbildade och slutligen ett verk där bägge konstnärerna avbildat en ”exotisk kvinna”.
|
86 |
Ta vara på tecknen : En semiotisk analys över IKEAs marknads- och varumärkeskommunikationAndersson, Johanna, Skoglöf, Simone January 2016 (has links)
Syftet med denna uppsats är att studera hur IKEA framställer mänskliga- och sociala relationer i sin marknadsföring. Samt, genom analysen, undersöka hur IKEA skapar bilden av företaget, varumärket, reklambudskapet och deras image genom att framställa vissa mänskliga relationer. Enda sedan den första IKEA-katalogen utgavs åt 1951 har katalogen varit den viktigaste marknadsföringskanalen för företaget. Därför har vi valt att undersöka just katalogen från år 2016 med hjälp av en semiotisk analys. Även tre reklamfilmer med titlarna Laga mat med barn, Leva utan dörr och Grannar tillsammans kommer analyseras med hjälp av semiotik som metod och teori. Vi har endast fokuserat på bilderna och ej på texter som framkommer i reklamen. I och med uppsatsens syfte har vi valt att utgå ifrån följande frågeställning: Hur framställs mänskliga relationer i IKEA-katalogen från 2016? Kan vi urskilja stereotyper i de sociala sammanhangen? Vilka konnotationer respektive denotationer går att urskilja och vilka semiotiska myter skapas? Resultatet av studien påvisar hur IKEA som, enligt eget uttalande, ett värderingstyrt företag arbetar med marknadsföring genom att exponera det kulturella värdet ”gemenskap”. De fokuserar inte främst på varornas priser utan ger oss istället idéer om hur vi på bästa sätt kan få en effektiv vardag genom att köpa deras produkter. Deras varor öppnar upp för att vi som konsumenter ska kunna hitta den gemenskap IKEA presenterar.
|
87 |
Folkhemmets reklam : En jämförelse mellan reklamannonser då och nuFriberg, Henrik, Svarén, Malin January 2010 (has links)
<p>The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.</p>
|
88 |
Kärlek kommer! : En undersökning av etnicitetsrepresentation i en svensk reklamföljetongFrykholm Nilsson, Erik, Gadd, Karl January 2017 (has links)
Den här uppsatsen undersöker om karaktärerna i Comviqs populära reklamföljetong om kioskägaren Karim utsatts för någon form av reduktion och/eller stereotypisering baserad på etnicitet. Med en teoretisk ansats från verk av erkända forskare som studerat stereotyper, representation, svensk film och media bland annat, har det empiriska materialet, reklamföljetongen, analyserats enligt den semiotiska traditionen. Materialet tolkas och diskuterats med stöd i den teoretiska ansatsen, med syfte att avslöja eventuell negativ missrepresentation av etniciteter. Uppsatsen avser också att diskutera vad framställningen av karaktärerna skulle kunna ha för effekt på diverse etniska grupper i samhället. Resultatet av undersökningen landade i att en viss grad av stereotyp framställning försiggår, men att det slutgiltiga budskapet som förs fram har en positiv och antirasistisk klang.
|
89 |
Ryska skurkar och Norska hjältar. : En semiotisk bildanalys av rapporteringen kring Ryska och Norska dopningskandaler under 2016.Degerfält, Julia January 2017 (has links)
Syftet med denna uppsats är att söka identifiera skillnader och likheter i representation av norska och ryska idrottare i svensk press, utifrån hur de olika nationaliteterna representeras i bild. Frågeställningar: Hur representeras Ryska och Norska idrottare i samband med dopningskandaler och vilken skillnad finns i representationen av dessa? Om och på vilka sätt skiljer sig representationen åt mellan Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet? Metod: Semiotisk bildanalys Material: Fyra artiklar om norska idrottare och fyra artiklar om ryska idrottare publicerade under 2016. Alla artiklar handlar om ett större antal idrottare. Huvudresultat: Denna studie visar att hur norska samt ryska idrottare representerats i samband med dopingskandal skiljer sig åt på ett flertal punkter. De ryska idrottarna representeras utan engagemang och de Norska idrottarna med ett större fokus på affekt. Dessutom föreställer samtliga bilder på ryska idrottare kvinnor, medan de norska idrottarna ofta representeras genom andra personer. Resultatet indikerar också att Expressen samt Aftonbladet i större utsträckning använder sig av affekt i rubriksättning och genom att använda bildspel samt kollage.
|
90 |
I gränslandet mellan journalistik och reklam : En semiotisk analys av native advertising i svensk nättidningIsenborg, Wilma January 2017 (has links)
I och med informations- och kommunikationsteknikens snabbt framskridande utveckling så har även sätten att nå ut med kommersiella budskap förändrats. Internets framfart och en utbredd användning av digital teknik har möjliggjort en stor spridning av kommersiella medieinnehåll. Det kan idag vara svårt som läsare att identifiera vad som är reklam och vad som är redaktionellt innehåll. Särskilt när annonsörerna allt mer förändrar sina annonser till att efterlikna utseendet på det kringliggande innehållet. En rapport från Stanford-universitetet visar hur elever får allt svårare att utvärdera information i texter från internet. De förskräckande resultatet i rapporten visar på en oförmåga hos studenterna att kritiskt granska information på internet och svårigheter att urskilja reklam från redaktionellt innehåll och dess avsändare (Stanford History Education Group 2016, Brooke 2016). Uppsatsens syfte är således att undersöka hur likhet och distinktion konstrueras i native advertising-annonser i förhållande till dess kringliggande redaktionella tidningsinnehåll. Den vetenskapliga metoden som används är en semiotisk analys av 8 stycken reklamannonser som förekommit i nätversionen av svensk dag- och kvällspress. Analysen visade hur native advertising-materialet genom olika detaljer konnoterade redaktionellt material genom bland annat format och text. Materialet förhöll sig interdiskursivt till andra genrer så som krönika, nyhetsartikel och konsumentjournalistik genom att konstruera sitt utseende med avsikt att konnotera dessa. Från många olika håll inom branschen så visas rekommendationer och förhållningssätt till hur reklamannonser bör utmärkas i tidningar för att undvika att läsas som redaktionell text. Utan hänsyn till detta så visade analysen hur alla de texter som undersöktes refererade, antingen intertextuellt eller interdiskursivt, till redaktionell text.
|
Page generated in 0.0718 seconds